Angermannalagets kulturpris

Äntligen har jag nu priset i mina händer. Priset jag vann i februari tidigare i år, när jag blev så förkyld att jag inte kunde vara med på prisutdelningen i Uppsala. Minns ni? Jag berättade aldrig då var det var för pris jag hade vunnit, eftersom jag ville vänta med det tills jag hade fått hem priset så att jag kunde ta några bilder.

Jag har tilldelats Angermannalagets årliga kulturprisAngermannalaget är en kultur och hembygdsförening på Norrlands nation och som har sina rötter i Ångermanland. Varje år, ända sedan 1963, har de delat ut ett kulturpris till någon som verkat för kulturen i Ångermanland. Ett fint kulturpris som är ärofyllt att få. Bland annat har före detta statsminister Torbjörn Fälldin fått priset år 1976. Och 2001 fick Ulrika Bodén priset, som är en av landets främsta folksångerskor och en stor inspiration vad gäller kulning och vallmusik. År 2013 fick Fjällrävens grundare Åke Nordin årets pris.

Och nu, 2016, har jag fått den stora äran att tilldelas detta pris med motiveringen:

För att hon med aktuella kommunikationsmedel förmedlar vårt landskaps vackra naturskiftningar och för sin mångåriga kulturella gärning i bild, text och form rotad i Grundtjärn har bloggaren, fotografen och målaren, ja allkonstnären Jonna Jinton tilldelats Angermannalagets kulturpris 2016.

Jag är så otroligt glad och tacksam att få bli årets kulturpristagare. Vilken ära!
Priset är en flottarhake fäst vid en bräda. Sedan mitten på 1700-talet fram till mitten på 1900-talet så användes Ångermanälven till timmerflottning. Flottarhaken är en symbol för att hedra de egenskaper som Ångermannlänningarna bar på; styrka, seghet och dynamik.
För mig känns den här flottarhaken lite extra betydelsefull, då min morfar och min gammelmorfar jobbade med flottningen, och många andra i min stora släkt från min mammas sida. Både min morfar och min gammelmorfar finns med i den här filmen med flottning i Juvanån, som ligger här i närheten av Grundtjärn. Min morfar är den första man ser på filmen, Frans Karlström. Sedan presenteras alla flottare runt 1:26 in i filmen, och då får man också se min gammelmorfar Johannes Jonsson, som jag aldrig hann träffa.

Åh, jag har sett den filmen så många gånger men blir alldeles tårögd nu när jag tittade på den igen. Morfar. Livet är så flyktigt. Som en vind som far förbi, och sedan vidare någon annanstans. Det känns så märkligt att många av människorna som är med i filmen inte längre finns vid liv. Men några ögonblick från deras liv är sparade, där de jobbar och sliter med timmerflottning. Så levande. Hade inte filmen funnits kvar, så hade dessa ögonblick varit sedan länge glömda. Det var inte så längesedan jag satt i mormor och morfars kök och drack kaffe med en sockerbit under läppen. Båda levde när jag flyttade till Grundtjärn. Nu finns de inte kvar längre. Tänk vad de skulle vara stolta om jag fick visa mitt pris för dom.
Det känns väldigt fint att få hänga upp flottarhaken på väggen nu, i min nyrenoverade ateljé, intill mina andra priser jag tilldelats under året.
Flottarhaken blir en symbol för så mycket. En symbol för mina rötter. Och en symbol för hur ett litet frö, en liten dröm, kan leda en fram genom livets stora stormiga hav. Som en enda ljus stjärna på himlen en mörk natt. Ibland räcker den drömmen som vägledare, bara man aldrig låter rädslan för att misslyckas bli större än drömmen att lyckas.

