En känsla av att inte räcka till

Efter två väldigt intensiva månader med mycket jobb och innesittande tänkte jag nu ta en efterlängtad sommarvila. En liten semester. Få tid till att göra allt det där som jag känt att jag behövt prioritera bort den senaste tiden. Just nu längtar jag bara som en tok efter att få städa hemma. Hänga tvätt. Allt det där vardagliga som jag känt att jag inte ens hunnit med på sistone. Få ordning och reda på mitt kaos. Få vakna på morgonen utan att behöva titta på en ”att-göra-lista” det första jag gör. Kunna ta dagen lite mer som den kommer. Göra oplanerade utflykter på kvällarna med Johan. Göra goda middagar. Vara ute med kameran och känna den där kreativiteten flöda igen, som bara kommer när jag inte måste fota. Det där riktiga flödet som infinner sig när man känner ett lugn.

Det har jag verkligen inte gjort på sistone. Jag vet inte vad det är med mig, men stundtals har jag mått riktigt dåligt över att jag inte räcker till. Senaste månaderna har den där känslan kommit krypande allt mer. Ändå har ju allt gått så otroligt bra senaste månaderna. Så bra att så mycket nya roliga möjligheter öppnar upp sig och jag vill tacka ja till allt. Göra allt. Tills det blivit så mycket att jag känt en oavbruten stress över allt annat jag inte hinner. När jag jobbar hårt med en sak, så blir en annan lidande. Om jag svarar på ett mail, så blir ett annat mail obesvarat. Om jag spenderat en dag inne med kontorsarbete, så försvinner en dag för att fota och vara kreativ.

Varje kväll jag gått och lagt mig (eller varje natt) så har jag känt en besvikelse över att jag ändå inte hann med det jag skulle. Inte ens i närheten. Mailinkorgen är ett kaos. Jag känner mig ledsen över alla vackra, fina mail och brev jag får, som jag aldrig hinner svara på. Jag känner mig ledsen över att jag inte varit tillräckligt kreativ. Inte bloggat som jag borde. Inte varit ute i naturen och fotat. Att min Instagram-feed fylls med gamla bilder . Ledsen över att jag inte hunnit svara på alla kommentarer. Ledsen över att jag inte hunnit göra en videoblogg på länge. Ledsen över att jag inte hunnit jobba med min kulnings-skiva som var mitt största mål med det här året. Ledsen över att jag inte skickat iväg mina webshop-beställningar i tid. Ledsen över att jag tackat nej till två bokförlag för att jag inte hinner skriva en bok. Ledsen över att jag numera spenderar mer tid med administrativt arbete än att faktiskt vara kreativ.  Det är som om vad jag än gör och hur mycket jag än försöker hinna ikapp, så är det omöjligt.

Även om jag under lång tid känt att jag behöver ta det lugnt ett tag och ta semester, så är det också en stress i att göra det. Att ta det steget att faktiskt pausa är skrämmande. Eftersom allt mitt skapande och hela mitt yrke i princip är beroende av det ständiga uppdaterandet på sociala kanaler, så är det en rädsla i sig att faktiskt pausa det. En rädsla att allt ska dö bort. Att allt man jobbat för i så många år ska rinna ut i sanden om jag slutar att uppdatera ett tag. Jag är säker på att många i samma bransch kan känna igen sig. Bara jag ligger en dag efter i uppdateringar så stressar det mig något enormt. Som om allt jag någonsin gjort kan försvinna på en dag. Jag vet, det är helt galet att ens känna och tänka så. Men världen vi lever i idag är banne mig inte lätt. Det är ett högt tempo på allt.

Senaste veckorna har jag känt mig som ett nervrak. Det kan räcka med en oplanerad händelse, eller ett oplanerat möte som gör att jag nästan bryter ihop inombords. Det rubbar hela tidsschemat. Det kan räcka med att någon vill boka ett datum för att det ska upplevas som om min sista gnutta frihet försvinner.  Jag vet ju att det inte är så, och jag försöker hela tiden att intala mig att ta det lugnt. Men den här långvariga oron och stressen har på något vis övergått till att minsta lilla händelse känns som en stor sten över mina axlar.

Det är så tokigt det där. Förr var min allra största stress att jag inte hade tillräckligt med jobb, och att jag inte tjänade tillräckligt med pengar. Det gjorde mig stundtals så obeskrivligt orolig och ledsen. Nu är min allra största stress att jag har för mycket jobb.
Förr hade jag tid, men var olycklig över oron att behöva ge upp. Nu har jag ingen tid, men mitt företag blomstrar som aldrig förr. Det vore nice med en balans på det där. Jag vet att det inte ska behöva vara såhär. Men det var som om allt kom på en gång. Det blev en sådan upswing att jag inte riktigt hann med. Som att kastas in i något helt nytt som jag inte hade någon erfarenhet av.

Så nu tror jag att jag behöver lite tid att organisera upp allt det här. Ladda batterierna och få ordning i mitt kaos. Och ta lärdom av den här nya erfarenheten och förvandla den till något bra istället.
Jag vet att det kommer att bli bättre framöver. Jag har redan spånat på lösningar. För jag vill ju inget annat än att fortsätta med allt jag gör. Jag vill inte behöva skära ned på saker och ting. Jag vill ju få fortsätta utvecklas och hålla på med allt jag älskar. Få låta min kreativitet fortsätta expandera. Samtidigt som jag nu också vet hur viktigt det är med återhämtning. Att få jobba intensivt med det jag älskar, men samtidigt få tid över till vila.

Jag tror den här sommarvilan kommer göra underverk. Att bara få andas ut ett tag och se saker från ett annat perspektiv. Få tid till att organisera om lite och komma på smarta lösningar. Få hämta ny kraft så att jag till hösten känner mig redo att ta nya tag igen.
Det var egentligen inte alls meningen att jag skulle dela allt det här. Jag tänkte mest bara berätta att jag skulle gå på lite semester ett tag och att bloggen kommer uppdateras mindre nu under ett tag. Men sen sipprade allt ut och jag kände att det kanske är lika bra att vara ärlig och dela även dessa lite tyngre känslor. Det finns inget jag själv tycker om mer än när andra vågar glänta på dörren till sitt inre känsloliv. För väldigt ofta, så kan man känna igen sig, och då känns plötsligt allt lättare.

Och att bara få skriva av mig nu kändes väldigt skönt. Som om jag var tvungen att dela detta innan jag kunde släppa taget och gå på semester. Jag vill ju att ni läsare ska få följa med mig i livets berg och dalbana, med allt vad det innebär. Så då känns det såklart också viktigt att dela känslor och händelser som är mindre bra. Även om det ibland tar emot.

