Ibland får jag höra “Men du som är så ung, du ska ju ha roligt och leva livet”. Jag blir alltid lika förvånad när någon säger så till mig. Först och främst kan jag inte förstå hur någon kan döma andra för hur dom lever sitt liv, och sen förstår jag inte riktigt vad den personen menar. Visst, det är inte det vanligaste att bosätta sig långt ifrån allt när man är ung. Det vanligaste är ju att flytta ifrån landet till staden. Men bara för att man bor såhär betyder det inte att man inte kan ha roligt. Jag har ett flertal gånger känt mig nedtryckt av en sådan kommentar. Bara det påståendet gör ju att jag hamnar i en position där jag måste försvara mig “Jo men jag har visst roligt…ehh..”
Jag brukar fundera på vad det är som räknas som roligt för unga idag. Eftersom jag av vissa människor tydligen inte räknas till en av dem som “har roligt och lever sitt liv”, så vad är det då jag ska uppnå för att inte stämplas som någon som har väldigt tråkigt och kastar bort sitt liv? Jag vill veta vad en person som säger så till mig egentligen syftar på? Vilka krav av roligheter är det jag inte lever upp till i mitt liv?
Egentligen så förstår jag ju med detsamma vad personen menar när den frågan ställs. Jag gissar att i att ha roligt ingår : Att vara ute bland folk, bo i en stad, festa, träffa mycket vänner, resa, shoppa, gå på café och andra nöjen.
Jag kanske har helt fel, men jag gissar att det är något i den stilen. För om jag leker med tanken på att jag hade gjort mycket mer av det i min vardag, så tvivlar jag på att någon någonsin skulle ställa den frågan till mig. Det som provocerar mig när någon säger så är att det känns så fruktansvärt tråkigt att alla idag ska stöpas i samma form. Går man lite utanför ramarna eller inte följer normen så är man avvikande. Som om inte unga hade nog med krav på sig idag så ska man också “leva sitt liv” och ha “så jäkla roligt” och leva upp till allt som man “borde” göra för att fullt njuta av sitt liv. Njuta av sin ungdom. Men vem är det som bestämmer vad som hör till det?
Alla är vi ju olika, även om vi nästan tvingas till att bli väldigt likadana och tycka om samma saker redan från barnsben idag. Men vi är ju alla så unika innerst inne och vi mår ju som bäst om vi bara får vara som vi är. Väljer man att gå en annan stig i livet så ska man inte behöva höra från andra att man “gick miste om det roliga” bara för att man inte följde idealen eller normen.
Jag kan helt ärligt säga att för mig var det tvärtom. Jag utnyttjade inte allt roligt som finns i stan när jag bodde där. Jag längtade mest bort. Däremot nu när jag bor här så kan jag älska att åka in till Stockholm lite då och då och njuta av det som finns där! Gå på café och vara bland folk. Känna storstadspulsen. Och jag har bara en dryg timma till Övik, där jag har allt det där som jag inte har i Grundtjärn. Men mitt hem, det har något som ingen stad i världen kan erbjuda, och det prioriterar jag. Att bo som jag gör behöver aldrig betyda att man väljer bort något annat. Jag älskar balansen. Om jag vill ut och festa eller gå på stan kan jag göra det. Om jag vill vara i naturen kan jag vara det. Men jag väljer att ha närheten till det sistnämnda. Jag bor på den vackraste plats jag kan tänka mig och samtidigt kan jag ta del av alla nöjen som finns, även om det är längre bort och det krävs mer planering.
Sedan, en annan viktig sak är att vi ju alla roar oss på olika sätt. Alla behöver inte tycka om att göra samma saker! Som sagt så kan jag tycka det är jättekul att åka till stan någon helg, men sedan räcker det för mig ett tag. Det som jag roar mig mest med finns redan här. Jag kan ha hur roligt som helst, även när jag är helt ensam i en stor skog. Och det borde inte anses mindre värt eller mindre roligt för det.
Så till alla dessa trångsynta så vill jag bara säga: Låt alla få välja sitt eget liv. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Bara man är sig själv och går sin egen väg! Det borde lyftas och prioriteras mer än att uppnå något slags ideal för hur man ska leva sitt liv ♥
Det där fick jag också höra i tid och otid när jag var yngre. Jag gjorde det jag tyckte var roligt och det var inte att springa på disco, dans, puben osv, jag gillade teater, film, gymnastik, måla, åka till stugan osv…
Men du gör ju just det -LEVER LIVET!! Du lever livet, i ett med djuren, naturen & jag gissar att du är modigare än alla A4 unga eftersom du väljer att gå dit ditt hjärta vill.
Av dina fotografi & inlägg att döma så ser du ut att ha super kul!!
Den frågan du ofta får, säger mer om den som undrar än dig.
Glada Hälsningar från Sessan i Norge
Herregud vilka onödiga kommentarer, som du säger, alla lever sitt liv som de vill och jag måste säga att jag tycker du och din blogg är otroligt inspirerande! Har visat din blogg för många och alla har varit lika fascinerade 🙂 Keep up the good work Jonna!
Jag hade inte kunnat säga det bättre själv! 🙂
De som säger så borde mycket riktigt få svara på frågan om vad de menar och vad de anser sig tycka är det roliga. Det borde också om de verkligen tror att du tagit det där steget att flytta dit du bor (från staden) om det inte var det du ville göra och tyckte var roligt.
Man blir häpen hur korttänkta folk kan vara.
Kört hårt! 🙂
Tråkigt att du tar upp det men bra att ge det en röst. Att försöka klara sig själv måste ju anses bra! Men att ge beröm är för mycket för en del. Samtidigt har du uppnått något som andra drömmer om. En del är nog avis. Du är inte ensam att få höra sånt.