Den blir också en symbol för mina förfäder. Jag tänker att jag har mormor och morfar att tacka, och alla mina äldre släktingar som jag aldrig fick träffa, men som ändå lever kvar i mig. Kanske fick jag lite av deras styrka, seghet och dynamik för att ta mig igenom de första tunga åren i Grundtjärn. Vägen från det kalla golvet intill kaminen min första vinter, till min varma fåtölj på mitt nymålade golv i ateljén. Den var lång och kämpig. Men jag är så tacksam över allt som dessa år gett mig. Allt jag lärt mig. Allt jag fått dela med mig av. Livet. Det är ju precis såhär det är. Motvind och medvind, oavsett vilken livssituation vi befinner oss i. Motvinden bryter ner oss, så att vi sedan ska kunna bygga upp oss igen, starkare än innan, så att vi ska klara av nästa storm lite bättre. Medvinden ska ge oss känslan att “om jag klarat av detta, då kan jag fasiken klara av vad som helst“. Redo för nya tag.

När jag satt i soffan med morfar för några år sedan, och började plinka på hans dragspel, så sa han “Du ska lära dig spela Livet i Finnskogarna“. Han sa det nog mest på skoj, men jag tog det på största allvar och började öva varje kväll. Jag skulle spela den på midsommar för honom. Men han gick bort innan midsommar, och fick aldrig höra mig spela. Men varje sommar så tar jag med mig morfars dragspel ut på ängarna och spelar så högt att det ekar över hela byn. Jag tror han hör.

Så, jag tycker Livet i Finnskogarna får bli soundtracket till detta blogginlägget. Kram på er allihopa ♥

72 Kommentarer på “Angermannalagets kulturpris

  1. Evy

    Massor av grattis till ditt fina pris :D. Ser bra ut den där flottarhaken. Passar så bra ihop med de andra priserna.

    Min morfar var också flottare i Ångermanälven men längre nerströms skulle jag tro. Han höll till i Resele men var även med inne i sollefteå då de fått någon stor bröt där. Tack för att du la ut filmen, som jag ska kolla på i kväll.

    Kram och stort GRATTIS till dig igen 😀 från Evy

    Reply
  2. Inga

    Härligt Jonna. Du är så värd dina priser. Du är en inspirerande person. Helt underbar. Följer allt du lägger ut. Och så fina tavlor du målar. Kram till dej.

    Reply
  3. Michelle

    Oh Jonna you deserve every of these prices! You are a role model to everyone and especially me! You give so much love and inspiration every day and I hope that life will treat you the best, ’cause you deserve just the best and to be happy!
    I hug you and send you lots of love from Finland!
    Take care,
    Michelle
    <3

    Reply
  4. Olga

    Många Grattis till dig Jonna! Du förtjänar verkligen alla de fina priserna och utmärkelserna du fått <3
    Kram ifrån Roslagen

    Reply
  5. Marina

    Stort grattis Jonna! Älskade att se videon där du spelar dragspel. Vilket fint sätt att minnas din morfar. <3

    Reply
  6. Christiane

    Congratulations on receiving the prize, Jonna!
    Your beautiful and joyful work has made you a beloved ambassador for this very special part of the world.

    Reply
  7. Erika. F

    Grattis Jonna till det fina priset. Förstår att du värdesätter det högt. Din morfar fick aldrig vetskap om att du lärde dig spela den låten, han fick heller inte höra dig spela den, tror mig Jonna han både vet och har hört dig spela den, jag vet att det är så. Jag satt med gråten i halsen när jag läste om din morfar och när han gick bort, jag känner så väl igen sådant, man gör något och hoppas innerligt att det inte ska vara för sent, men så en dag finns sorgen där och inget blev som det var tänkt. Minns när min pappa gick bort nästan 94 år, det skilde endast tre månader, när han var borta slog tanken varför satte vi inte en mick på honom och bad honom berätta om sin barndom och annat i hans liv, en hel del vet jag och mina vuxna barn och syskon, tänk ändå vilken lycka att få höra honom berätta, vi kom aldrig så långt. Någonstans tror jag att man har all tid i världen men så är det inte. En dag drog vinden förbi, och ingenting blev sig mera likt! Så fint rummet blev, kan förstå att det låg en hel del arbete bakom, inget gör sig själv.

    Allt gott till dig Jonna och din Johan!

    Reply
  8. BEN LARSEN

    Congratulations!