Nu har jag lovat, att från och med i morgon så har jag semester. Då blir det ett lugnare tempo och tid för eftertanke. Det ser jag verkligen fram emot. Jag hoppas ni läsare, vilka ni än är och vart ni är är, också tar er tid till ett lugnare tempo och att ni får njuta riktigt ordentligt av sommaren. Tack älskade ni för att ni finns! ♥

91 Kommentarer på “En känsla av att inte räcka till

    • Gunvi Söderström

      Kära Jonna! Du är en såå underbar o målinriktad kvinna,men att få lagom mycke arbete är nog nästan omöjligt. Men vila,vila så mycket du behöver. Har alltid gillat norrland o norrlänningar,vet inte varför o kan du tänka dig jag har en skogstjärn i min by, i en snickarbod som vi gjort iordning i vår. Med spotbelysning kan jag nästan känna stillheten.
      Från dig förstås. Du var en av dom första jag träffade på via datorn,det var nog när du plockade hjortron. Är utbränd o stressad sen länge o min absolut största avkoppling är att gå på en myr o plocka hjortron. Men har inte på över 10 år lyckats få nåt bra tips på var det finns mycke,så det brukar bli ett här o ett där tyvärr. Sköt om dig!

      Reply
  1. iza

    Men fina, klart du måste pausa !! Det är typ liksom DÖDSVIKTIGT för att orka. Och du har ju haft, som du skriver, rätt stora och intensiva tider, med stora samarbeten och projekt. Och kreativiteten kan komma av sig när det blir för mycket, inte för att jag personligen upplevt att den försvunnit från dig. Men jag förstår vad du menar. Har haft en svacka i ”fotokreativitet” i nästan 4 år. Det är först nu som det riktigt blomstrar igen på insidan.
    Det är svårt att hinna svara på precis allt, kan tänka mig att du som sagt får en hel del mail! Jag har skickat ett mail, i höstas förra året. Haha, men det verkar som mina mail ibland hamnar i folks skräpkorg 🙁 men det gör inget att du inte sett/svarat heller. Jag begär det inte av dig. Var sak får ta sin tid. För jag förstår att du får in en hel drös. Och det försvinner kanske i mängden. Det är mänskligt att inte vara en övermänniska, eller vad man ska säga.

    Man måste ta tid, känna efter. Ta vara på. Inte alltid vara uppkopplad, och på. Man måste stanna, andas och känna vid. Det är otroligt viktigt att känna. Något jag lärt mig den hårdare vägen…
    Som högkänslig och med borderline som diagnos är just känslor något jag dels både kan och inte kan. Det är en hel vetskap att reglera. Och jag vill verkligen till andra som kan uppleva just den där intensiva känslogrejen att, snälla. Stanna, KÄNN efter och låt det få vara där. Och sen sakta i lugn takt anamma varifrån känslan kommer, och hur du lättast hittar din väg att bearbeta den. Och när man har hittat sitt sätt, så kommer det liksom falla på plats. Det vet jag att det gör.

    Åh, känner mig sådär superklyschig emellanåt, vill alltid skriva så fint och bra. Men det är inte alltid det kanske kommer fram som jag tänker.. haha. Men jag hoppas du förstår. Och att bara stänga av telefonen en stund, gå ut i skogen med Nanook och lyssna till alla skogens ljud. Lyssna till när Nanook springer omkring, eller bara gå ut själv och göra samma sak.

    Jag känner väldigt mycket igen mig i just känslan ”att inte räcka till”. Och jag vet att med tid, så går det liksom bättre och man räcker till, man är bara såå blind när allt liksom trycks ihop. Var rädd om dig. Låt dagarna komma som dem är. Ingen lista, inget planerat. Bara gör. Och inte gör.
    Var alltid ärlig mot dig själv.
    http://norrskensskytten.blogg.se/2017/july/en-plats-for-sinnesro.html#comment <– sådana tillfällen även för dig.
    Att bara uppleva det. Inte alltid fotografera (som min sambo säger…!) Haha.

    Du är grym Jonna, var rädd om dig. Och det finns fler läsare här som är mer än förstående skulle jag gissa. Sålänge du tar hand om dig först! För DU är viktigast. Alltid <3

    Kramar om massor <3

    Reply
    • Boel

      Så bra skrivet Iza! Jag känner igen mig i det du skriver och känner ofta att jag inte räcker till. Jag är också högsensitiv och när jag skrev om det på min insta, @boelengkvist, så skrev många att de kände igen sig. Så mycket viktigt ämne och vi är många som känner så där! Vi är bara människor! 🙂

      Reply
  2. Leanne Downs

    Sorry to hear you have been feeling stressed, I can recognise a lot of your feelings and it sounds like if possible, you need to try and delegate some stuff if you can! Have a lovely break ❤️

    Reply
  3. Sandra Färm

    Jonna, du är fantastisk och har en fantastisk gåva för det kreativa. Men som du själv märker om du läser dina rader och mellan raderna.

    Du behöver känna tillåtelse att verkligen ta djupa andetag, lägga alla jobb-måsten i viloläge och ge dig själv återhämtning. Vara ledig från ex. sociala medier, för att hinna med de ”vanliga måstena” i ett hem och att hinna med att få bara vara Jonna med sin Johan.

    Väntar med spänning på kulningsskivan – som jag mer än gärna vill köpa ❤

    Reply
  4. Bella

    Det låter bra, njut av lugna dagar och ladda batterierna, vi finns kvar :)! Dom flesta läsare har säkert ändå fullt upp med sina egna semestrar och flänger runt bland släkt och vänner så dom inte hinner läsa bloggar varje dag utan kikar in ibland 😉

    Reply
  5. Gale Harris (U.S.)

    Your reflections enrich all of your readers. I, for one, urge you to take all the time you need to renew your spirit.