Ja alla är vi olika. Olika intressen och personligheter. Folk borde ägna åt sina egna liv istället för att påpeka hur andra lever sina…Vissa personer kanske behöver inse att alla i världen inte tycker precis samma som dom själva!
Förstår att du känner dig nedtryckt av sådana kommentarer. Vem vill höra att det man är/gör inte duger eller är konstigt? Ingen såklart!
Jag har märkt att ju äldre jag blir desto mindre bryr jag mig om vad folk tycker och tänker om saker. Kanske är samma för andra också. Ganska befriande hur som helst! 🙂
Sköna bilder! Vår/sommar. Inte så långt kvar. Strålande tider härliga tider!
Ha en bra fortsättning på kvällen! 🙂
“Vilka krav av roligheter är det jag inte lever upp till i mitt liv?”
Hahahahaha… alltså det lät så kul, jag kan liksom inte låta bli att bara skratta. Det låter verkligen som jätteroliga krav att leva upp till! 😉
Men jag är helt med på vad du säger. Själv var jag aldrig ute och festade. Jag satt hemma och läste böcker. Sedan började alla fråga när jag skulle skaffa barn. I början av 20 så är det inte så många som rynkar på näsan när man säger att man nog inte vill skaffa några. I mitten av 20 och början av 30 blir människor kolossalt provocerade och funderar va fan det är för fel på att skaffa barn? Tror jag att jag är bättre än någon bara för att jag väljer bort det vanliga familjelivet istället för att plugga och leva mitt liv på mitt sätt? Om inte personen helt plötsligt tror sig förstå sig på vad som händer och viskande frågar om det möjligtvis är så att jag inte KAN skaffa barn. Som att det vore en omöjlighet att jag helt enkelt bara inte vill ha barn.
Jag har lärt mig att när man lever ett liv som inte följer Svensson normen, supa, leva i stan, skaffa familj och hus och gudarna vet vad – då får man vare sig man vill eller inte räkna med att dessa kommenterar kommer.
Tur att jag vet att jag är lycklig med mitt liv i alla fall!
Åh jag förstår dig i barnfrågan! Jag fyller snart 28 och har smått panik över att jag “borde ” skaffa barn men vill verkligen inte. Har väntat på den där klockan alla pratar om men den kommer inte. Jag blir stressad av bara tanken på barn och har undrat vad som är fel på mig för alla vill ju ha barn får man höra.
Vad bra skrivet! Fyller 25 snart, och har hela tiden känt att det här med ett vanligt Svenssonliv inte är något för mig, med barn och körningar till fotbollsträningar, höga lån, ett radhus i en förort till en storstad med perfekt gräsmatta och en skinande blank bil, måndag-fredag jobb och afterwork på fredagar. Allt för en snygg fasad utåt för att grannarna ska bli avundsjuka och imponerade. Allt kanske verkar perfekt på utsidan. Men skulle jag leva så skulle jag känna mig så otroligt instängd! Att aldrig få tid över för sig själv, att göra det just jag vill, alltid ha press och stress och rutiner. För mig handlar livet om så mycket mer än arbete och social status. Det handlar om att känna frihet att göra vad jag vill! Att samla på bra minnen och inte på prylar. Jag tycker att folk borde skriva en lista med “saker att göra innan jag dör” och se till att kunna börja bocka av den med en gång, inte vänta på ett cancerbesked och sen helt plötsligt inse alla saker man skulle vilja hinna med. Jag vill se så många av världens vackra hörn som möjligt, ta dykcertifiering, simma med delfiner, göra en pilgrimsvandring till Santiago, hoppa fallskärm, bada i ett vattenfall mm. Och det är bara att sätta igång 🙂 Livet händer nu, och vi har ingen skyldighet att leva efter andras förväntningar.
Jättebra! Fortsätt vara lycklig med ditt liv som du själv valt som du vill ha det.
Precis så känner jag med! Jag upplever det som att många i min närhet tycker att man ska ha festat runt och supit och ha en massa “bra festhistorier” från då man var tonåring och ung för att ha tagit ut allt av ungdomen. Om man som jag inte har det så upplevs man som tråkig och lite konstig. Jag förstår inte varför det måste vara så? Jag gillar inte att dricka alkohol och jag kan ha väldigt roligt utan det. Som tur var hade (har) jag likasinnade kompisar som jag kunde ha roligt tillsammans med, men för de andra var vi de “tråkiga”, nördarna… Man ska ju inte bry sig om vad andra tycker om tänker, men då det ibland är ens egen syster och kusiner som tycker att man är tråkig så är det ju inte så lätt. Nu då jag själv har barn är det skönt att ha sluppit det där “kravet”. Jag är själv väldigt nöjd med min ungdomstid och är glad över att jag inte följt med strömmen alla gånger. Jag hoppas att min son också kan följa sitt eget hjärta och göra det han själv vill!
Vad fint skrivet!
Ja oj du vad detta stämmer! Bra inlägg! Jag förstår inte varför det ska vara sån grej det här med att som ung bosätta sig på landet, det är nästan som om man får stämpeln “idot” på sig som väljer något sådant. På något vis blir man alltid ifrågasatt när man valt livet långt ut på landsbygden. Folk undrar hur man klarar av det som om det vore ett straff. Alltså “Hallå” vill jag bara ropa, det är precis som om du älskar köttbullar medan jag föredrar lasange. Det är väl inte konstigare än så, vi gillar olika.
//Hanna 🙂
Så sant som det är skrivet!
