I förrgår var jag ner till sjön på morgonen. Hela sjön hade frusit till is och den låg alldeles spegelblank över hela sjön. Det var så vackert att det nästan tog andan ur mig. Jag var där nere en lång stund och dansade runt på isen, fotade och bara njöt av den otroligt vackra morgonen.
Isen som låg spegelblank över sjön.
Åkte runt på isen 🙂
Nanook var överlycklig
En sten i isen. Tyckte den såg ut som en galax ute i rymden.
Hej på er!
Här om kvällen skrev ju jag och berättade om mina bekymmer med vägglöss. Senaste dagarna nu har jag gått runt och varit jätteorolig över det här och knappt kunnat tänka på annat. Men nu har det visat sig vara något helt annat! Och jag är så himla glad för detta så ni kan inte ana.
I morse var jag ute och gick med Nanook och lekte med honom i snön en stund. En stund senare när jag kommit in och satt vid datorn och Nanook låg i mitt knä så kände jag plötsligt hur det stack till vid armarna och började klia. Jag hade fått två små bett vid handlederna. Jag har nog aldrig blivit så glad av att få bett någon gång, för då tänkte jag genast att det inte kan vara vägglöss eftersom de ju bara kommer fram på natten när man sover. Jag ringde till Aniticimex och förklarade hela situationen och bad om lite råd om vad det kan vara. Hon jag pratade med sa direkt att det inte rör sig om något mer än loppor som Nanook dragit med sig in. Den här tiden finns det tydligen mycket loppor och massivs med olika typer av loppor. Igelkottsloppor, kattloppor, fågelloppor, jordloppor…och till och med något som heter snöloppor! Och har man hund är risken större att de drar med sig loppor in och är hunden i sängen under natten så är det inte så konstigt om man vaknar med bett.
Hon tyckte jag bara skulle tvätta sängkläder och städa och göra allt det där som jag faktiskt redan gjort, PLUS att jag skulle behandla Nanook mot lopporna. Tydligen så är det inte så svårt att bli av med då de bara lever tillfälligt och inte stannar kvar. Men jag ska ändå göra allt jag kan för att bli av med dom helt.
Haha jag kan bara inte låta bli att skratta åt min mamma som alltid ska göra det värsta av allt. Det räcker med att jag visar mamma några bett och direkt drar hon slutsatsen att det är vägglöss, eftersom jag nyligen köpt en begagnad soffa . Det kan ju vara bra i vissa fall att ta något på största allvar, men det hade varit synd att slänga ut alla köksmöblerna (som mamma tyckte jag skulle göra) för några jädrans snöloppor. (Bli inte arg nu mamma 😉 )
Jag är i alla fall så obeskrivligt lättad över det här. Nu ska jag strax fara in till Sollefteå för att köpa något speciellt schampoo åt Nanook. Sedan är nog allt frid och fröjd igen.
Tack också för alla tips ni gav mig. Blir så glad att ni bryr er och engagerar er så. Såg att det faktiskt var någon som skrev att det säkert var loppor som Nanook dragit med in 🙂
Nu ska jag fara. Ha en UNDERBAR dag! Så hörs vi senare. Kramar <3
Jag tror att det är dags att sluta låta den här grisen sova i sängen 😉
Hej på er!
Jag har nyss varit ute och skottat. Det hade snöat en hel del i natt så det kändes som det var lika bra att hålla undan snön redan nu direkt så det inte fryser och blir jättehalt. För just nu är det ganska varmt ute. Det är skönt 🙂
Efter att vi ändrade till vintertid igen så känns dagarna så otroligt korta. Och kvällarna känns som eviga. Jag blir lurad av mörkret hela tiden att klockan är mer än vad den egentligen är. Tur att snön lyser upp lite i alla fall 🙂
Hoppas ni har en bra dag! Kram <3
Snön var blöt och tung
Skottade runt bilen så inte den blir insnöad ifall det kommer mer snö.
Vintern gjorde inte bara entré idag. Den gjorde det med dunder och brak!
Snöstorm! Bilden togs för bara 5 minuter sedan när jag var ute och gick med Nanook.
Wiiiiiii!
Jag har tagit en paus från städningen här hemma och sitter nu på en stol bredvid vedspisen med en kopp kaffe. Det behövdes nu kände jag. Köksmöblerna står huller om buller här inne och jag sitter och funderar på om jag ska skratta eller gråta.