    Reply
  6. Fanny

    Det smärtar i mig att läsa om din stress att inte räcka till, vill bara krama om dig och säga att allt blir bra!
    (Själv blir jag oerhört nyfiken på att en liten uns av tanke for förbi om en bok, jag köper den alla dagar!!)
    Men jag blir lite orolig för dig Jonna, det känns som att du måste göra en liten förändring. Du är helt fantastisk person, men allt ståhej som händer nu låter som att det blir alldeles för mycket. Men du är så värd det, jag gläds med dig, men jag blir också ledsen att det blir överväldigande.
    Jag vet inte riktigt vad jag ska komma med för ord till dig, men känner spontant att du måste försöka åtminstone, att släppa tankarna av alla tusen saker. Fokusera på här och nu. En sak i taget. Först ta en härlig välbehövlig semester. Men du kämpar på så himla mycket, och mer kan du inte göra! Det du gör är så bra nog. Men jag vet att det är lättare sagt en gjort att bara skjuta iväg tankarna. Men jag känner också att de kan gröta till sig så i huvudet. Och det blir inte bra tillslut. Inte för ditt mående.
    Ha en skön semester nu, gör allt som är lustfyllt och kanske städa lite därhemma, för att rensa upp kaoset som du säger.
    Hoppas verkligen att du hämtar dig, laddar batterierna och kommer tillbaka med nya perspektiv.
    Kramar i massor!

    Reply
  7. Maria

    Pausa och återhämta dig i lugn och ro. Jag tror inte någon av dina följare slutar med att vara det det utan vi ser fram emot en utvilad Jonna som återkommer om ett tag med nya bilder och funderingar! Jag vet precis hur det känns för dig just nu. Fortsätter du utan paus hamnar du i en beryktad vägg och då försvinner all kreativitet för lång tid framöver. Så vila och andas! Vi väntar tålmodigt på att du drar igång verksamheten igen!

    Reply
  8. Maria

    Hej.
    Skriv ett trevligt ”out of office ” meddelande i mailen. Alla förstår att man är ledig på sommaren och har mer tålamod med längre svarstider m.m. Öppna sen inte mailen medan du är ledig. De som vill komma i kontakt med dig finns kvar <3

    Reply
  9. Marianne N

    Gör ett test! Ta semester flera veckor och du blir förvånad över hur snabbt de gick. Dina följare upplever samma sak för de har fullt upp med sina liv. Det blir en glädje för alla när du återvänder och bloggandet fortsätter. Man måste våga släppa taget för att se sitt ”barn” växa upp och stå på egna ben…
    Du får kolla med andra bloggare hur de hanterar alla mejl…
    Trots allt så måste man kunna ha vettiga arbetstider för att orka i längden, det är därför de finns reglerat! Veckoarbetstid, dygnsvila…Blir man livegen som en statare dör kreativiteten ut och allt blir bara måsten.
    Allt sådant förstår vi vanliga ”älskare” av din blogg. Vi kräver inget, vi är bara så otroligt glada över allt som vi får av dig. Det är en massa bonusinspiration som du förmedlar och det kan man inte kräva, BARA få!

    Ta hand om dig för vi är rädda om dig! KRAM <3

    Reply
  10. sandrajunhammar.se

    Fina Jonna ♥ Känner igen mig så mycket i det du skriver, känslan av att inte räcka till och att inte hinna med som man vill. Prestationsångesten och stressen.

    Du är klok som tar semester nu, och modig som delar med dig av detta. Det är lätt hänt att man kör på lite för länge, trots att både kropp och själ skriker efter en paus. Personligen lärde jag mig det den hårda vägen och blev utmattad…

    Förstår att det är läskigt att släppa taget och trycka på pausknappen, men jag är övertygad om att allt finns kvar när du kommer tillbaka. Du måste ju få ha semester precis som alla andra!

    Ta hand om dig och njut nu (med gott samvete!) av din ledighet. Kramar ♥

    Reply
  11. Madeleine Ribbing

    Skaffa en assistent ett pat dagar i veckan och städhjälp varannan vecka👍🏻💕

    Reply
    • Cassandra

      Precis det jag tänkte! En assistent som kan hjälpa med det administrativa, som mail och ordersändningar. Ett annat plus är ju att du får en person att sparra med, som kan boosta och backa dig i dina awesome idéer, och hjälpa att driva igenom dem 🙂 Njut av semestern!

      Reply
  12. Ingela

    Klart du behöver vila! Och samtidigt klart att du känner pressen…

    Men jag har faktiskt tänkt på att du skriver så långa, genomarbetade inlägg jämt, när i alla fall jag skulle vara helt nöjd med att gå in här och se ett par gamla bilder utan kommentar flera dagar i veckan. Jag vet förstås inte om det gäller merparten av dina läsare, men så känner jag i alla fall. Du ger väldigt mycket varje gång du ger! Ofta har man så stora krav på sig själv, och det är inte alltid som andra har det även om det känns så.

    Och du – svara inte på det här inlägget! 😉

    Reply
  13. Tea

    Ta det lugnt så länge du behöver. Vi väntar tålmodigt på dig. Prioritera dig själv och ditt inre. Det kommer bli bra!

    Reply
  14. Maria

    Det kanske är dags att anställa en liten assistent på deltid som kan göra mycket av det administrativa,så du får tid till kreativiteten! Man måste inte göra allting själv och när företag växer så är det helt enkelt omöjligt att kunna rodda i allting. Bränner du i alla ändar så fungerar ingenting tillslut. Administration kan vem som helst göra men ditt kreativa skapande är det bara du som gör! Kram!!

    Reply
  15. Annie

    Hoppas du får en underbart lugn och skön tid med Johan och djuren!
    De som inte förstår att även du måste få vila och vara ifred är inte värda att ha i ditt liv.
    Kram<3

    Reply
  16. mary - all things green

    Åh jag förstår precis, känner så igen mig i den där känslan. Och den där rädslan att allt bara ska försvinna men att man samtidigt vet att pausar man inte, då går det åt skogen ändå.

    Mitt tips är att outsourca allt du kan. Som bokföring och administrativa saker du inte måste göra själv. Låt någon annan göra det, som är proffs på det. Då går det fort, blir rätt och så kan du fokusera på annat. Och gör det DU vill, inte det andra vill. Man kan välja bort bokkontrakt för att man inte vill skriva en bok, man kan blogga mer sällan om om man vill fokusera på ngt annat. Hoppas du kommer i ”kontakt” med den där inre känslan när man vet precis hur man vill och ska göra. Vi kreativa själar bränner nog ut oss alldeles för lätt, för när vi älskar något så älskar vi det med hull och hår, med passion och utan förbehåll. Och så är det även med jobbet… Då får man akta sig också, för det är lätt att brinna för intensivt, och tillslut blir man utbränd.

    Stor varm kram, ta hand om dig <3

    Reply
    • Boel

      Åh så bra skrivet Maria! Ja, vi kreativa själar får ta hand om vår veke så vi inte bränner den helt!