Mycket bra skrivet att folk inte kan hålla sånt skit för sig själva . Varför ska dom försöka pådyvla folk sin ideal
Åh vad bra och fint skrivet…! Känner igen mig så mycket i detta… Så hemskt att en inte ska få vara som en vill… Jag är en person som hellre tillbringar helgen ensam i min lägenhet istället för att festa, men folk verkar alltid se det som ett “problem”. Men om jag vill ha det så, varför inte bara låta mig vara? Har även fått frågan flera gånger “alltså, har du några vänner?” om jag tackat nej till fester etc. för många gånger. Sånt gör mig bara ledsen. Skönt att veta att andra också kan känna igen sig i det här!
P.S. Tack för världens finaste blogg Jonna! <3
Du lever ett fint liv med livs kvalité.
Må si jeg kjenner meg litt igjen her. Du beskriver kommentarer og blikk som jeg selv har fått opp gjennom mine (snart) fem år som student. Veldig bra skrevet og et viktig innlegg!
Jag förstår dig precis Jonna. Jag var aldrig lycklig med “ungdomslivet” med fest, killar, röka osv innerst inne. Det var sådant man bara gjorde och man hade det där i sig att man skulle ut och roa sig, det tyckte ju alla, men innerst inne hade jag ont i magen varje gång jag var in på en bullrig krog. Det gick så långt att jag jobbade med det jag hatade mest – sprit, jag var bartender.
Idag dricker jag ingen alkohol och jag undviker krogar, har inte varit ut på 6 år nu. Livet som 30 åring är bättre än livet som 20 åring även om jag inte är frisk idag.
Fortsätt du leva det verkliga livet med naturen, djuren och lugnet. Hela skapelsen lever i det…det är bara vi människor som kommit lite väl långt ifrån det, det som är det verkliga livet.
Varm kram <3
Fint skrivet!
Spot on! För mig tog det över tio år att inse att det “roliga” livet bara var destruktivt och onyttigt. Men det får det vara värt, nu är jag 37 och har lämnat det där bakom mig. Framför mig finns ett mera innehållsrikt liv där jag lever mer fast jag gör så mycket mindre. 😉
/ Erika
Tack för ett jättebra inlägg. Tyvärr verkar det vara så att hur man än beter sig så är det alltid någon som ska komma med åsikter och synpunkter. Tänk om folk kunde koncentrera sig på sitt eget liv och låta andra välja sitt.
Så bra skrivet. Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Alla mår vi bra av olika saker och vi måste lära oss förstå denna skillnad hos varandra. Ingen är stöpt i exakt samma form. Stå på dig Jonna!
Mycket bra skrivet!! Håller med i varje stavelse! Det du har är mycket högre livskvalitet än ett ytligt storstadsliv…undrar vem som “förlorar” mest..? Inte är det du!
I dont understand any of your text but like you and yours spirit … 🙂
https://translate.google.com/.
Choose your language, then copy and paste! Jonnas texts are always worth reading.
Jonna,vilket bra inlägg!Tråkigt att du är med om sådana kommentarer men tyvärr är det nog så att en del människor vill leva som alla andra och förstår då inte att alla inte vill det,tankeverksamheten sträcker sig inte så långt helt enkelt!.När jag var yngre trodde jag att det där skulle försvinna med åldern men icke.Tycker att jag är med om kommentarer hela tiden om hur jag väljer mitt liv och vore det inte enklare om du gjorde så här i stället..suck!Det är tråkigt och uttråkande,det säger mycket om människor som uttrycker sig på det sättet,kom ihåg det.Du får leva precis som du vill,skit i dessa människor!
Tack för en fin blogg 🙂
”Men du som är så ung, du ska ju ha roligt och leva livet”. – Jag kan tänka mig att en sådan kommentar kommer från en äldre person, i alla fall från en som fyllt 30. Då kan du t.ex. svara: “Visst, det fortsätter jag med även när jag är så gammal som du!”
Jonna, som du vet så förmedlar jag ju upplevelser. Och just naturupplevelserna ligger mig varmast om hjärtat. Kanske för att jag varit skogsarbetare i nära 40 år av mitt liv. Många idag har glömt bort att skogen är vår vän. Naturen ger oss så mycket, bara vi vill stanna upp, lyssna, lukta, se och förnimma. Den kan ge oss lugna och rofyllda upplevelser som en vandring genom underbar natur eller vilda och äventyrliga upplevelser som forsränning. Vad vi än vill uppleva så hittar nästan alla något i naturen.
Men idag är det ofta andra värden som gäller. Det är senaste mode, senaste smartphone, smink, utseende och slimmade, nästintill benrangelkroppsideal. Det är discodunk, flimrande ljus, dånande musik och andra för människan helt onaturliga upplevelser egentligen..
Jag lyssnar tusen gånger hellre på dånet från en fors än från discodunk. Jag tror att det är detsamma för dig liksom för många härinne som följer din blogg.
Med dig följer vi liksom med ut i din värld, i din natur. Som vi var en stor grupp med ett gemensamt intresse. Naturupplevelser! Och det är nog e nav anledningarna till att din blogg är så älskad!
Kram från Carl
Väldigt klokt och bra skrivet! Jag håller helt med! Var och en ska få leva sitt liv som den själv vill leva det, för vi har ju bara ett liv här på jorden och det låter väldigt dumt att “kasta” bort dyrbar tid på saker och ting man egentligen inte vill göra, bara för att andra tycker att man SKA eller BÖR.
