Den stora björnen i skogen

Det var på torsdag natt, som jag och Johan körde på de ensliga grusvägarna på väg hem mot Grundtjärn efter att vi varit i Järved hos Johans föräldrar och ätit god middag under kvällen. Klockan var strax efter 1 på natten, och plötsligt får vi syn på något stort, brunt som springer längs vägen.

Min första tanke var såklart att det var en älg. Det brukar man se gott om här. Men i nästa sekund ser vi bakändan på en stor björn som springer in mot skogen. Jag tvärstannar och vi båda blir lite chockade. Det var en björn! 
Vi backar bilen och kollar på spåren genom bilrutan och ser de enorma avtrycken i snön. Det kändes riktigt häftigt att få se en björn. Det finns mycket björn här, speciellt senaste åren. Men det är många som bott här hela sitt liv, till och med jägare som vandrat i skogarna varje år men aldrig, aldrig fått sett en björn. Det här var andra gången jag fick se björn här.

Kanske var det till och med samma björn som jag fick se den allra första månaden som jag bodde här? När jag var på väg i min Volvo 245 till mitt målarjobb på Jon Salmens gård i Myckelgensjö? Bara att den nu växt på sig lite. Åh det glömmer jag aldrig.
Jag och Johan ville åka tillbaks nästa morgon och se om vi kunde hitta spåren. Så vi tog med oss resten av familjen som nu under påskhelgen var uppe på besök. HELA familjen var faktiskt samlad, och det händer inte allt för ofta. Dock så jobbade mamma natt under påskhelgen så hon var inte med när vi kollade björnspåren. Men det var väldigt roligt att få ta med mina små brorsbarn Noak och Klara.
Det var inte svårt att missa dessa björnspår.
Vi stannade bilen vid vägen och följde spåren en bit. Här ser vi Noak till vänster och min storebror Isac längst fram. Och där bakom går min lillebror Filip med hunden Sinaaq, min pappa Ulf och Johan med Nanook.
Jag ville ta med Nanook för att passa på att testa hur han reagerar när han känner lukten av björn. Han dök ner i spåren och blev alldeles till sig. Jag som i alla fall trodde han skulle bli lite rädd, med tanke på att vissa hundar inte alls gillar det. Dock såg jag efteråt att han darrade på bakbenen så det var nog både med nyfikenhet och rädsla som han nosade på spåren.
 Johan och Nanook, Isac och hans fru Hannah, lilla Klara, pappa och Noak.
Noak och Klara, som blivit så stora. Vissa av er som följt bloggen känner ju säkert igen mina brorsbarn. Kanske var ni med när jag fick träffa Noak för allra första gången? Det känns helt galet när man tänker på vad fort tiden gått.
Isac ville se hur stor björnen kunde vara och ”mätte” på sitt eget vis haha.
Lilla björn-Klara ♥
Björnens spår gick vidare in i skogen, och jag hoppas den lunkar omkring där i storskogen någonstans nu och njuter av våren som närmar sig. Det var en fin upplevelse att få se björnens maffiga fotspår. Och säkerligen ett minne för livet för barnen.

Hoppas ni alla haft en underbar påskhelg! Kram på er ♥

33 Kommentarer på “Den stora björnen i skogen

    • Jenn - forever abroad

      Sådär några timmar senare skulle jag nog våga, och i dagsljus med en hel familj med mig… 😉

      Vilken häftig upplevelse Jonna! Skulle helt klart kännas tryggare att springa på en björn när man sitter i en bil än by foot… 🙂

      Reply
  1. Cina

    – ”Mors lilla Olle i skogen gick……”. Det såg tryggt ut när ni var hela stora familjen där i skogen! Oftast så kommer ju inte björnarna fram då de hör människor på avstånd, om de inte har ungar, då ska man var försiktig. Det är bra att prat högt och ”väsnas” lite. Har fått lite råd av min pappa som har jaktlicens på björn. De ser ganska dåligt tror jag också och skulle man möta på en björn har jag hört att man kan kasta sin ryggsäck eller jacka framför sej mot björnen som troligtvis då börjar lukta på den och då kan man försiktigt gå baklänges därifrån. Eller göra som mannen på filmen här i länken fr tidningen LAND. http://land.se/djur-natur/spela-dod-ar-skitsnack-sa-gor-du-om-bjornen-gar-till-attack/

    Reply
  2. Mitra Sohrabian

    Glad påsk till er och vilken påsk upplevelse.Att se en björn.Häftigt. det verkar att ni hade ett underbart tid de dagarna.ta hand om er och hoppas att ni ser björnen igen.Många kramar.