    Also, you seem to live in paradise. I wish for a place in the woods with a lake. 🙂

    Reply
  9. Cina

    Grattis till Ångermannalagets kulturpris! Du är så duktig att spela dragspel, en fröjd att lyssna! Din gammelmorfar kan vara stolt över dej. Fantastiskt att det finns på film när de flottar timret, måste vara roligt att titta på när dina släktingar är med där. Du har många gener från dom, “äkta Norrlands-gener”, de går inte av för hackor, ett segt och stolt släkte! Jag har själv en stor del av min släkt, många generationer tillbaka från Ånge-trakten utmed älven Ljungan i Medelpad. Och på min farmors sida från Haverö och Hammarstrand/Indalsälven. De flesta bodde och verkade/arbetade utmed älven som bönder och fiskare bl a, och flottade timmer mm. Det är ett visst speciellt folk de som bodde i dessa trakter kring älven och biflöden till den. Det som jag tycker är ett genomgående särdrag förutom envisheten är också en storsinthet, ödmjukhet och framförallt respekten inför den mäktiga och storslagna naturen. Den tror jag präglar sinnet på ett alldeles speciellt sett även på de människor som lever i dessa miljöer också i nutid. Jag är uppvuxen här i Stockholm (tyvärr!) då mamma och pappa flyttade ner hit på 70-talet mycket pga jobb, men vi/jag har alltid åkt upp till släktgården/bondgården i Ånge i alla år, och den mentaliteten på människor här i storstad/förort går inte att jämföra med landsbygdsmänniskan där uppe i Norrland. Framförallt storsintheten och ödmjukheten är så markant tycker jag. Jag hoppas kunna flytta upp en dag! Lycka till men allt du företar dej i framtiden!

    Reply
  10. Erika

    Jag sitter här med tårar i ögonen, underbart vacker text som fick mig att tänka på min morfar. Han spelade också dragspel (helt på gehör, han kunde inte läsa noter) och jag hade velat hinna lära mig innan han flög upp till himmelen.❤️

    Du om någon är värd detta pris, stort grattis Jonna! ✨

    Reply
  11. emblas.se

    Stort grattis till priset! 🙂
    Norrlands nation är definitivt den bästa av nationerna! (jobbade där några år med helt fantastiska människor) <3
    och nej jag är inte partisk.. 😉
    kram
    Emma

    Reply
  12. Mona Öberg

    Du är ju bara så himla gudomligt gullig och djup i dina tankar,känslosam,varm och naturlig.Det är säkert inte det sista priset du får ta emot.Tack för din härliga blogg med bilder så vackra och texterna därtill.Jag kollar alltid så fort du lägger ut något för jag är nyfiken på allt du gör.Skickar en kram som räcker hela dan.

    Reply
  13. PJ:s byffé – från by till fe

    Grattis till priset, som den ambassadör för Ångermanland du är! Eller varför inte hela Norrrland? En bloggare, med många läsare, kan bli en vekligt stor förmedlare och påverkare (influenser) och varför skulle inte det uppmärksammas? Jag tycker motiveringen är bra.

    Filmen har jag sett tidigare och har t.o.m. laddat ned den på min dator, intresserad av hur det var förr i världen. Skogen och virkeshanteringen var en viktig del av våra förfäders liv, men flottningen var inte helt ofarlig. Jag kom att tänka på en dikt av Nicke Sjödin: Sämônni (Simkunnig)

    På mang e ställa
    där bröta satt
    som jävligast,

    va ä like bra
    å inte kônne sämme.

    Dä hadd ju bärä
    gjort dösskampen
    lite länger.

    Hårda bud den tiden! Säkert fick du något av “styrka, seghet och dynamik” från din morfar, förutom dragspelet.