Ha en fortsatt trevlig kväll/natt 🙂
Först och främst tycker jag att det är så tråkigt att man skall behöva försvara sättet man väljer att leva sitt liv på. För det är tydligen helt ok att anse att ALLA andra skall dela ens egen drömtillvaro. Om jag vore du skulle jag… Jag tycker att du borde… Du kommer att ångra dig… Passa på att… Jag förstår verkligen inte hur man kan vara så självupptagen att man anses sitta inne med de absolut bästa tipsen på hur ett liv skall levas för att man skall få ut så mycket som möjligt av det. Vid vilken ålder man skall skaffa barn, när man skall festa varenda helg, när man skall passa på att plugga och skaffa sig en karriär.
Jag förstår att du blir ledsen och arg och jag känner så väl igen mig i din text. Det enda liv man har rätt att styra är sitt eget. Det är inte bara oförskämt utan även trångsynt att ens sitta och tala om för någon vad de borde göra med sitt liv. Sedan kan det handla om att få goda råd av sin familj, goda vänner eller liknande men det är oftast en helt annan sak.
Tycker du är så jädra modig och följt ditt hjärta! <3
Hejja Jonna!
Mycket BRA skrivet.
Vilket bra inlägg jag känner igen mig i mycket det du skriver. När jag gick i skolan hade jag det bra med många kompisar som jag lekte med. Men när jag kom upp i tonåren och kompisarna ville vara ute och festa ville jag inte följa med och mina vänner drog sig undan och tyckte jag var konstig. Jag ville hellre vara hemma och te x läsa eller skriva. Tycker det är så tråkigt att det ska behöva vara så varför ska man inte få vara lite speciell. Varför ska man vara som alla andra hela tiden. Är så glad att jag fått lära känna dig att du liksom jag vågar sticka ut i mängden tack fina Jonna du är så duktig och är inte rädd att få skit under naglarna. Du är duktigare på att måla än mej för du kan både måla hus och tavlor jag kan bara måla hus! Fortsätt lev som du gör! Kram fina vän!
Barnmorskan som satte in min p-stav blev förfärad när hon hörde att jag var 21 år och nyss köpt hus med min sambo sedan 6 år tillbaka. Hon tyckte också att jag skulle “leva livet” och testa på nya saker (karlar och bostäder då antar jag, för något annat visste hon ju inte om mig). Kändes jättekonstigt och lite förolämpande.
Exakt så är det!! Att folk har så svårt att fatta VARFÖR. 🙂 Älskar oxå just balansen, att bo så här är frihet för mig och närhet till så många aktiviteter samtidigt som stan finns kvar. Man måste inte helt ge upp det ena för det andra. Långt till shoppinggallerior men närhet till skidspår, skoterled, badplatser, fiskevatten, skogsvägar i lugn och ro. Skönt att nå mycket utan att ens starta bilen. Det där med avstånd/tid till jobb är oxå intressant. 25 min med lokalbuss från Ersboda till Vasaplan i Umeå är inte långt. Men 25 min med pendlingståg från Nordmaling till Umeå C är jääättelångt.. 🙂
Jag är nog inte så förvånad över att du får höra sådana saker. Personer under 30 förväntas umgås med vänner 24/7, springa på krogen varje helg osv. När jag sitter och lyssnar på några av tjejerna jag jobbar ihop med, som är jämngamla med dig, så är det bara ytligheter dom pratar om. Dom lägger ner otroligt mycket energi på vad andra i deras närhet säger, tycker, tänker och gör. Om någon går lite utanför “ramarna” så blir det ett hett ämna att avhandla på rasterna. Man skall dessutom ständigt läsa sms, kolla facebook osv så man inte missar något “viktigt”. Och det ska kollas omedelbart! Att dom är på jobbet och förväntas utföra en arbetsuppgift spelar ingen roll. Det är viktigare att svara någon av dom 8-900 “vännerna” på FB eller någon annan väns ooootroligt viktiga sms.
Nä, är det någon som lever livet så är det du Jonna! Du som hade förstånd att redan som ung välja det liv du verkligen ville leva och inte låta dig styras av omgivningens förväntade val en ung, vacker tjej som du “borde” göra.
Stor kram!
Håller med “Magnus” fullständigt!
Mycket modigare/svårare/mer givande/ att tänka själv och agera utifrån det än att göra som alla andra och inte våga avvika från mängden. Stå på dig!
Visst är det så! Sedan så fort du fyllt 30 så får man höra “Men, skall du inte ta och lugna ner dig lite nu och börja tänka på familjelivet”…
Du gör alldeles rätt Jonna, följer ditt hjärta och inte världen. Gissar att många av dom tjejer som “har roligt” på världens vis mår dåligt på insidan. Ruskigt att lyssna på ungdomar när dom berättar om hur dom har roligt.
Läser ditt tänkvärda och kloka inlägg, även jag som nu är 50+, har krav på mig från omgivningen, inte att gå ut och festa…Men gärna dela en flaska vin eller två eller tre varje helg. Missunnar inte folk ett glas vin men misstänker ibland att vänskapen är förankrad i flaskan och innehållet i den är det viktigaste när man träffas och inte utbytet med en annan människa.Jag som en gång i tiden var ute och festade varje helg på det glada sjuttiotalet kan säga att kraven var desamma då, kanske t o m ännu mera likriktat och konformistiskt. Försöker man att knöka in sig i de gängse ramarna som inte passar en, och begå våld på sig själv, så blir det skavsår och till slut mår man illa. Att gå sin egen väg kostar på kort sikt men i längden så vinner man på att vara sann mot sig själv. Många tycker sig också att ha rätten att lägga sig andras liv, helst också styra, istället för att tänka på hur de själva skulle vilja ha sina liv. “Döda fiskar följer strömmen”. Fortsätt du på den inslagna vägen med allt vad du gör, önskar att jag hade haft samma kloka insikt i din ålder. Kände bara ett diffust gnagande illamående, att det inte var rätt men visste inte hur jag ville leva. Nuförtiden kan man åtminstone ta sig ut på nätet och få tankar och inspiration som tar en vidare i sitt sökande.