    Reply
  3. Gizze

    Du är sån sann djurvän och så modig Jonna! Själv vill jag gärna Se en björn, genom bilrutan, finge jag se en när jag var i skogen så skulle jag då rakt aldrig gå i skog igen (Är alltid rädd för djur i skogen)
    Önskar dig en fin kväll ! Kram Gizze i Värmland

    Reply
  4. Jojhanna

    Vad spännande att få se en björn!! =) Det är inte varje dag minsann!! Faktiskt så har jag sett en björn här också, lufsa över åkern! Det är något år sedan och det var i skymningen, så sikten var inte jättebra. På rörelsemönstret såg jag ändå att det inte var något av de vanliga djuren som älg, rådjur eller ren, så det var helt klart en björn som lufsade fram! Ja det känns mäktigt, man vet ju att de finns där i vilda skogen, men att få se en,,det är speciellt! Hoppas allt var bra annars i Blåkulla, är alltid trevligt med en flygtur tycker jag! Och en fin helg, kall o solig o god mat med nära o kära, kram!

    Reply
  5. emblas.se

    Vad spännande! Björnar är väl extremt skygga så den hade kanske sprungit vidare och gömt sig någonstans? ^^ Men man blir lite nervös när man ser såna stora djur, de är ju otroligt respektingivande! <3
    kram
    Emma

    Reply
  6. Mimmi

    Jag hade aldrig vågat följa spåren! Bor i Norra Norrland har sett björnspår två gånger. Är extremt björnrädd. 😨 Speciellt på våren då de har ungar…

    Reply
  7. elise

    fantastiskt!! en dröm för mig, att en dag se en björn. fick se björnspår i julas, MAGISKT. <3 drömmer dessutom väldigt ofta om just björnar, älgar och vargar.

    Reply
  8. Elisabet Andersson

    Spännande att se Björn och följa spåren. Kan bara inte låta bli att tänka på,din film där du är med morbror och mamma i skogen och är så rädd för att stöta på Björn. Tänk vad du ändrat dig sen dess och blir modigare 😊

    Reply
  9. Anders

    Häftigt! Hur många skulle inte betala stora pengar för en sådan upplevelse!
    ”Han är inte farlig, bara man är varlig, men man kan dock – björnen aldrig TRO!!!” ”Varlig” är nog nyckelordet, gissar jag!
    Hur har ni det med varg, förresten? Det finns ett ganska stort antal ända nere i Mälardalen! Järv?

    Reply
  10. Iza

    Läskigt ! Men fascinerande ändå, så nära men långt bort. Och så rykande färska spår också. Kan tänka mig att Nanook fann det ytterst intressant med en kanske tendens till lite rädsla. Himla mäktiga djur. Fanns (finns), en bok som heter just ”Björn” (http://www.bokus.com/bok/9789172213104/bjorn/)
    Lite halvcreepy bok, men ändå väldigt spännande. Min bror, som faktiskt heter Björn, fick ju såklart den i present av våran farbror för många år sen. Får mig att tänka på den iaf.
    Otroligt modigt av er att följa spåren! Tur att den kanske inte var så nära just då också!
    kram på er!

    Reply
  11. PJ:s byffé – från by till fe

    Vau, så spännande! Att se björn i vilt tillstånd är på min bucket lista. Fast på tryggt avstånd. Samtidigt minns jag den där videon för länge sedan när ni, bl.a. mor din och Tage var med, och hur rädd du var. Men det var förr i världen. 😉

    Reply
  12. Hondjuret

    Men gudars, vad Noak blivit stor. Föddes han inte nyss? 😉 Tiden går så himla fort.
    Undrar hur länge jag följt dig egentligen.. måste vara typ sedan du flyttade ”hem” till Grundtjärn igen 🙂

    Tack igen – för att du delar! Du är en sann inspiration! <3

    Reply
  13. Janusz

    It looks Nanook was in a fighting spirit after all, seeing your brother Isac acting like a bear. I am surprised that you do not have problems with bears
    trying to get to garbage. We have lots of incidents like that in Vancouver. I have seen a lots of bears while hiking. Brown bears are lees dangerous and usually go about their own business. Grizzly bears are way more dangerous but they live further north in wilder areas.It would be a good idea if you get yourself a can of bear spray and carry it with you when you go alone into the woods. And look up bear psychology and behaviour on the internet. Knowledge will give you confidence.

    Reply
  14. Camilla

    Häftigt! Och lite läskigt, men från bilen skulle jag mest tycka att det var häftigt att se en björn. Ute i naturen däremot…

    Reply
  15. Janet Doane

    What fun for the whole family and a great experience for you all! I was just thinking how big Noah had gotten, and then you said just that… he certainly has grown up!. And little Klara… both are adorable, and remind me of the children Carl Larsson painted, such a favorite artist of mine! And btw, I just LOVE the new photo of you standing on the rocks in that wide expanse…. it’s truly cinematic in scope and feel – what an amazing shot. You look utterly beautiful, strong, and mythic! Much love, Jonna!