Som om det inte vore nog med att jag senaste tiden fått fightas med getingar här inne, så har jag ställts inför ännu ett problem. Fast snäppet värre. Senaste två veckorna så har jag vaknat på morgonen med små blodiga bett på kroppen. Har inte tänkt så mycket på det förrän igår när jag vaknade med 3 bett på halsen. Liknar myggbett och kliar.
När jag var hemma hos mamma igår så visade jag halsen och sa “Hmm jag undrar var de här betten kommer ifrån som jag vaknar med ibland“. Mammas ögon blev stora och hon utbrast i ett suckande “åhhhh nej“. Vissa av er kanske redan listat ut vad det här handlar om. Allas er mardröm. BEDBUGS. De små äckliga krypen som gömmer sig på dagarna och kryper fram på nätterna och biter och suger blod när man sover.
Så idag gällde det att handla snabbt. För sprider sig detta i hemmet så är det inte lätt att få bort dem. Som tur är, så tror jag mig vara ganska säker på vart de kommer ifrån. Jag har ju nu sovit i kökssoffan i snart en månad och mycket tyder på att det är därifrån de kommer. Och jag har läst att de ofta sprider sig genom secondhand-möbler.
Så jag har nyss burit ut min kära kökssoffa. Det kändes så ledsamt och jag kunde inte låta bli att gråta en skvätt då jag verkligen hade sett fram emot att sova i den under vintern. Men jag vet också att jag inte kan ta några risker nu. Jag måste bli av med det här, och det är fort.
Så kvällen ägnar jag nu åt att städa här. Dammsuga bakom listerna, bära ut alla mattor och tvätta alla sängkläder. Sen kommer jag sova på madrassen på golvet framför vedspisen istället. Sen får jag helt enkelt hålla tummarna att jag inte vaknar med några fler bett. Får i så fall är det anticimex som gäller.
Haha jaa, tänk att det alltid ska vara något. Jag tänkte först “Nej det här kan jag absolut inte skriva om på bloggen“. Men sen ångrade jag mig. Jag är inte den som vill hålla uppe någon fasad av att allt är finare än vad det är. Ni kommer ju ändå undra vart kökssoffan tog vägen och just nu känns det som jag och min lilla stuga är ett lysande exempel på hur man gärna inte vill ha det hemma. Kallt, getingar och bedbugs. Någon som vill komma hit på en fika? Muahahah 😀
Städar 🙂
Nog för att jag var ledsen för det här…men Nanook, han såg så bedrövad ut att jag nästan trodde jorden skulle sluta snurra. Lille plutten. Han har gått runt och tittat på mig medan jag städar som om jag inte vore riktigt klok.
Så här såg det ut på min termometer tidigt i morse. Brrrrr kallt! Det här är tillräckligt med bevis för mig. Nu tar jag ett djupt andetag. Aaaandas ut.
Okej, nu är jag redo.
Här med förklarar jag vintern kommen. TJOHOO! 😀
Vintern kom inte bara med kylan, utan även ett jättevackert himlafenomen som jag fick syn på uppe i skyn. Som en liten söt rengbågs-boll. Så himla vackert! Finns det någon där ute som vet vad det är? Det varken snöade eller regnade. Jag är glad att det gick att få med på foto. I verkligheten såg det ännu tydligare ut.
Solen var på väg ner och trots att mina fingrar nästan förlorat känseln av kylan ville jag inte ge upp och gå in. Jag försökte några minuter till. Och precis när solen låg vid trädtopparna så fick jag äntligen hjärtstenen att balansera på toppen. Ett lyckorus spred sig i kroppen och jag skuttade runt av glädje en stund innan jag kom på att jag kanske skulle ta ett foto.
Solen gick ner bakom skogen och hjärtat lyste upp i det varma ljuset. Det här stentornet får tillägnas det största och finaste i livet; Kärleken 🙂
Det var så vackert i skogen idag, men den nya snön som låg över blåbärsriset och granarna. Jag tog med mig lite kaffe i en termos och var ute i flera timmar. Nu känner jag mig så fylld av lycka för den obeskrivligt fina stunden jag fick i skogen. Önskar att jag kunnat ta er med dit så ni fick uppleva det. Tystnaden, ljuset, snön, luften…allt var magiskt.
