Att fastna halvvägs

Som jag skrivit tidigare så har det här året startat med många prövningar på olika sätt. Det började med branden och efter det så har det känts sådär “tungt”, som att jag gått i motvind.

Förra veckan, i samma veva som hela bloggen kraschade så gick även min ytterdörr sönder. Den hade redan börjat gå sönder tidigare då jag och hela min familj lyckades låsa ute oss samma natt som det hade brunnit i mina föräldrars hus. Så inte nog med branden fick vi även bryta oss in i mitt hus med en kofot den kvällen.

Efter det har låset fortsatt hänga upp sig ibland men förra veckan så gick det sönder helt, och jag blev inlåst. Hur mycket kraft jag än tog i fick jag inte upp dörren. Även om jag slog med en hammare på låset så rubbades det inte. Låset hade gått sönder helt och handtaget bara hängde löst. Så för att komma ut och in fick jag ta vägen genom fönstret. När jag var på väg in genom fönstret igen och fastnade på mitten och kände mig som en tjock gris på julbordet kunde jag inte annat än skratta åt allt elände. Det kändes som allt bara rasade samman för mig och att jag spolats tillbaks till första året jag bodde i Grundtjärn då allt var så spartanskt och ingenting funkande.

012604
Som tur var fick jag sedan låna min gammelmorbror Tages kofot igen och bryta upp dörren. Den här månaden har jag brutit mig in i mitt eget hus tre gånger. I förrgår när mamma var på besök hos mig och sedan gick så råkade dörren gå i lås igen och det gick inte att rubba den.

ÅH NEJ, nu har jag låst in dig” skrek mamma från andra sidan dörren när vi precis sagt hejdå.
Ingen fara, till vänster om dig står en kofot, det är bara att bryta upp den” sa jag lugnt och mamma skrattade åt hur knäppt det kändes att kofoten blivit min nya extranyckel.

012605
012607

Men nu blir det nya bullar. Den där gamla dörren har varit ett problem i många år då den drar in kyla något fruktansvärt. Den är ungerfär lika tät som ingen dörr alls, och har gjort att min hall blir som en iskall källare på vintrarna, trots att jag har ett stort element där inne. Men just i det rummet eldar jag för kråkorna. Så även innan dörrens lås var sönder så har jag längtat efter den dagen jag kan sätta in en ny dörr.

Idag kom snickaren hit och tog mått och nu är en ny dörr beställd och snart kommer jag att kunna gå in och ut precis som vanligt och till och med kunna ha öppet mellan hallen och köket på vintern! En vit fin dörr med en liten glasruta i mitten som släpper in lite ljus. Åhh, det kommer bli ett lyft för hela huset känns det som. Ett stort steg i rätt riktigt. Nu kan det bara bli bättre! ♥ 

41 Kommentarer på “Att fastna halvvägs

  1. Björn

    Inget ont som inte har något gott med sig eller slutet gott allting gott kanske man skulle kunna säga då! 😉

    Reply
    • Jonna Post author

      Nej det gör jag inte. Hon får gå ut och in när jag öppnar dörren åt henne 🙂 Men det brukar funka bra också ♥

      Reply
  2. Johan W

    Sådana händelser går inte att köpa för pengar!
    Undrar om livet kan mätas efter hur många historier det genererar?..
    Heja heja!

    Reply
  3. PJ:s byffé – från by till fe

    Ack ja, är det inte det ena så är det det andra. Själv har jag också dörrproblem. Ytterdörren kan nog bara jag låsa upp som kan knixet och mellandörren till farstun, ja där har handtaget gått sönder så jag får kila fast dörren med små stickor vid tröskeln för att hålla tätt. Annars blir det att elda för både kråkor och korpar.

    En grej jag upptäckte. Bilden med Nanook i fönstret. Stirra koncentrerat på honom några sekunder så ser det ut som om han rörde sig lite. Någon annan som ser det? Eller är jag bara trött?

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh trist att du också har dörrproblem! Hoppas det ordnar sig för dig på bästa sätt!

      Kul det där med bilden. Kunde nog se vad du menade. Det blir som en liten synvilla på något sätt 🙂
      ♥ Kram

      Reply
  4. Anta Snaque

    Jonna, du har ett spännande liv! Kofot som extranyckel! Den blir lite besvärlig att få fast på nyckelringen. 😉
    Vilken härlig bild där du hänger halvvägs in genom fönstret.
    – Vad sysslar egentligen matte med? tänker söta Nanook.

    Reply
  5. Hondjuret

    Haha! Din stackare! Man kan ju inte låta bli att fnissa lite samtidigt som man såklart förstår att det är jättejobbigt med en sådan dörr! 😉
    Men som du säger .. det förde ju något gott med sig så det var ju inte “all bad” som man säger!
    Nu hoppas vi att bloggar, dörrar och allt annat kommer fungera för dig framöver! 😉
    Kram!

    Reply
  6. Jean B

    “Nöden lär naken kvinna spinna” gäller vist här! Får man utmaningar som måste vinnas, så gör man det. Eller går under. Livet är inte bara när man har “flow” utan även i hög grad de vedermödor man ändå klarar av. Och ibland blir livet bättre när man får slås lite. Jag kan inte ens föreställa mig ett ständigt “flow”.
    Fyra rader med klyschor! Inte dåligt – men så sant. 🙂

    Reply
    • Jonna Post author

      Jaa..håller helt med dig. Livet är ju inte bara när det går bra. Det är ju allt jobbigt som faktiskt gör att man uppskattar de där bra stunderna ännu mer 🙂 ♥

      Reply
  7. Ulf

    Inte utan orsak man brukar kalla kofoten för “huvudnyckeln” 🙂
    Hoppas du blir nöjd med nya dörren… och att du slipper bryta upp den.