    Reply
  14. leif

    Grattis till det fina priset.Du skall verkligen ha det.
    Tack för den vackra flottarfilmen med ljuvlig dragspelsmusik.
    Min pappa jobbade med flottningen i ångermanälven när han var ung hade ett blått likadant Hagström som du, jag blir lyrisk när när jag hör dragspelets toner.
    Han spelade jämt när han kom hem och jag började lära mej Elin och Spikkroksvalsen som liten parvel.
    Du spelar så fint.
    Det var så roligt att följa din blogg idag.
    Du bjuder på hög kvalitet och fin känslostämmning. själen vibbrerar i moll.
    Jag förstår inte att du kan göra det så fint.
    Tack Du är bäst Kram ….

    Reply
  15. Diana

    Åhh Jonna, du skriver så vackert så jag vill bara gråta <3 Ingen kan förmedla känslor genom en datorskärm som du.
    Stort GRATTIS till priset!! Du är så värd det. Du är en riktig Norrlandsambassadör.

    Reply
  16. Andre'

    Jag har läst ditt inlägg flera gånger, lyssnat på den ljuvliga dragspelsmusiken, och tittat på den fina flottarfilmen. Jag förundras över känslorna som sköljer över mig, längtan till mina rötter, längtan till vackra sommarkvällar med dragspelsmusik, ja längtan till något som jag faktiskt inte kan sätta ord på. Det enda jag kan säga är att du har lyckats förmedla inneboende känslor på ett oerhört magiskt sätt ?
    Tack kära Jonna för att du finns, och för din stolthet och vördnad för dina nära och kära som inte längre finns med oss här på jorden ❤❤
    Grattis också till det fina priset ?

    Reply
    • ♥Maria Alvljus♥

      Precis så som du skriver Andre, så känner jag också, när jag tittar på flottarfilmen och lyssnar på dragspelsmusiken.
      Jag blir alldeles rörd av att se dom där männen och deras slit med timmerstockarna. Så mycket kärlek till naturen.
      Min släkt kommer från Norrland och Norge, så jag har också den där kärleken till bygden och naturen inom mig.
      Jag har börjat lyssna på folkmusik nu, för att hitta hem igen “Kristallen den fina” bl.a. Vi har så mycket fin gammal bygdekultur här i Sverige som vi måste vara rädda om♥
      Det är så fint att du lever din Sanning Jonna, och inspirerar så många att börja längta Hem igen♥
      ♥ ♥ ♥

      Reply
  17. Henry

    Jonna – SÅ kul! Hurra hurra! ♥
    Du är verkligen en STOR inspirationskälla !
    Jette grattis 🙂

    Reply
  18. Annie

    Grattis Jonna! Vilket underbart pris för dig att vinna:)

    Jag är övertygad om att din mormor och morfar och resten av släkten sitter och tittar på dig någonstans och är SÅÅÅ stolta över hur du för deras traditioner och värderingar vidare i livet <3

    Kram!

    Reply
  19. Margita

    Stort stort Grattis till det fina priset! Så välförtjänt. När jag läste ditt inlägg blev jag så rörd. Du skriver så fint om de som gått före, precis min känsla och säkert mångas, och det blir extra vackert när du skriver om det. Vilket inlägg. Tack för det!
    Kram

    Reply
  20. Emma

    Grattis Jonna! Du e en tusenkonstnärinna som kan spela dragspel också. Tänkte på dej ikväll när jag satt på en backe invid en gran och blickade ut över de ännu vilande åkrarna. Solen höll på att gå ner och fåglarna kvittrade och jag bara fylldes av lycka och kärlek. De känslor du förmedlar dag efter dag. Tack för fin livsinspiration. Hälsningar från Österbotten!

    Reply
  21. Mitra Sohrabian

    Grattis , grattis älskade Jonna till den underbara priset. Du är värd alla priser i världen. Många kramar.

    Reply
    • Nina

      Ja du Lisa, visst är Jonna med sin blogg och konstnärliga arbete en offentlig person. Och då tycker en del människor att man måste deklarera allt för allmänheten. Jag vet inte om din fråga är av illvilja eller bara ren nyfikenhet men tycker du inte att svaret på din fråga är något varken du eller jag har något med att göra såvida inte Jonna själv skrivit det här på bloggen..Ha en fin dag och glöm inte att gläd dig med dina medmänniskor.