.
Jag håller helt med föregående talare!
Du är en STOOOOR inspiration för mig och många andra och att leva som du gör är en dröm. Bor också jag på landet, med sambo och en liten son med hönor, grisar, får och hästar och vill inte byta mot något annat.
Vill sakta ner ännu mer och faktiskt uppleva livet. Inte bara göra 5000saker så det bara snurrar ännu fortare.
Fortsätt vara den du är, du är grym
det är bara att vara sig själv ju.
Och du Jonna lev väl o må gott.
Mycket bra skrivet det är alla andra som är avundsjuka på att du vågade göra vad dom som kommenterar inte vågar själva, du går ju din egen väg. Inte många som skulle våga flytta ut på landet som du gjort, det är du som är stark och modig så stå på dig. Ha en bra vecka.
Bra ämne du tog upp där. Tror att det i alla tider funnits människor som gått lite utanför ramarna och därmed fått kommentarer från de som anser sig ha rätt att pådyvla andra sin åsikt.
Jag hoppas på en förändring!
Håller med de andra! Det är ju du som LEVER LIVET, fortsätt följa ditt hjärta. Själv gjorde jag nästan samma sak som yngre bildade familj, byggde hus i tätort(ej stad) fick barn . Pendlade till arbete men hade bra fritidsliv och varje helg kunde vi åka till nära släktingar för att var på landet och i skogen. Det slutade med att vi sålde hus och flyttade ut till en liten by och slapp pendla till friheten på helgerna. När vi har behov av nöjesliv så kan vi ta bilen och åka iväg men skogen, naturen, luften ja allt är livskvalitet. Tack för att du delar med dig i din fina blogg!!
Det är väl det du gör? Lever livet och gör det du vill?!
Jag får fortfarande höra det av många släktingar dock. Jag svarar bara att jag gör det som jag vill och älskar, det ska INGEN få ta ifrån mig. Man lever bara en gång och då måste man få göra det som gör en glad och lycklig.
Kram.
Du gör ju precis det….Lever livet,ditt underbara liv och jag tror nog att många i min ålder (54) önskade att dom haft ditt mod och din styrka att våga bryta normen,våga vara sig själva och göra det man älskar…Just i din ålder…:)) Jag försökte i många år leva ett liv som inte var mitt,egentligen….Skaffade barn,hus,vovve…Å det absolut bästa jag gjort i mitt liv är mina underbara grabbar…;)) Men allt det andra gick åt pipsvängen och efter vägen där jag är idag har varit krokig och äntligen är jag på väg dit jag vill med små steg,det är inte säkert att jag hinner i mål men resan dit kan jag ju njuta av…;))
Så skit i vad andra säger å lev ditt liv för till syvende å sist så är det du och din själ som ska må bra…Å du ska trivas med dig själv och ditt eget sällskap,så lev på för det är nog många som skulle vilja våga ta ditt steg…Du är ett föredöme för många unga ,du vågar,du är stark och du lever….Andas frisk härlig luft,får ta del av vacker natur och bara att kunna gå ut på sommaren och strunta i hur man ser ut,bara det är ju livet…:))
Lev på å kraaaaam från mig
Annelie
♡ Huvudet på spiken. Skriver under på allt. ♡
Kramar 🙂
Hej!
Jag kan bara hålla med i allt du skriver. Jag tror att människor så förtvivlat gärna vill stoppa in allt i ett fack, att livet ska gå på samma räls för alla människor. Det som sticker ut, blir annorlunda blir lite jobbigt att förstå och ta ställning till. Ett bra svar när du får den kommentaren kan ju vara ett enkelt “jasså, så tycker du” och sen byta samtalsämne eller bara tillägga “vilken tur att jag redan lever livet precis som jag vill” eller nåt. Sen får man hoppas att det är i all välmening dom här kommentarerna kommer, att man verkligen vill att den som är ung ska flyga fritt och utforska. Kanske nåt man själv önskar att man gjorde när man var ung. Så kan det ju vara, en längtan till annat än vardagens inrutade liv. Det kan ju vara simpel taktlöshet också, himla tråkigt för den människan isf :p
Ha en bra dag! 🙂
/Laila
Åh vad jag känner igen mig i ditt inlägg Jonna. Får också liknande kommentarer från omgivningen. Som att det är något fel på mig för att jag inte dricker och är ute och festar på helgerna eller att jag inte har facebook . Hur kan du ha några vänner utan facebook frågar dom? De undrar om jag inte blir knäpp av att sitta där ute i skogen där det inte finns någonting att göra. Men jag undrar vem det egentligen är som är “knäpp”? Vem det egentligen är som inte lever?
(Inte för att facebook i sig är något dåligt men jag tror att många människor använder sig av det för att liksom skapa en bild av sig själva utåt som de vill att andra ska se, ett sätt att vinna socialstatus liksom. Och att det tyvärr ofta används som ett sätt att skvallra om andra. Men inte att alla gör detta menar jag.)
Jag tycker att det här “tekniska” i dag har gått för långt. Folk spenderar mer tid med att sitta med ansiktet i en skärm än att umgås och prata med sina nära och kära. Till och med små barn springer runt med iphones, surfplattor och allt vad det heter i stället för att leka, vara ute i naturen och klättra i träd mm. Liknande är det med alkohol. Jag dricker inte, är 26 år gammal och har aldrig varit full. Detta är ju absolut inte normalt idag. Om man inte dricker så är man tråkig. Men jag kan tycka det skulle vara tvärtom. Inte för att jag dömer en person för att denna dricker eller att jag säger att alla dricker av samma anledning. Men jag tror att många använder alkohol för att slippa tänka, känna och ta ansvar för sig själva. För om man måste dricka för att ha roligt och kunna umgås och prata med folk kan jag tycka något är fel. För alkohol är ju faktiskt ett gift, kroppen reagerar på alkohol på samma sätt som den reagerar på andra gifter.