      Reply
  17. Dixi Wonderland

    Jag förstår verkligen den känslan som du pratar om. Att vara egenföretagare och den enda anställda då lever man på en helt annan nivå som ingen annan kan förstå om dom själva inte lever det livet som vi lever. Du gör helt rätt i att ta en paus men se nu också till att det verkligen blir semester. Jag vet nämligen hur svårt det är att verkligen släppa allt men ibland så måste man få njuta av livet också. Att bli utbränd som blir allt vanligare bland oss influencers är inget som kommer göra varken dig eller företaget någon nytta. Det är viktigt att lyssna på kroppen för annars finns det en risk att man faktiskt börjar hata det man älskar. Jag önskar dig, Johan och alla djuren en härlig semester nu 🙂

    Reply
  18. Alexandra Std

    Du duger precis som du är Jonna! Det du gör räcker för en hel arme! Det är okej att inte hinna svara alla, det är okej att inte hinna med precis allt man önskar. Man får ta en sak i taget och låta allt ta sin tid och njuta av det! Du är mer än duktig och ger så mycket för alla dina läsare, kort sagt borde du klappa dig själv på axeln och vara stolt över hur duktig du är!! Kram

    Reply
  19. Katarina

    Det är livsnödvändigt att skapa tid för att bara sitta på en stubbe i skogen och ”tomglo” som jag brukar kalla det 🙂
    Det är som att defragmentera hårddisken. Då faller allt på plats och det skapas ny plats för allt nytt kreativt.
    Njut av din ledighet!

    Reply
  20. Kerstin

    Ta det lugnt….
    lätt att gå in i den kända ”väggen”
    och få en ”hjärnstress”….
    Hejda dig då tid finns…
    pengar är bra att ha,
    men inte allt här i livet!
    Lycka till 🙂
    Njut NUET <3
    Varm KRAM
    /Kerstin

    Reply
  21. Sue-Anna

    Önskar dig en skön semester och hoppas att du får känna dig ledig! Det är du värd! Kram!

    Reply
  22. Boel

    Kära fina Jonna. Åh så jag lider med dig nu, så ledsen för din skull. Jag är visserligen inte en framgångsrik bloggare och fotograf (jo fotar och instagrammar men inte på din nivå). Och jag har vänner som är framgångsrika bloggare och fotografer, Men jag vet ändå hur det känns att inte räcka till och ständigt känna stress. Jag blir stressad bara av att läsa hur du upplever detta….

    Kanske ändå vore ide att sänka dina krav och blogga lite mindre ett tag? För att komma i fas, för du får inte bränna ut dig själv. Ja, det är ditt jobb, inkomstkälla och något du älskar att göra, men inget är viktigare än din hälsa! Jag har kanske inte rätt att säga så till dig, för jag känner dig inte. Men jag känner igen mig och vet vad det innebär att ständigt omges av stress och känna sig otillräcklig. Jag jobbade ett tag som webbredakör inom media förut och det var ofta jättestressigt än om jättekul. Men jag hann inte alltid med att svara på alla Facebook och Twitterkommentarer, väldigt frustrerande. Man känner sig aldrig klar! Och jag har vänner som har bränt ut sig, många inte ens fyllda 30. HEMSKT!

    En bloggvän sa en klok sak till mig i telefon för några veckor sen. Och det är att hon bara bloggar när hon själv har lust. Men det är ju en väg hon har valt och hon kan försörja sig på annat sätt. Jag har själv funderat på bloggvärlden som du vet, men har haft det alldeles för stressigt just nu för att hinna. Men jag ska, men kommer välja vägen att inte försörja mig på det. Det var ju inte heller en tanke från din sida även om det nu har blivit ditt yrke.

    Så jätteklokt att du tar semester Jonna, ett måste. Sociala medier och internet är en bov på många sätt och vi är bara människor, inga robotar. Alla borde pausa oftare från dessa plattformar. Det ständiga informationsflödet är galet och vi kan bara inte fortsätta så här. Att ständigt vara tillgänglig och uppkopplad har nästan blivit som ett beroende. Det vet finns ett liv utanför nätet och ibland måste vi leva det livet med. Och man måste faktiskt inte svara på alla kommentarer man får, det är ok att inte svara (vilket du redan efterföljer med full rätt!). Att svara på 300 mail eller 300 kommentarer kanske inte är rimligt? Men ja, hur känns det om du inte svara? Då känner du att du inte räcker till. Så hur du än gör får du dåligt samvete och känner enorm stress. Och du älskar ju det du gör, så jag klandrar dig verkligen inte. Jag hade resonerat på samma sätt om jag var du! Så sluta INTE med det du gör men se till att försöka ge dig själv mer tid och vila, och var inte så hård mot dig själv (Här måste jag också ta till mig!). Finns kanske inget bra svar på det här problemet som jag tror att många är drabbade av. Så himla viktigt och bra att du tar upp detta ämne och berättar hur du känner! Och du räcker till även om du inte känner det så. Du är så himla bra precis som du är!

    Naturen är, precis som för dig, min största kärlek och oas för att hämta ny kraft. Gå ut i naturen utan kameran ibland, du missar kanske mer om du alltid känner att du ska fota. Eller så är det inte så. Men jag fotar själv flera gånger i veckan, mest naturbilder. Det är som att jag ibland inte kan gå ut i naturen utan min kamera och ja, det är ju inte så sunt. Men samtidigt älskar jag det och får uppleva så mycket genom linsen. Så jag förstår dig! En bra balans är nyckeln men kan vara så svår att finna. Min vän Sofia Brolin som också bloggar, ”Hildas” har skrivit en del kloka saker om välmående. Kanske kan du få tips där?

    Jag är själv högsensitiv likt många andra och det är jättesvårt att skärma av mig från alla intryck många gånger. Det är därför jag bl.a flyttade från Göteborg tillbaka till mina rötter i Dalarna, du har ju också bott i Götet. Det är också därför som jag skriver till dig! Näe. vi måste ta hand om oss själva, vi är det viktigaste vi har och det finns bara en Jonna Jinton! Stor kram fina du!

    Reply
  23. Johanna

    Jag förstår också den känslan som du pratar om. Dagen är för kort för att göra allt du vill. Kanske du kan avtala med dig själv att arbeta några timmar i dagen. Du inte hinner att göra allt men du har en annan imorgon. Det inte är möjligt hinna allt man vill. Inte för dig, inte för mig inte för alla. Man inte behöver vara perfekt!! Det är vad det är! Har en trevligt semester tillsammans med Johan, hoppas du kan ladda dig själv!
    Stor kram! Johanna

    Reply
  24. Cathy

    Perhaps in the future, dear Jonna, you might consider hiring an administrative assistant. Someone to help you with necessary, mundane tasks might allow your creative days to be more flowing and abundant. There are always students, mothers, or retired people with a few hours a week to spare and who enjoy a bit of extra money and being useful to an artist like yourself….just a thought. Many Blessings to you for your continued success! <3

    Reply
  25. Jeannine Cook-Battles

    Sounds like you need an assistant sweet woman….someone to help you with all the grunt work so that you can concentrate your energy’s on the more creative aspects of your life.

