Ett år i mitt paradis

Inatt är en mycket speciell natt för mig. För ett år sedan, natten den 31 juli 2010 satt jag i fullpackad bil och tittade ut genom fönstret. Jag lämnade Göteborg och storstaden och flyttade hit, till lilla Grundtjärn i Västernorrland. Den lyckan jag kände när jag satt där i bilen går inte att beskriva. Det kändes som jag äntligen kommit loss. Äntligen var jag på rätt väg. Det kändes så starkt. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå, men på något sätt kände jag på mig att allt skulle gå bra. Jag hade alltid tänkt att om man följer hjärtat och gör det man verkligen känner för, oavsett hur konstigt och omöjligt det låter för andra, så löser det sig alltid. Alltid! 🙂
Tänk om jag bara visste, när jag satt där och tittade ut genom bilfönstret, vad som väntade mig här. Jag ryser när jag tänker på det, hur allt kan förändras så snabbt. Från en värld till en helt annan. På en natt. Och nu har det gått ett år. Ett år som jag aldrig någonsin kommer att glömma. För första gången har jag känt att jag levt livet fullt ut. Jag har fått uppleva så många nya sidor av livet, och jag har verkligen lärt mig uppskatta sådant som jag innan bara tog för givet. Det är något jag kommer att vara evigt tacksam för. Det har varit det bästa året i hela mitt liv =)

Tack till alla ni underbara läsare som följer min blogg. Att jag fått dela det här året med er har varit såååå roligt och betydelsefullt för mig. Tack från hela mitt hjärta!

20 Kommentarer på “Ett år i mitt paradis

  1. Susanna

    Du lever min dröm. Vi är nyss hemkomna till Göteborg efter nästan fyra veckor i Västerbotten. De där veckorna varje sommar när vi är i norr är alltid årets bästa. Jag kör stenhård övertalningskampanj här hemma om permanent boende där uppe. Tyvärr går det inte så bra..

    Reply
  2. Sarah

    Låter underbart att höra att du är så lycklig =) Vad mer kan man begära i livet.
    Sköt om dig och tack för en underbar blogg!
    Kramen

    Reply
    • Sarah

      Oj blev lite konstigt formulerat haha
      Jag menar vad DU kan begära mer av ditt liv… =) Äh, du vet nog hur jag menar.
      Haha

      Reply
  3. Ulla

    Tack själv Jonna för att du delat med dig i din fina blogg! Ha en fortsatt fin sommar, alltid lika roligt att hälsa på dig via bloggen:))

    Reply
  4. Eva i Aten

    Skönt att du känner att du gjort rätt! Det verkar verkligen vara fridsamt att bo sådär, men kan ju bli ensamt ibland…Du verkar dock ha lite folk runt omkring dig ändå och det är ju bra.

    Reply
  5. Carina Johnsson i Färila

    Hej Jonna.Det är vi som läser din blogg som ska tacka dej för allt vackert och fint som du låter oss uppleva genom dina bilder och dina inlägg.Är så glad att du trivs med din nya tillvaro och är lycklig.Det är verkligen uppiggande att läsa allt trevligt du hittar på i ditt paradis på jorden.Fortsätt att förgylla vår gråa vardag med din livsglädje och dina vackra bilder.
    Kram från Carina i Färila.

    Reply
  6. Etienne

    Hej,

    Jag förstår precis vad du menar eftersom vi gjorde “samma” resa ett par år sedan med min familj från Paris till…Eden, en liten by nära Junsele som du kanske känner (http://www.solleftea.nu/reportage/personligt/personligtarkiv/franparistillbynedenformjukaretillvaro.5.3ffefd8b10b14c22e338000640.html)

    Jag skrev också en liten blog på franska. Livet fortsätter och vi bor nu i Stockholm för ett tag men “who knows” om vi ska inte tillbaka “hem” en dag ! Hoppas min dotter ska inte läsa min kommentar annars ska hon aldrig lämna mig i fred innan vi kommer tillbaka.

    Lycka till, och kanske ses vi en gång eftersom vi är ofta på Eden.

    Etienne

    Reply
  7. Maria

    Hej, hittade nyss hit via ett repotage om dig i GP! Blir så inspirerad av dig! Funderar själv på att göra något liknande så småningom. Men en sak har jag tänkt på, blir det inte lite väl ensamt ibland? Träffar du jämnåriga människor? Annars verkar det helt underbart!

    Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.