    Reply
  8. www.olgamagnusson.se

    Du löser det ena efter det andra, Jonna! Håll modet uppe! Fortsätt ta ett steg i taget och skratta som du gör emellanåt åt alltihop!

    Vore spännande att senare under året få läsa ett inlägg om när du jämför dig själv som människa nu mot när du först flyttade hit. Hur tiden i Grundtjärn format dig.

    Kram!

    Reply
  9. Nicklas

    Samma sak hände mig när jag tappa mina nycklar! Inte ofta som jag låser ytterdörren men det här dagen hade jag så klart låst! Försökte komma in genom det pyttelilla källarfönstret men fastna! Lyckades till slut komma ut igen och slet av mig jackan och lyckades till slut komma in! Härligt att du äntligen får en ny dörr:) Kram!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhh men vilket elände! Men vilken tur att du lyckades komma in genom det lilla fönstret ändå. Hoppas att du hittar nycklarna igen!
      Kram ♥

      Reply
  10. Monnah

    Typiskt! På sommarstället hade vi lite samma situation, så vi kunde aldrig låsa dörren. Det blev ohållbart i längden, särskilt då tjyvarna började ta sig också till vårt fredliga och fina Sturkö för att göra inbrott så fort de kan och hinner. 🙁 Det låter toppen med en alldeles ny och tät dörr. Härligt! Hoppas du känner mycket positiva vibbar och ny energi komma åt ditt håll.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh men hoppas ni fixade en ny dörr tillslut då! Ja det är ju inte roligt heller med tanke på tjuvar. Det gäller o tänka sig för.
      Och tack för dina fina ord. Ja nu hoppas ja lite positiv ny energi kommer in i livet ♥

      Reply
  11. Bella

    Hej Jonna!
    Jag diggar din blogg skarpt :)!
    Jag tycker att du verkar vara så duktig på att vara snäll mot dig själv och acceptera om du t.ex. är trött och inte pressa dig själv (det verkar iallafall via bloggen som att du är snäll mot dig själv :p) Jag är väldigt prestationsinriktad och stör mig enormt på det och skulle vilja sluta vara så och bara kunna leva, vara lugn och göra ingenting vissa stunder. Hur hittar du det inre lugnet? Hur har du kommit ur “samhällets tänkande” om att man alltid måste prestera? Att man måste jobba med “ett riktigt jobb” och att man “måste jobba heltid”? Hur gör du för att inte bry dig om vad andra tycker? För att känna att du duger som du är?

    Jag har inget jobb just nu och har aldrig känt mig mer värdelös, att inte jobba/prestera = fult, den tanken sitter så djupt och antagligen inte bara hos mig utan hos många, vi lär oss ju det redan i skolan. Du är det du presterar. Usch :p
    Jag vill bort från tänket och den pressade livsstilen men jag vet inte hur jag ska göra.
    Jag har tyvärr ingen idé på vad jag skulle försörja mig på om jag flyttade ut i en skog. Det känns ju annars som ett bra sätt att komma undan samhällets press och stress 🙂

    Tack för din blogg!

    Reply
    • Jonna Post author

      Hej Bella!

      Tack för din kommentar och fina ord. Blev ledsen o höra att du känner dig värdelös på grund av jobbsituationen. Jag hoppas du kan släppa den känslan, även om jag själv känt precis så när jag var arbetslös ett tag. Det är så hemskt att det ska behöva vara så.

      Det kan säkert verka utåt som att jag aldrig riktigt känner press eller stress osv, eftersom jag vill att folk ska känna ett lugn när de kommer in på min blogg. Men ska jag vara ärlig så har jag enormt mycket prestationsångest emellanåt, och mår dåligt när jag inte kan leverera något. Jag tror valet av jobb har gjort att jag jämt känner att jag måste prestera och vara kreativ, för om jag har några dåliga dagar så kommer inte pengarna in som dom ska. Så tyvärr, så känner jag emellanåt väldigt mycket press. Men sen som du skriver, så kan jag också släppa det ganska lätt. Tack vare skogen och naturen. Ofta när jag är ute i naturen så släpper jag allt och det är väl ofta det som jag vill spegla i bloggen. Så att jag ändå kan vara “snäll” mot mig själv är nog på grund av att jag är omgiven av lugnet. Det ger en sån himla harmoni och energi som inget annat.

      Jag önskar jag kunde komma med några grymma tips till dig nu hur du ska släppa de där tankarna. Men jag känner att det fortfarande är något som jag själv tampas med och försöker lära mig. Men att omge sig av sådant som gör en glad och ger en energi, det är det som funkar bäst för mig. Att hitta tillbaks till “Källan” på något sätt.

      Hoppas allt ordnar sig för dig! Skickar massor med varma kramar ♥

      Reply
  12. Magnus

    Känns ju onekligen lite omständigt att behöva gå ut genom fönstret och att låsa upp ytterdörren med huvudnyckeln. Låter smidigare med en ny, och tät, dörr! Hoppas att du kan få lite fritt från onödigt motstånd ett tag nu.
    Ha en fin dag och stor kram!

    Reply
  13. R::bert

    Hehe, the first photo is really funny – at the moment it’s going to be one of my favorite ones in 2016. 😉

    You’re really sweet sometimes. 🙂

    Reply

Lämna ett svar till Ulf Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.