    Reply
  26. Alice

    Jaga bara undrar hur du ser på det här att du flyttade ifrån Göteborg för att slippa all stress i storstan till att du har det såhär ?

    Reply
  27. Birgitta

    Ta det lugnt och njut av livet. Du, liksom alla andra, behöver det och är så värd det. Sommaren med dess ljus och fantastiska växtlighet är väl en bra tid att passa på att göra det. Vi läsare finns här när du är tillbaka, vem vill missa dina fantastiska texter och ljuvliga bilder?! Andas, vila, njut! Kram!

    Reply
  28. Alyxia Johnson

    Oh Jonna no need to apologise because earning a place in the world out there does take time from everyone. I’m sure we can all understand the stress as work can get overwhelming. With much love from Wisconsin, USA 💙💙💙💙

    Reply
  29. Evy

    Önskar dig en fin semester och hoppas att du nu tar dig tid att VILA. Uppdatera inte bloggen varje dag. Vi väntar på dig. Vet precis hur det känns att alltid finnas där för andra, och totalt negligera sig själv. Det gör den gamla sortens hemmafruar vet du ;-). Ser fram emot hösten och någon vacker fin sommarbild från din semestertid 😀

    Kram och glad sommar till dig och Johan från Evy

    Reply
  30. Camilla

    Unna dig nu semester och återhämtning! Det behöver vi alla! Men det är lätt att prioritera bort pauser, vila och återhämtning när man har mycket runt sig- fast det är då man behöver det som mest. Och det är lätt att förvänta sig mer av sig själv än vad som är möjligt att klara, kunna och hinna. Dygnet har bara 24 timmar och vi har bara en viss mängd energi att fördela… Kram och sköt om dig och er!

    Reply
  31. A-M

    Jag orkar inte ens läsa kommentarerna, men nu får du skärpa dig Jonna.
    Du, likaså alla behöver en paus, pausa.
    Skit i bloggen, vi finns kvar som följare.

    Reply
  32. Bysse

    Njut nu av din semester och gör den så lång som du känner behövs.
    Att hinna svara på alla mail och kommentarer är väl nästan en omöjlighet.
    Visst är det väl roligt att få ett svar men andemeningen med kommentarerna är väl ändå att ge Dej
    en återkoppling på dina bilder och dina ord. Ta nu den tid du behöver för att ladda batterierna.
    Många semesterkramar, Bysse.

    Reply
  33. Katarina Julin-Forssen

    NU måste du vila!
    Blir riktigt orolig för din skull!
    Försök att ha en skön o rofylld semester!
    Så roligt att träffas i söndags!
    Tavlan nr 24 hänger på hedersplats i vardagsrummet här på Erikslund nu👍💕
    Tack så mycket, vi tycker så mycket om den!!🌺
    Varma kramar till Dig💕

    Reply
  34. Emma

    Åh, känner igen mig i känslan som du beskriver. Det är verkligen inte lätt att hinna med allt som man vill. Extra svårt är det ju i dagens samhälle med all stress och alla krav. Även alla möjligheter som finns kan vara stressande, det kan bli för mycket på samma gång. Jag hoppas att du kan tillåta dig själv att pausa nu och vila, för det behöver du verkligen! Jag tänker att du kanske får fundera över vad som känns viktigast för dig för tillfället när det gäller jobb (och livet i övrigt), inte försöka hinna med allt och göra det perfekt samtidigt. Vi kommer inte glömma dig om du inte orkar uppdatera bloggen. Kram <3

    Reply
  35. C

    Det är klart du skall PAUSA och ladda batterierna!!!
    Stäng med datorn och låt det vara så och bara VARA och hinna ikapp dig själv!
    Även en egen företagare måste ha semester!!
    Vi klarar oss!
    So long!

    Reply
  36. Adriana M

    Dear Jonna, I found you earlier this year through one of your kulning videos and you captured me with your magic. Since then I went back to Day 1 of your blog, and I am almost done reading everything from the beginning. Your journey is like a good book, some nights I would stay up really late reading it. You are so open and honest and so loving, that is so inspiring! So I want to thank you for sharing of yourself, your life, your art, and say that I hope you don’t feel this big pressure to produce things, everyone deserves vacation and pause. Like in nature, we all have our natural cycles and rhythms. Enjoy your summer rest!!! <3

    Reply
  37. Karin

    Hej Jonna!
    Ta nu en välbehövlig semester och njut tillsammans med Johan och djuren låt bloggen vila och så hoppas
    vi på en fin och varm fortsättning på sommaren.
    Ha det så skönt och skickar en varm kram till dig och Johan!

    Reply
  38. camilla gustafsson glas

    Finaste Jonna. <3
    Det låter som att du skulle behöva en liten assistent som gör dina tråkiga uppgifter så att du kan koncentrera dig mer på de stora, viktiga projekten.
    Ditt varumärke och din verksamhet växer och för att det ska bära så behöver du ju ta hjälp. Hitta en lärling som kan tänka sig praktisera hos dig, det behöver ju inte vara jämt utan när du har dina toppar. Du har säkert fått många råd och nu kom även ett från mig.
    Delegera och ta hjälp. Lycka till och ha en härlig sommar och TACK för allt du ger! <3

    Reply
  39. Beatrice

    Jonna, bromsa, bromsa, BROMSA!!! Det är stor risk att du stressar rakt in i den berömda väggen! Jag har varit onödigt nära den två gånger och den andra gången blev jag nog rätt så ”vidbränd” inser jag såhär i efterhand. Det är 11 år sedan och jag är fortfarande väldigt stresskänslig och det var INTE värt det. Inte alls. Hade jag kunnat göra om och göra rätt så hade jag ändrat mitt liv och agerande i tid. Nu har jag fått acceptera att mitt liv kommer att vara såhär för evigt, tyvärr.
    Du behöver nog ta in hjälp utifrån på en del grejer, vad känner du nog bäst själv, och sedan gallra i allt kul. Man kan inte göra allt samtidigt. Satsa på ett par saker och ”spara” det andra till senare, om något år eller två. Det viktigaste rådet blir nog, ”Glöm inte att andas och ta paus utan att tänka på allt du inte hinner. Tankarna tar lika mycket energi som att faktiskt göra något.”
    Var rädd om dig Jonna!
    Kram från Västkusten och Beatrice

    Reply
  40. silverfish

    I too work in a creative field Jonna, and feel exactly as you do.
    I am lucky that my business is growing and successful, but the success and work it brings is bad for my creativity.
    There are so many jobs that have to be done- admin, packing and posting, ordering supplies, answering emails, I can at times feel the creative energy leave me as I am so often busy with mundane things.
    I sometimes feel I am destroying the thing that is making my success.