      Reply
  22. Janet Doane

    Ah, Jonna, you have so much to celebrate – your award, the new studio space – it looks gorgeous! I loved the old film, watching a way of life mostly gone now. How precious for you to have this and to know of your heritage, so fine! What wonders will you create next, what creations will flow from your art space, what writing and gorgeous photos will next be shared with all of us? Such beautiful gifts and treasures to come… I welcome them into my life with much love and gratitude!! ❤️❤️ ❤️

    Reply
  23. Perk

    Jag tror nog det var gullegubben Nanooken som fixade priset! Ha ha, skojar bara. Stort grattis Jonna!

    Reply
  24. Lars 8463

    Tänkte på mormors kjol.
    På morfars dragspel.
    Johans tröja och jacka.

    Om att bära på minnen.
    Bära på saknad och närhet.
    Om ljud som ljöd och ljuder.
    Värme, trygghet och gemenskap.

    När jag var hemma på påskhelgen.
    Städade vi ur pappas garderober.
    Det som var slitet slängde vi.
    Fel storlek fick gå till second hand.
    Men resten sparade vi.

    Och oavsett hur mycket jag tvättar.
    Kommer dom att bära på minnen.
    Minnen om ljud och närhet.
    Värme, trygghet och gemenskap.

    Jonna
    Jag kanske inte alltid förstår dig.
    Men jag tror att jag förstår dig.
    Så till personen Jonna säger jag.
    GRATTIS ? ✌
    För ditt nya minne.
    Som visar hur vinden har blåst.

    Önskar att vinden.
    Stannar kvar hos er.
    Varma kramar till er

    Reply
  25. Anna B

    Grattis Jonna!! Din text berörde mig så djupt att tårarna nu faller ner i filtallriken. Tack Jonna! Längtar hem till Ångermanland och till alla som inte längre finns kvar!?

    Reply
  26. Caroline

    Grattis till priset, vad roligt!! Vilken fin prishylla du fått ihop, så inspirerande! Och vad fint man ser att renoveringen av studion/ateljen blir oxå! Hoppas ni får en jättefin helg!! Kramar <3

    Reply
  27. Tove

    Grattis till ditt fina pris Jonna! Och tack för ett fint blogginlägg och för påmonnelsen om att inte låta rädslan för att misslyckas bli större än drömmen att lyckas! Önskar dig samtidigt en fin första maj!

    Reply
  28. Felicia

    Grattis igen! Och jag blev rörd när jag läste det här med din morfar <3 Han var nog med dig när du spelade..<3 Ha en fin helg!

    Reply
  29. Emma

    Stort grattis till priset! Det är du så värd + alla andra priser du har vunnit genom åren. Som före detta ångermanlänning känner jag en lite extra connection :-).

    Ps. Du visar väl bilder på hur din fina nyrenoverade atelje ser ut? 🙂 Så nyfiken!

    Reply
  30. Anonym

    Hej Jonna! 🙂
    När började du måla osådant? 🙂 har du gått på någon målarkurs, eller hur började de hela? i med att du kan göra dina tavlor så bra idag. Så fina! 🙂

    Reply
  31. Magnus

    Stort grattis till ett riktigt fint pris!
    Det var dessutom ett väldigt fint inlägg du skrivit. Även jag blir lite rörd av att läsa det, och det väcker lite tankar hos mig också. Tankar på dom nära och kära som gått till “annersia”.

    Filmen om flottningen har du nog lagt upp tidigare någon gång för den har jag sett förut. Då som nu känner jag att det där skulle jag ha velat jobba med. Det var säkert väldigt tungt och slitsamt, och inte helt ofarligt heller, men dom fick jobba utomhus, fick massa frisk luft och jobba med hela kroppen (dom behövde då inga gym) och dessutom med underbart vacker omgivning. Flottarromantik? Ja kanske, men det känns som något som hade passat mig.

    Än en gång stort grattis till det fina priset!