    Reply
  16. Linnéa

    Åh vad spännande! Jag brukar alltid vara lite rädd för att det ska komma björnar när jag är i skogen, så det var skönt att läsa att det är många som aldrig har sett någon björn trots att det finns mycket hos er 🙂

    Reply
  17. Felicia

    Oj vad häftigt och läskigt samtidigt! Gu va roligt det hade varit o få se, men jag tror inte jag hade vågat åkt dit till samma ställe där ni såg den..haha 🙂 Jag skulle känna mig som Nanook på benen då…skakig..
    Ha en fin vecka nu och se upp i skogarna när du är ute 🙂 <3

    Reply
  18. Hanna

    Åhhh vad spännande och vilken upplevelse.
    Blir lite nyfiken här.
    Har Johan inte sin hund kvar?
    Ha det gott.
    Kramar Hanna.

    Reply
    • Anonym

      Hej Jonna,
      Undrar också hur det har gått för Danny. Men förstår om det är känsligt att ta upp efter stormen sist. Vad fascinerande att ha sett en björn! men förstår att Nanook både var rädd och förtjust.
      Kram <3

      Reply
  19. I wish

    Det är så spännande med vilda djur, man får som ett litet fladder i magen när man vet att de är, eller har varit, alldeles nära. Det här påminde mig om en upplevelse jag hade som tonåring: Vi bodde på landet och jag strövade mycket i skogen med min hund. Vid ett tillfälle kom vi alldeles inpå ett räv-gryt, och jag som alltid älskat naturfilmer kände mig som att jag själv hamnat mitt i en sådan när jag på bara några meters avstånd fick se räv-ungar (tror det var cirka fem stycken) som tumlade runt och lekte vilda lekar i skogen. Det här hade lätt kunnat vara ett av mina finaste minnen från tonåren, om inte historien tagit en tragisk vändning då jag idiotiskt nog berättade lite om detta för en av bönderna som var på besök vid ett senare tillfälle. Han sa då något om att rävar vill de inte ha i sin skog, och när jag efter ett par veckors tid åter besökte platsen där grytet låg, fann jag skelett efter något större djur (såsom gris), och ett alldeles öde gryt. Min hund visade inget intresse kring detta och jag förstod att familjen räv var borta sedan länge, troligen skjutna (skelettet var antagligen från en åtel), och jag fick ett fruktansvärt dåligt samvete eftersom jag berättat om den söta räv-familjen för grannen (som var både bonde och jägare). Försöker minnas den fina biten av detta, den då jag fascinerat och med andakt satt gömd med min hund och tittade på de trygga och glatt lekande rävungarna. …

    Reply
  20. Victoria

    Min mormor bor inte allt för långt ifrån er, fast mer utåt kusten. Sedan de sett björnspår på vägen bara ett par hundra meter från huset och björnen även synts till vis Skuleberget som ligger nära så vill jag inte gärna gå ut i mörkret ensam. Springer tillbaka in bara jag ska hämta något i bilen på den kolsvarta gården. Kan gå en promenad på dagen, men är lite orolig då också. Även orolig och läste på inför sommaren i Dalarna i svärfamiljens stuga, med ångest för att behöva gå på dass på nätterna…
    Vad kan man göra åt rädslan? Vet ju att de inte anfaller bara för att, och att de helst håller sig borta..

    Reply
  21. leif

    Vad avundsjuk jag blir det är ju fantastiskt att få se en björn.
    Jag har vandrat så mycket i skogen och längtat efter den upplevelsen men bara sett spår.
    Du bjuder på mycket spänning i din blogg,bara du inte krockar med en björn.Var försiktig.

    Reply
  22. Lena Berg-Nordenberg

    Det var inga dåliga fossingar i snön! Fantastiskt att få se en levande björn i det fria! Vi här i Värmland har en del björn särskilt i den norra delen, men det är främst varg vi har här. Tack för att Du visade de fina bilderna!

    Reply
  23. Gunilla T

    Oj oj vad häftigt och samtidigt lite skrämmande känsla skulle jag tycka!

    Såå mysigt att ha hela familjen samlade!
    Håller med om att brorsbarnen har blivit stora! Rart med brorsbarn!

    Kram

    Reply
  24. Eme

    Läser om dig och din familj, där numera också Johan ingår. Du skriver om ibland att du älskar ensamheten, men vet du egentligen vad det är? Du har tillgång till flera nära och kära i din omgivning, vilket också ger trygghet när man är själv, då är man aldrig ensam.

    Reply
  25. Lindan

    Oh SHIT så spännande!!!! 😮 Och lite otäckt samtidigt!! Du MÅSTE vara rädd om dig när du älv-flyger fram genom skogen – lova mig det!!!
    <3 <3 <3

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.