    However- your business can grow at your rate, you don’t have to agree to everything, nurture yourself first, find that balance.
    For me it’s important to exercise, to enjoy my garden, to do yoga, I look on these things as important tools to enable me to work.
    If I nurture my creativity then I nurture my business.
    Also don’t be afraid to hire help to ease your burden. Maybe someone to clean the house or walk the dogs, deliver shopping. They can do admin, ordering, answer emails, anything you need to ease your day.
    Good luck, I am sure you will find that balance.

    Reply
  41. Frida

    Fina du, vi finns ju här. Vi ska ingenstans. Ta semester, andas & ta det lugnt. Ingenting är viktigare än ditt välmående. Massor av kramar & kärlek ❤️

    Reply
  42. Johanna

    Fokusera istället på allt som hinner med och allt som du åstadkommer och åstadkommit, du är girlpower och du gör ett grymt jobb! Jag hoppas att du får en skön och vilsam semester med mycket glädje, ta hand om dig<3 Kram

    Reply
  43. Kyhan

    Just go into the wild……be wild…..will be the best break ever……enjoy yourself……..and come back soon!!

    Reply
  44. Märta

    Se till att du verkligen ÄR ledig nu. Jorden fortsätter att snurra, allt finns kvar även i september. Missar man något så dyker något annat upp. Ha en skön semester!

    Reply
  45. Monica

    Ha det skönt och avkopplande nu och börja med en dag då du bara sover precis som du vill, inne och ute kanske, bara koppla av och njut av något gott att äta och lite kaffe ibland, hoppas du kan göra ingenting en dag, det är så skönt när det varit mycket jobb och lustigt nog kan det bli en dag som ger energi på ett annat sätt, bara den där känslan av att du FÅR göra ingenting kan ge ny kraft. Ha det fint Jonna!

    Reply
  46. Anonym

    Hej! det här låter alarmerande. Du brinner just nu! Hhögt och klart! För mycket! Läs igenom detta ditt egna inlägg lugnt, ta in det VAD DU själv skriver nu! ALLA varningssignaler finns i ditt eget inlägg. Måhända är du så stressad att du inte ens ser det själv trots att du själv skriver dem.

    Det är så här man går in i väggen! JA även på roliga saker. Om man inte får/ger sig tid till återhämtning kommer det komma en dag du inte har ork med någonting, alltså verkligen ingenting. Där alla dagar flyr och du är totalt orkeslös, inte ens kommer orka se skiftningarna i gräsmattan osv.

    På allvar. Detta är allvar. Fortsätter du så här kommer du bli utbränd. Alla tecken finns där redan nu.
    Blir du utbränd kan jag lova dig att du inte har minsta energi till dina fotningar, till din blogg etc, allt som skänker dig så stor glädje i dag.
    DU MÅSTE lyssna på detta, det är extremt viktigt! Jag kan också lova dig att: lyssnar du inte utan kör på så kommer det en dag när du går in i väggen med full kraft. Efter Det kommer du inte ha samma höga stresströskel och tåla stress på samma sätt som i dag. Så du måste backa NU.

    Att läsa sig till en sak och uppleva det är milsvida skillnader. Många har läst om stress, utbrändhet med mer. Men man fattar inte fullt ut vad det innebär förrän man är där. MEN då är det för sent. Då kommer det ta mycket lång tid av total vila, totalt stimulifritt, från dator, stereo målning fotande, ja allt, samtligt för att hjärnan ska återfå sin förmåga. Så låt det inte hamna där. Backa medan du kan.

    När man når slutfasen( innan man gått in i väggen) så kan det bli att man kör på i blint raseri. Ja faktiskt! Man jobbar verkligen på in i kaklet de sista varven. Alltså man slutar att lyssna på det andra ser. Varningssignalerna. Man slutar lyssna på folks varningar helt enkelt. Till slut tycker man bara att andra är dumma, knäppa, missunnsamma och dåliga för att de vill att man ”slutar”. Ser de inte att jag MÅSTE jobba?

    Jo det är sant att när du är nästan i kaklet då ser du och uppfattar det inte alls längre, men andra har sett och ser och försöker då av välvilja hejda. Men du kommer ta det som illvilja.

    Men ett tag efter är du inne och nästan igenom väggen. Då kommer din kraft rinna ur som en urdragen badpropp. Då finns det ingen tid för soft återhämtning eller att du kan göra som du vill, då blir du totalt slav under kroppen som kommer befalla dig göra det den vill. Inte det du vill. Du kan inte längre då bita i hop och ta nya tag. Den energin kommer inte att finnas.
    Du kommer helt tappa motivationen för ditt fotande etc, samtidigt som du kommer få en mycket stark sorg över att du inte orkar.

    Så läs igenom ditt inlägg igen och verkligen SE vad du skriver, annars kommer du förlora hela din kreativitet och DET VILL DU INTE. Så lyssna på detta NU snälla! Det är inte ondska eller egoism utan altruism. Jag vet tusenfalt vad jag skriver om i detta svar till dig. Så ta dig i akt genast. Ägna snarare din ledighet åt att se vad du kan delegera ut och inte etc. Det här är extremt viktigt nu!
    Det är inte endast som arbetande vårdpersonal eller omsorg osv man kan bli utbränd utan JUST på det du beskriver nu. att oj oj oj det är sååå mycket roligt jag vill göra, tiden räcker inte till. Det är även där utbrändhet börjar. Precis just det du skriver i ditt inlägg.
    Dessa 2 veckor kommer INTE att räcka om du inte backar nu. Som sagt ägna semestern åt att kolla vad kan du göra själv vad kan du delegera ut eller skippa osv. DU MÅSTE om du ska kunna klara av din framtida kreativitet. För annars kommer du vara totalt slut efter nyår redan.

    Kram!