Många jag känner säger att det aldrig hade klarat av att bo på landet. de hade blivit knäppa. Men varför då undrar jag? Jag tror att det folk är rädda för är tystnaden. Att vara ensam med sig själv. För jag tror att om man tar bort all yttre distraktion i form av telefoner, datorer, facebook mm och om man slutar trycka undan och dämpa sina känslor genom alkohol och droger så tvingas man i tystnaden och stillheten möta sig själv och känna efter hur man verkligen mår. Det är det jag tror många är rädda för. Att många idag känner sig “tomma” och att de behöver yttre konstgjord stimulans för att må bra.
Men jag tror att om man som du Jonna har ett rikt inre och inte är rädd för att umgås med och möta sig själv inte har ett behov av detta. Vi är inte rädda för tystnaden eller lugnet för i den ser vi en värld av liv och händelser. Medans andra kan tycka att träd och natur är tråkig ser vi där liv och magi.
Klockren analys!
Det är så bra gjort av dig Jonna som tog steget och följde dina drömmar när du har kunnat stanna kvar i Göteborg och pluggat och levt som “alla andra” och då kanske alltid känt en längtan därifrån, efter något annat. Jag tycker det är så viktigt att verkligen göra det man vill göra och följa sitt hjärta. För jag tror att vi alla har en “uppgift” här i livet, och lyssnar man inte på vad hjärtat och själen försöker säga oss så kanske livet går och vi får inte vår uppgift utförd.
Jag jobbar i hemtjänsten med gamla människor, och tycker det är så intressant att höra om deras liv som gått. Vissa är tacksamma över livet, och ser tillbaka på det med glädje. De är trevliga och säger ofta till mig att ta vara på livet för det går så fort. Sen finns det andra gamla som sitter hemma med gardinerna fördragna och är väldigt bittra på allt och alla, de tycker synd om sig själva och klagar på allt. Jag märker att den första sorten, den positiva, är inte alls rädda för att dö utan ser det som det nästa stora äventyret. De känner att de levt sitt liv till fullo och är därför redo. Medan den andra bittra sorten är rädd för döden, de får ångest när de tänker på att livet snart är slut.
Detta tar jag till mig så mycket av, för jag förstår att de får ångest och känner sig arga för att de inte känner att de levt de liv de hade velat och att det nu är försent. Det är synd.
Jag tror också att det handlar om hur man är som person, om man ser livet från den ljusa eller den mörka sidan. Jag tror att två personer, en som ser allt från den ljusa och en som ser det från den mörka, kan ha levt exakt samma liv med samma erfarenheter men som sen ser tillbaka på det med helt olika ögon, den ena kan vara jättetacksam och den andra tänka att livet bara hade varit orättvist och eländigt.
Därför tycker jag det är så viktigt för oss som fortfarande är unga och har alla möjligheter i världen att leva våra egna liv, och följa våra egna stigar och vara tacksamma för allt som är bra i våra liv!
Helt rätt sagt av dig! Håller med dig hela vägen….kram för dig och din blogg
Det är väl en evig tur att vi människor är så olika som vi är i vårt liv och leverne. Hur skulle det ser ut om vi vore stöpta i samma form. Jag har ännu i starkt minne vad en del sa när jag berättade att jag skulle flytta sextio mil iväg från den ort jag då bodde. Följande ord flög över mig : vad i hela friden ska du där och göra….du ska väl inte flytta dit alldeles själv…..men herre gud människa du känner ingen dit du ska flytta…..tror mig en dag ångrar du ditt val av ort osv. Det här vad var jag fick höra. Mitt svar till alla dom här blev… jag har förmågan att vågar sätta mina drömmars planer i verket, vilket jag också gjorde. Jag har aldrig ångrat mitt val av ny ort. Visst man kan blir ganska så less på människor predikningar och besserwisser som tror sig veta vad som är bäst för mig då. Suck så trött man blir på människor som inte kan bättre än så. Du lever ett fint liv Jonna och du har valt det alldeles själv. Man känner till slut när en förändring är nödvändig och då gör man något åt det också.
Önskar dig allt gott i alla dina dagar året runt! 🙂
Shit. Jag får också den kommentaren. Nu bor jag i stan men vantrivs. Precis som du utnyttjar jag inte situationen av att bo i stan. Jag vet inte om bo precis som du är “min väg” i livet men att bo här eller just på denna plats vet jag är fel för mig.
Ibland känner jag mig som en utomjording i samhället. Du är ett underbart tillskott till ett annars snävt utbud. Underbar blogg!
PS. Jag är i din ålder.