    Reply
    • ♥Maria Alvljus♥

      Hade jag varit man så hade det jobbet passat mig med. Jag arbetade i skogen när jag var ung
      och plockade pinnar och eldade upp alla grenar som blev över när träden sågats ner och förvandlats till stockar.
      Men jag avskydde motorsågarna och det kraschande ljudet av höga träd och furor som föll till
      marken med ett våldsamt brak och som slet sönder andra träds grenar i fallet.
      Det var bara jag som stog där och sörjde. Alla andra jobbade bara på, med sitt eviga sågande.
      Men det var underbart att få vara ute hela dagarna och få gå där tänka mina egna tankar i lugn och ro.
      Tack Jonna för Dina fina tankar och vackra reflektioner här. Jag blev väldigt rörd av det du skrev♥
      Tack♥ ♥ ♥

      Reply
  32. Lindan

    Jaha…nu var det ett tag sedan jag grät till dina bloggtexter…men idag var det visst dags igen….*snörvel*
    Ååhh, Jonna! Först av allt – STORT GRATTIS till priset!! Du är SÅÅ värd det!! <3 Jag tittade inte på hela filmen, utan nöjde mig när jag sett din morfar och gammelmorfar (alltså, när jag såg din gammelmorfar klack det till i mig…jag kände på något sätt att jag såg DIG i honom…!).
    Så sorgligt att din morfar aldrig fick höra dig spela på dragspelet…Men jag tror som du – han hör dig säkert även om han inte är kvar i fysisk form här på jorden… <3

    Nu ska jag gå och snyta mig….haha…;)

    Kram finaste bästa underbara JONNAN!! 😉 <3

    Reply
  33. Anna J

    Stort grattis till det fina priset. Blev som så många andra berörd av det här inlägget så tårarna kom till mig. Du uttrycker dig så fint till och om det som är livet. Ha en fin helg!

    Reply
  34. Birgitta

    GRATTIS! vilken värdig vinnare. så fint med filmen om flottarna, de var en otroligt skicklig yrkesgrupp. Att se hur de står i båtarna/flytetygen med fötterna i vatten och skickligt styr timmerstockarna utan att darra, jag är imponerad!!
    Tack för att du visar den och så fin avslutning på kulturinslagen när du står vid sjön och spelar på dragspelet. känns som en hyllnig till dina gamla släktingar och allt övrigt i naturen. Önskar dig nu en skön och fin Valborg.

    Reply
  35. Elisa

    Jonna,
    har mycket att tacka för. Har länge längtat efter att få läsa ngt om
    dina bröder, Isacs fru och deras barn. Noak var liten sist vi fick se
    honom på bloggen. Klara har vi nog inte fått se förut tror jag. Någon
    av dina utländska följare skrev att de påminde om Carl Larssons barn.
    Stämmer bra.
    Väldigt roligt att få se en glimt av dina fina föräldrar igen också.

    Kan inte tacka nog, alla dina fina bilder och texter! Tack, tack Jonna.

    Flottarfilmen är fantastisk. Mina förfäder som bodde lite längre in i landet
    än du flottade också. Nu fick man en bra glimt om hur det var. Tack!

    Du är så fin när du spelar dragspel i mormors kjol och morfars dragspel.

    Är ledsen att jag inte tagit mig tid att kommentera dina senaste inlägg trots
    att jag naturligtvis läst dem. Tack, tack.

    Reply
  36. M

    Grattis till priset det var du värd många gånger om! Och vilket vackert pris med en fin historia bakom. Det är så intressant att se gamla filmer om hur de arbetade och levde förr.

    Reply
  37. Janusz

    Congratulations Jonna. There can not be any doubt that you posses the strength, endurance and courage of your ancestors from this video. This was my first impression when I found your blog. And you do not make a big deal out of it. It is just the natural way you are. People keep asking how did you manage to make
    such a life altering decision of moving to Grundtjarn. You try to explain but words somehow seem so inadequate. The truth is that there is no how. There is no technique of doing it. One just has to respond to the inner call and trust that destiny will guide. Only few have courage to answer to such a challenge.