    Reply
    • Cissi

      Jag kan bara hålla med ovanstående kommentar här. Snälla Jonna, ta den personens inlägg på största allvar. Om du bränner ut dig kan det bli så illa att du inte klarar att gå upp ur sängen på flera månader. En vän till mig brände ut sig. Nu nio(!) år senare klarar hon att ha ett halvtidsjobb- i en helt annan bransch. Hon försökte söka sig tillbaks till sitt gamla jobb, som hon älskade, men det gick helt enkelt inte, stressen kom tillbaka. Trots att hon varit sjuk i nästan nio års tid. Det behöver såklart inte alltid bli så extremt, men när du beskriver sömnlösa nätter och att du inte tar en ordentlig semester, och så all press som du pratar om att du känner i detta mail, så signalerar det verkligen att du måste vara rädd om dig om du inte ska hamna där. Det kan hända att du behöver prata med någon professionell om detta, hur du ska hantera stress och press, för det har ofta djupa orsaker, och är ibland svårt att påverka på egen hand. Att vara arbetsnarkoman kan ta kål på en, det är ett allvarligt problem som kan orsaka väldigt mycket skada om du inte tar hand om dig själv nu. Snälla Jonna, som ovanstående kommentator säger, agera nu medan du fortfarande har möjlighet, för når du väggen kan du bli sängliggandes i åratal, och i värsta fall kan det skada dig väldigt allvarligt.

      Och en paus är inte två veckors semesterhäng med Johan och släkten. Det är att verkligen pausa. Om du måste pausa till oktober, eller till nyår, gör det. Om du måste prata med någon om strategier för att kunna sakta ner, sök proffesionell hjälp. Som ovanstående säger- du riskerar att förlora all din skaparkraft. Släpp sociala medier nu, alla vi som är här älskar dig, och vi finns kvar även om det tar ett år innan du återkommer. Vi är bara väldigt oroliga för dig. Hälsan är viktigare än alla följare och alla möjligheter i världen. Utan den så orkar du i värsta fall ingenting alls. Varmar kramar. Lycka till nu. <3

      Reply
  47. PJ:s byffé – från by till fe

    Jag känner naturligtvis inte till hur din jobbsituation är men jag läser bloggen och vet att varje inlägg inklusive bilder kräver x antal timmar att göra om det inte är korta inlägg. Plus allt annat som vi bloggläsare inte känner till. Blir det för mycket kan den kreativa ådran sina samtidigt som jag också vet att stress kan stimulera densamma. Åtminstone är det så för mig. Själv har jag under semestern äntligen haft tid att skriva mera på min blogg. Huvudsaken är att det man gör är roligt!

    Tillgång och efterfrågan. Ju mera jobb du erbjuds eller lyckas skapa, desto högre priser! Det reglerar mängden jobb som du engagerar dig i och känner är viktiga. Samtidigt blir timpenningen högre. Kanske dags att t.ex. lägga bort bokföringen?

    Jag inser att bli tvingad att tacka nej till att skriva en bok känns jobbigt. Speciellt som att det vore lockande och ett steg framåt, om jag förstår dig rätt? Ta istället tid på dig och återkom när det känns rätt, när du hunnit samla material och gjort tusentals ändringar i manuskriptet. Ett alert bokförlag förstår att vänta. Samma med CD-skivan med kulningen. Du är ännu ung och du har massor med tid, om Gud vill! Och det vill han! 🙂

    Reply
  48. Sussi

    Brukar egentligen inte läsa din blogg men ser dina vackra foton på instagram. Råkade bara hamna här just i natt. När jag läser det du skriver så tänker jag att du så gärna vill göra allt, du vill så mycket. Men ibland måste man kanske stanna upp och tänka efter om det verkligen är rimligt att hinna med allt man vill. Vi har inte obegränsad med tid. Du har hittat ett sätt att försörja dig på genom att göra det du älskar. Så bra. Men låt inte det växa för mycket så det tillslut bara känns som en press, som det verkar göra nu. Stilla dig. Låt allt ha sin tid och bara var i stunden. Säg nej ibland. Man kan inte göra allt på en gång. Kram.

    Reply
  49. Kat

    Det är väldigt fint och hedervärt av dig att vilja svara alla. Men det är ju så att ju mer känd man blir desto svårare, om än omöjligt, blir det. Tror att svaret kanske finns i att omskapa sig lite grann. Nu är du redan personlig i dina inlägg men kanske kan du t ex rikta dig mer till den enskilde läsaren i tilltalet, eller varför inte anställa en assistent på distans? Nyckeln är att prioritera. Våga göra det. När du kommer in i mer av ett helikopterperspektiv, kommer det mer naturligt. Och så tror jag det är viktigt att du ger dig själv beröm för det du faktiskt gör om dagarna, än fokusera på det du inte har gjort. I slutet på dagen kan du gå igenom allt du lyckats med under dagen och somna positivt inställd. Kanske ta hjälp av en coach, som kan ge dig redskapen. Jobbat som journalist själv och vet känslan av att inte räcka till tidsmässigt. Men det går att träna sig till en bra balans. Meditation det första man gör på morgonen t ex. Då kan man lättare få in ett helikopterperspektiv, uppifrån.

    Tror med handen på hjärtat att dina läsare hellre ser att du mår bra och fortsätter med det du gör, än att du arbetar sönder dig själv till en punkt att du inte orkar. Lita till att det du gör räcker till. När du blir gammal kommer du se tillbaka och vara förundrad över hur mycket du faktiskt uträttat. Du ska ju njuta också. Vad vill jag göra nu? Vad är det bästa för mig just nu? Bra att ha en inte dialog och lyssna på svaret. Allt har också sin tid. En dag kommer du säkert skriva en bok som då blir så himla mycket bättre. För att du skriver den för att du vill, kan, har tid och tycker det är kul. Stort lycka till!

    Reply
  50. Ronja

    Hej Jonna!

    Jag har följt din blogg i 6 år nu, och jag går in varje dag och kikar. Tack för alla fina bilder och inlägg. Jag bor i en storstad just nu så din blogg ger mig ett andrum jag verkligen behöver.

    Hur vore det om du anställde någon kanske två dagar i veckan för att göra kontorsarbete. Jag förstår att det är svårt att släppa taget om vissa saker men i längden så kommer det göra livet enklare.

    Ha en underbar semester 🙂

    Kram

    Reply
  51. Ramona

    Klart du ska njuta av sommar och sol och få tid till att hitta balans i allt <3 Vi finns kvar. Tycker det är klokt att ta en semester även från sociala medier under sommaren. Man missar så mycket annars känns det som ibland 🙂
    Ta hand om dig nu och se till att varva ner ordentligt <3

    Reply
  52. Skogsjaenta

    Jonna, tack för att du delade detta, jag känner igen mig otroligt mycket i det du skriver.
    Jag vet också att det är otroligt viktigt med återhämtning, man ska ju fungera i längden och inte bara för stunden.
    Ta en välbehövlig semester och låt internetuppkoppling med ALLT vad det innebär också ta semester, tillåt det inte ens att finnas i tanken.