Åhhh jag förstår precis! Jag hade den diskussionen med min pappa senast härom veckan. Han är så orolig för min skull för att jag inte är ute och reser, flyttar till storstan, ja men allt det där. “Ser världen” liksom. Att jag inte festar nämnvärt mycket är de nog bara glada för men det finns inte i mina föräldrars världsbild att man som ung inte vill just “se världen”. Jag har inga som helst ambitioner att resa jorden runt och vara världsvan. Något jag däremot längtar till är naturen. Skog, berg och hav. Jag längtar så vansinnigt efter lugn och ro liksom. Jag vill köpa en liten segelbåt och kunna åka vart jag vill när jag vill på eget bevåg. Eller bara ligga och guppa i skärgården hel hel sommar om jag så känner för det. Bort från social media, bort från allt folk, och bara få andas och leva. DET är vad jag vill, inte flytta utomlands några år eller resa till platser som inte ens intresserar mig bara för sakens skull. Jag tror att det är en annan värld idag jämfört med när våra/mina föräldrar växte upp. Mamma kom från fattigdom på finska landsbygden och längtade av självklara skäl till stadsliv och möjligheter, medan vi som växt upp med den här generationen har introducerats till en helt annan sorts stress. Nästan FÖR mycket möjligheter, val och ställningstaganden. Jag tycker inte alls det är konstigt att fler och fler längtar bort från städerna och ut i naturen, det är en helt normal reaktion på det samhälle vi tvingas in i där man måste uppfylla vissa krav för att klassas som lyckad. Och det är något jag inte vill vara delaktig i faktiskt.
Slutligen vill jag bara säga att du är så himla inspirerande i den frågan. Att våga gå emot allt det där, våga göra vad du behöver för att må bra. Du påverkar garanterat fler och mer än du tror!
Wow, tack för er fantastiska respons. Så himla intressant att läsa era kommentarer! ♥
/ Jonna
Välskriven!
Jag bor inte i naturen (jag hoppas jag kommer en dag), men även här i den stora staden folket ser på mig som om jag är en alien när jag säger att jag inte behöver festa för att vara lycklig, att jag föredrar det att gå ut på en promenad än att sitta i en pub med så kallade vänner. Att vara unik är nuförtiden så viktigt när det flesta människor leva mer online än offline. De flesta människor verkar vara så “samma”.
Jag älskar att läsa din blogg för att du är någon som inte simma med strömmen. Du älskar de enkla sakerna, du lever din dröm – det är fantastiskt!
Jo det är intressant det du tar upp Jonna i det här inlägget! Har också funderat en del på det “fenomenet” när människor frågar sådär eller anser sig veta hur jag borde göra o.s.v. Det kan nog bottna i flera orsaker. Men hur som helst så blir det ju så fel. Själv så förundrades jag av en kvinna i samma by där jag bor som gång på gång under årens lopp har frågat om jag har mina barn på dagis. Hon såg alltid så storögd ut och liksom lade till ett slags tryck i frågan och hon visade att hon tyckte att jag skulle ha mina barn där. Jag valde nämligen att ha dem hemma lite längre än vad de flesta brukar ha. Vid tre-fyra års ålder så började mina två äldsta och min yngste son vid 1, 5 års ålder vilket ju inte är särskilt sent tycker jag. Men hon verkade verkligen brydd om detta och tyckte att jag skulle väl arbeta och tänka på att både jag och barnen behövde detta.
Jag hade kanske förstått henne om jag och min man var riktigt usla föräldrar med noll ansvarskänsla och kärlek till våra barn men det är något som vi har och som även andra har sagt att de tycker att vi har. Att “sticka ut” och gå sin egen väg kan röra upp känslor för andra. Vi har också en särskild kultur här i Sverige där det förväntas att vi ska vara och bete oss på ett särskilt sätt. Men normer och värderingar behöver också ibland brytas och på det sätt som du gör det Jonna med det sätt som du har valt att leva är ju att visa på ett hälsosammare liv jämfört med detta tempo av allt i vårt samhälle. Tack!
“Vi föds som original och dör som kopior”…Ska det vara så för att “folk” ska vara nöjda?
Jonna, du är en sann inspiratör och föredöme för alla som vill leva ett sunt liv!
Tack för din underbara blogg! Kram
Det är så mycket hela tiden. Du ska vara social och ¨ha massor med “vänner” som du knappast hinner träffa eller lära känna. Jonglera livspusslet, allrahelst om du har småbarn och familj, eller som jag hinna med allt- för jag har ju inga barn. Träna till den perfekta kroppen, äta den nyttigaste maten- fy skäms på dig om du klämmer en semla. Följa med och vara engagerad i det som händer och sker- inte titta på såpor, läsa en banal veckotidning eller bara sitta och glo, då är det något fel! Göra karriär och helst tjäna avsevärt med pengar, skit desamma om du nästan dör på kuppen. Var lönsam lille vän!
För det mesta går jag upp hur sängen på dagen och är duglig…Men ibland gör jag något brottsligt, åtminstone känns det så. Jag ligger kvar förutom att jag masar mig upp i mellanåt. Ligger bara där och är alldeles onödig och ljusskygg med neddragna persienner, läser en bok, ser på tv eller gör ingenting. Skamligt, skamligt-oh jag är en riktig latmask! Tänker- hoppas ingen kommer på mig. Samtidigt är det så härligt att inte vara ett uns duktig eller präktig.
Tack för din härliga blogg.
Bra Jonna!!!!!!!!!!!!!!! Behöver jag säga mer?
Du är så klok Jonna. Jag håller med dig helt och hållit.Alla har rätt till den liv de själva vill leva i och alla ska kunna ha leva olikt de andra och vem har rätt att bestämma vad som är RÄTT och vad som är FEL.Kramar på dig, du är bäst.
