Godkväll på er!
Just nu sitter jag i soffan hemma hos min mormor och morfar i Sollefteå. Jag åkte hit i eftermiddag efter jag jobbat och nu ikväll har jag har varit och hälsat på min mormor som fortfarande ligger på sjukhuset. Det känns så skönt att fara hit igen, det var några dagar sedan nu. Nu när de har de har det jobbigt och är sjuka vill man finnas där för dem så mycket som möjligt. Jag hoppas så innerligt att min mormor ska bli bättre snart. Min morfar blev också sjuk och hamnade på sjukhuset, och samma sak hände en annan gång. De låg på sjukhus båda två. Jag har verkligen förstått att det är något speciellt när man levt ett helt liv tillsammans. När den ena blir sjuk, så dröjer det inte länge tills den andra blir sjuk. Och om den ena dör, så dör oftast den andre personen snart därefter. Jag tror det är för att efter ett helt liv tillsammans, så har man fått så enormt starka band, att den där meningen “Jag klarar inte av att leva utan dig” verkligen blir till sanning. Det blir nog som om att man lever genom varandra. Och det är så vackert. Det är kärlek. Inte den där kärleken som kanske syns eller känns på det sättet längre, men det är för att den ligger så djupt i hjärtat, bortom det man kan se och känna.
Min morfar fick komma hem idag som tur var, så det känns bra att vara här nu och hjälpa till lite. Och i morgon ska jag hälsa på mormor igen innan jag far hemåt Grundtjärn. Jag läste upp några av era fina Krya på dig-kommentarer som ni hade skrivit i ett inlägg till henne, och hon blev så glad 🙂 Hon tyckte det var helt otroligt att folk brydde sig så. Och det tycker jag också. Jag slutar aldrig förvånas av er läsare, som skänker så himla mycket positiv energi varje dag genom era ord. Tack <3
En mobilbild som jag tog en höstkväll nere vid sjön.
Hoppas din mormor kryar på sig och vad skönt att din morfar kommit hem. Jag tror som du säger. Att kärleken blir så otroligt stark att kroppen inte orkar utan den andre.
Jag känner precis igen det du beskriver när ett par varit tillsammans i många många år.
Ett gammalt par i Småland som var släkt till mig och som hade varit gifta i typ 50 år, kvinnan blev sjuk och hamnade på sjukhus och dog en kort tid därefter. När det var minnes gudstjänst för kvinnan i kyrkan ramlade mannen ner i kyrkan och dog, det var precis som om hon tog med honom. Hoppas nu att din mormor snart får komma hem så de får vara tillsammans igen. Nu säger jag godnatt!
Hoppas din mormor blir bättre.
Hoppas att du har det bra där nere, vet inte riktigt vad jag ska säga, men skulle vara kul att få prata lite med dig, igen 🙂
hoppas din mormor blir bättre.
Din beskrivning av kärleken,närheten mellan dina morföräldrar är SÅ vacker,du ser det många i de yngre generationerna inte har en susning om,den som sett och förstått nåt sånt har nog större chans att få ut nåt fint av livet.
Tack för den stämningsfulla luciabilden häromdagen,jag läser ofta men är dålig på att hinna med att kommentera,men jag tillhör “fancluben”!
Ha det gott i stugan!
Så vackert skrivet! Och du har helt rätt i dina kloka insiktsfulla tankar. Snyggt jobbat 🙂
Ann-Louise
Har inte isen lagt sig?
Jo det har den gjort 🙂 Men bilden togs i november någon gång, och då var det ännu ingen is på sjön =)
Vad fint du skriver om deras kärlek. Jag tror också att det blir otroligt starka band när man levt ihop så länge.
Min mans mormor dog för ett par år sedan och vi trodde alla att även morfar´n skulle gå bort snart därpå, de hade varit gifta i över 60 år, det var omöjligt att tänka sig den ena utan den andra. Men hans livsglädje är så stark fortfarande att han har fortsatt sitt liv, först nu vid nästan 96 års ålder har han blivit gammal på riktigt. Så jag tror nästan att det är lite av ett val, om man känner sig klar så följer man efter sin livkamrat, annars kämpar man vidare liksom.
Hoppas din mormor kryar på sig och får komma hem snart!
Hej Anna!
Vad fint att din morfar har så stark livsglädje fortfarande. Jag håller helt med dig, om att det är lite av ett val. Vissa lever vidare i många många år till, för de är inte klara med livet än, och deras livsgnista finns där ändå. Medan vissa, som du säger, känner sig klar och följer med sin livskamrat. Tack för att du delade med dig av dina tankar!
Ha en underbar helg! Kramar
Dear Jonna,
Here from the Netherlands I wish your grandparents well and hope your grandmother is able to return home soon. Nice to read your story about love for a lifetime, I agree with Anna’s comment, I have an aunt, she has reached the age of 99 now, she was married at the age of 18, got the first of her 7 children at the age of 19, lost one child after a short illness at the age of only 10 months, my uncle and aunt were so happily married for 64 years. At the age of 87 my uncle died in the arms of his wife, as he said, she was the only girl he ever wanted. My aunt still living on her own, surrounded by a big family now of 4 generations, still “the head of the family” knows everything about everyone, a very special and strong woman. Just as Anna says, I think it depends on your character, the will to go on …
Wishing you a very Happy Christmas and all the best for 2012!
Hugs to Anook,
Anneke
Hello Anneke!
Thanks so much for your beautiful story about your aunt. I think so too, that it depends on the will to go on. She must be a very strong woman!
I wish you a Happy Christmas too!!
Many hugs to you! <3
Vad skönt att i alla fall morfar är hemma. Jag sänder er mina tankar och böner.
Åh tack fina du. Det värmer <3
Så skönt att din morfar fått komma hem, hoppas nu att din mormor fort blir bra också, att det läker som det skall.
Hej !
Vad fint du skriver om din mormor o morfar. Tror du har så rätt.
Skickar energi och en tanke till Dig och Dina kära!<3
Tack! Vad fint <3
Kram
Så sant, så sant
Som Du ser Jonna, så hälsade jag till Robin och han blev jätteglad. Gav honom Din bloggadress så jag antar att det är han som kommenterat här ovan 😉
Hoppas innerligt att Din mormor kryar på sej och får komma hem till jul!
Du sprider positiv energi själv så det är ju självklart att det smittar av sej på andra 😉 Och vårt lilla sätt att sprida positiv energi tillbaka är genom våra kommentarer!
Varma Kramar!