    I worked with simple, honest people like these in this video. When I was a student I felt such an urge to work in the forest. I took classes how to operate chain saws and
    fall down trees. During Summer breaks I worked in mountains in Poland and Switzerland. It was a toughest job I have ever done. Just moving in a steep, wild terrain
    was exhausting. But there is something sacred and mysterious in working in the woods harvesting timber for people to survive.

    Reply
  38. Tina

    Vilket kulturarv- minne filmen är! Helt fantastisk! Känns nästan surrealistiskt hur mycket som ändrats på förhållandevis kort tid. Så väldigt roligt och lärorikt att få se denna film! Får jag förmedla filmen på tex Facebook och/eller i min blogg?

    Reply
  39. diow

    grattis till fina priset,
    jag har läst kommentarerna och ser hur dina texter berör människor, du är värd all positiv uppmärksamhet,
    jag blev själv starkt berörd av flottningsfilmen, jag är född i gävle med korsnäs och timret som ständigt flöt i sin vaggor,
    berörd av hur nära, som någon skrivit, det här ligger i tiden ändå men också vad det betyder att vårda minnen
    tack jonna

    Reply
  40. Ingela Holmlund

    Roligt att se flottarefilmen igen, direkt från början ser man mitt morfar o mormors hus i Juvanå som numera ägs av min kusin. Så mycket som vuxit upp där , minns när man var barn o var där på somrarna hur mysigt det var .Nu är jag där nån gång på sommaren bara i min stuga , mamma o pappa har alltid varit i Juvanå på sommaren. Fina bilder du lägger ut 🙂

    Reply
  41. Wroni

    Först av allt, grattis till priset! Vilken ära det måsta vara.

    Jag blev oväntat känslosam av att läsa det här inlägget. Jag var tvungen att dela upp det, haha, liksom läsa hälften åt gången med nån dag emellan. Jag har tänkt mycket på familj och ursprung senaste tiden.

    Idag, 12 Maj (det är efter midnatt), fyller min fina pappa 60 år. Han har varit igenom mycket i sitt liv, återhämtat sig från en svår skada och han förlorade sin dotter från ett tidigare förhållande.
    I augusti ska jag för första gången besöka hans hemby nära franska gränsen och bo på klostret där han gick i skola. Jag ser verkligen fram emot att lära känna hans hemtrakter, hans ursprung. Det är en del av Tyskland som är väldigt annorlunda än storstaden Berlin där vi bor nu. I hans hemtrakter är det varmare, massa vinodlingar och djupa skogar, en helt annan livsstil och andra traditioner.
    Det värmer så att tänka på hur stolt han var när jag gifte mig, när jag konfirmerade mig och när jag började jobba i kyrkan.
    Jag är stolt över honom också. Han är chef på en av Berlins mest populära restauranger och jobbar hårt långt in på natten nästan varje dag. Vi har turen att kunna träffas och umgås ofta, ibland flera ggr i veckan och vi har många gemensamma intressen så att vi liksom han uppleva saker tillsammans. Jag har knappt nån släkt kvar numera. Jag hoppas verkligen att mina föräldrar får fortsätta vara friska och starka i många år framöver.

    Lycka till med dina framtida projekt och den där kjolen som du har från din mormor (tro jag det var?) är verkligen vacker. Vilken lycka att du har kvar den och kan bära den! Min pappa gav mig sina favoritörhängen nyligen, han ville att jag skulle ha dem. Han bär inte örhängen sen flera år tillbaka men har aldrig kunnat göra sig av med dem. Det är en ära att få bära dem.

    Kram till dig Jonna och tack för dina fina texter.

    Reply
  42. Wroni

    Måste bara tillägga att jag tycker att det här är det vackraste priset du har fått. De andra är fina och glansiga och så och ser bra ut där på prishyllan, men just det här var så genuint vackert. ❤ Det släta träet, flottarhaken i grov metall och så den där sirliga texten. Påminner mig om den urgamla stallbyggnaden där vi hade våra hästar när jag var liten.

    Kram

    Wroni

    Reply

Lämna ett svar till Cina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.