Nästa gång du får en sådan, eller liknande fråga kontra med något som passar åldern på personen, verkar personen vara av det äldre slaget, fråga om denne inte ska sitta hemma och sticka 😉 Du om någon lever ju ditt liv, alla som lever efter standardformen vad har de att komma med. Du skriver, fotar, är med i tv, klipp, slåss för saker du tror på, gör smycken, målar, har egen atelje/butik osv osv listan är lång, hade dödat för hälften av ditt liv! 🙂 Jag tror att åtminstone hälften av de som fäller ur sig kommentarer om att du ska ha kul, har nog inte levt sina egna liv. Och du råkar väl inte göra exakt det som den personen önskat för sig själv. Jag är 28, vet vad jag vill och tycker om gillar inte barn, ser ut som 21, och hamnat efter i arbetslivet pga dåliga studieval på gymnasiet. Och jag kan bara må dåligt när jag hör saker som att jag ser liten ut, men även de som vet min ålder säger “du är ju ung fortfarande”, “gott om tid på dig” (för att fylla på klyschorna lite.) Jag är mentalt 30, och det livet passar mig bättre, vilket gör att jag redan ligger efter i min livssituation och blir galen när man inte kan uppnå det. Även om jag hatar allt som har med att vara vuxen och ta ansvar, men jag hade inte velat vara tonåring igen. Lättare sagt än gjort att du ska ignorera dem, men mår du bra, så är det rätt.
Citat: ” Jag gissar att i att ha roligt ingår : Att vara ute bland folk, bo i en stad, festa, träffa mycket vänner, resa, shoppa, gå på café och andra nöjen.”
Det är det extroverta idealet; att leva upp till ett (medfött) personlighetsdrag som går ut på att vara sällskaplig, agera socialt dominant och trivas i strålkastarljuset. Inte bara ibland utan mest hela tiden. Vi har omvandlat det till en förtryckande norm som de flesta av oss upplever att vi måste rätta oss efter. Många mår dåligt och lider i tystnad. Omkring 40% av alla människor behöver betydligt mer lugn och ro för att fungera bra (det visar forskning). Vet man om detta är det ganska skönt att få känna att man faktiskt få göra och vara precis som man själv vill. Och att man kan ifrågasätta normen utan dåligt samvete.
Jag tror att allt det fina och vackra du gör Jonna hade inte kommit till om du levt upp till det extroverta idealet. 🙂
klockrent!!! håller med dig till 100%. Konstigt hur människor resonerar kring normer och standarder i livet. Kram!
Vi/människorna behöver inte”festa ” om vi känner att livet “berusar en”.
Du LEVER ju verkligen livet till skillnad mot många andra i din ålder,hur många av dem vågar gå ut på nätterna som du gör
för att fota t ex.?
Och björnar har du runt knuten !
Du om någon lever ett inspirerande liv.
Fortsätt så!
Det vil alltid være mennesker som mener at andre gjør feil valg – og som må si det til den det gjelder… Det kan være både irriterende og sårende, men man må prøve å heve seg over det! Ingen er like, heldigvis, og selv om normen er at en 25-åring skal shoppe, feste, drikke og “ha det roligt”, så er det like naturlig å ikke synes at de tingene er det absolutt roligaste i hele verden! Takk, Jonna, for at du er et så flott forbilde for andre unge! Jeg er sikker på at du gir mye håp og mot til andre unge som ikke har lyst til å leve slik det er forventet fra samfunnet at de skal, du viser at det er mulig å nå langt ved å gå utenfor den opptråkkede vegen! 🙂
Så fint och bra skrivet!
Alla är vi olika individer och ska få göra och känna olika saker, utan att bli dömda av andra. Det är ju olikheterna som gör oss så speciella 🙂
Bra tankar och fina bilder 🙂
Tack för att du delar med dig av så många tänkvärda ord! Har också fått höra liknande saker och håller med om mycket av det du säger. Fina bilder också! 🙂
Så bra skrivet! Jag är helt säker på att det är SÅ många som önskar att de vågade göra det du har gjort, annars hade du inte haft en så stor och djup läsarskara! Du är en stark och modig tjej som går DIN väg och verkligen står upp för den, det tycker jag är helt fantastiskt! Kram!
Måste säga att det är ju sällan man träffar på människor som verkar ha så roligt och njuta så intensivt av LIVET som du! Tror dock fler och fler kommer att gå mer “din väg” framöver. Med närvaro i nuet och naturen…
Kom att tänka på en gammal farbror som sa till mig angående vad jag borde och inte göra ”
Kai-Ewe “Skit i andra och sköt dig själv, då mår du bäst. Tänkvärt att höra, vad har andra med mig att gör bara jag trivs.
Trivs du Jonna och må bra, roligt att läsa dina bloggar och se dina bilder håll ut och må bra hälsar Kai-Ewe.
I read so many blogs where people live a life similar to you, because I yearn for it myself – I just don’t know how to make it happen yet. I spend my days working in a office, going out with friends etc.. though I do this in a way that a lot of people think that i’m not ‘being young and living life’ either – I don’t fit into that category really and i’m not managing to live the way I want to either. I’m stuck in between! I want to live somewhere beautiful and feel connected to nature like I did when I was a child and not be caught in the trappings of what people consider to be ‘a normal life’. You live a beautiful life, people are so narrow minded!
atansahon@wordpress.com
Oftast är det trångsynta och ointelligenta människor som kommer med sånna dumma kommentarer.
Man har väl ingen ” rätt ” att tala om för en annan människa hur dom ska leva sitt liv heller. Usch! vad arg jag blir.
Det som en person tycker är toppen, kan en annan tycka är trist. Och oftast söker man väl själv sina sanningar.
Vad är bra för mig? Vad tycker jag om? oftast bittra människor som fäller nedsättande kommentarer.
Sen vad svarar man på en sån fråga? Vilka svar vill en sån person ha egentligen, nej jag gör det här nu men nästa
vecka ska jag göra nått mer ” kul “. Så urbota dumt! Har folk tid att ifrågasätta andra, så har dom själv ett tråkigt och innehållslöst liv. Fråga! är du avundsjuk för att jag är lycklig…