    Oroa dig inte heller för att allt ska ”rasa”, vi finns kvar och det är bra att du håller oss på halster! 🙂
    Tok-semestra nu och ladda batterierna, gör allt som DU älskar att göra.

    Kramar!

    Reply
  53. Kristina

    Jag tycker att du ska ta semester på riktigt och skriva i bloggen att du är tillbaka ett visst datum. Precis som vi som jobbar för nån annan gör. Dina läsare kommer tillbaka. Du måste ju återhämta dig för att fortsätta skapa och vara stark. Och det administrativa.. försök leja bort det till nån annan. Iaf delvis om du har råd. Och ta pauser i arbetet. Du måste ju hålla resten av livet så gör valen redan nu för ett hållbart liv.

    Reply
  54. Joanna

    Det låter som att du kan vara på väg att bli utbränd! 😮 Var rädet om dig!! 💗 Försök att delegera ut så mycket som möjlig av dina sysslor. Kanske dags att anställa någon som sköter det tråkiga administrativa – så att du kan fokusera på det du är bäst på..?! 😉😍
    Kram 🤗

    Reply
  55. Birgitta

    Tack för att du orkar dela med dig! jag blir ärligt jätteglad att du TAR LEDIGT! landa i ditt beslut och ta ordentligt ledigt och koppla av. massor av kramar och önskar dig en skön semester!!!

    Reply
  56. Annina Torino

    Livet är en skola med massor av saker man ska lära sig och man övar sig hela tiden på att hantera det ena och det andra. Alla har lite olika skolor och utbildningsformer och lektionerna ser annorlunda ut från person till person. Och sen kommer sommarlovet! Ha en skön semester kära du!
    Kramar från Torino!
    Anna

    Reply
  57. Josefine

    Heja dig! Och precis som många andra poängterat här så är det jätteviktigt med pauser för att ladda batterierna, kunna fylla på med ny energi, ny kreativitet och GO!-feeling. Det är synd att man oftast kommer på det för sent bara. Jag är likadan.

    Därför är det så skönt att du är så ärlig med sånt här, att du berättar hur du mår och känner dig. Du är en sån enorm inspirationskälla för så många. STORT tack för det.

    Ha en gööörgó semester nu! <3
    Största kramen!

    Reply
  58. Sabine Paulsson Johansson

    Som du ser, så är vi mig många som känner igen oss. Vi är kloka, känsliga o plikttrogna☺ . Så jag skriver inte så långt, ta till dig det du själv skrev så klokt, att lära av din nya erfarenhet o lär dig av den. Du kommet att få återfall, men lära dig mer o mer💖

    Reply
  59. Janusz

    Jonna, you still perpetuate the same old pattern of fearful thinking. Before your thoughts were like: If I do not have enough work and make more money I will have to
    give up my Grundtjarn dream, get a regular job or maybe even starve and freeze to death. Now your thoughts are like: If I do not use every opportunity and make all the money I can, I will have to give up my Grundtjarn dream, get a regular job, or maybe even starve and freeze to death. It is the same negative pattern of thinking. If you will not get this pattern under reasonable control it will keep coming back, agitating your emotions and preventing you from finding a solution.

    The first step in handling these negative thoughts and emotions is to not run away from them, meet them and acknowledge their presence. If you do not courageously welcome and meet this fear, it will always have power over you. Even if God appears before you as a 50 meters tall guy or girl and tells you: Listen up Jonna, don’t you see that I have been always looking after you – you will not believe it and consider it a hallucination.

    What is the worst case scenario ? You will starve and freeze to death. So what ? Listen to your beloved grandma: The worst thing about death is that you will die.
    Just imagine your starved body frozen in a forest. How horrible that is ? Look this horror straight in the eyes.

    Fear tells you that If you take a break from updating your social channels everything will fade away. So imagine that all is gone. Nobody pays attention to you, nobody remembers you. How horrible that is ? Isn’t that how you started and persisted nevertheless.

    But this is not enough. You have to question validity of this negative thoughts in order to dissolve them. You ask: Is that true that if I do not use every opportunity and make all the money I can, I will have to give up my Grundtjarn dream, get a regular job, or maybe even starve and freeze to death ? The first answer will be that
    of course it is true. Then you ask again: Can I absolutely know that it is true ? If you really seriously consider this question an answer can not be affirmative. You do not
    know that with absolute certainty. This thought does not have as much validity as it claims. Other scenarios are also possible. You keep reflecting on it. How do I feel when I think this thought ? Obviously you feel agitated. How would I feel without it ? You would be calm and peaceful and able to think clearly. Your negative thoughts
    will not disappear instantly. But if you practice questioning them you begin to realize that they are not carved in stone. They can be replaced with different thoughts.

    Universe just loves coming your way and you know that you should feel gratitude and not frustration. There has to be a way of directing this abundant flow into manageable channels. Intelligence that created this flow already knows a solution. Sincerely ask for its guidance and very patiently and alertly observe your inner and outer environment for something new you never noticed before. You write that you already started checking on solutions and know that things will get better in future.
    This is a first sign that solution is on its way. Enjoy your vacations and take a good care of yourself.

    Reply
  60. Carina

    Förstår din stress men du är inte mer än människa och alla behöver pauser och att ta det lugnt emellanåt för att orka med allt hör i livet. Njut av att släppa allt och att hinna med din kreativitet. Ta hand om dig Jonna och ha en fantastisk semester! Kram

    Reply
  61. Lena Berg-Nordenberg

    Kära Jonna! Jag känner så väl igen mig själv i det Du skriver och jag vill innerligt säga – snälla Du, VILA, det är oerhört viktigt för utbrändhet är inget att leka med. Det är som Du berättar, antingen har man för lite jobb eller alldeles för mycket, då kommer stressen. Själv har jag just insett att jag inte hinner med alls. Jag hinner inte med hälften av allt jag vill och behöver göra. Så unna Dig verkligen att ta det lugn nu resten av sommaren. Jag vet tyvärr vad jag talar om. Det är viktigt! Låter Du Dig vila ett tag, så kommer kreativiteten snart igen och det härliga flödet då allting stämmer. Jag tänker på Dig och glöm inte att vila och njuta av sommaren som den är just nu! Kramar!

    Reply
  62. Lovisa

    Det är så viktigt att säga ifrån! Hellre lite färre projekt med kvalitet, än att vara superstressad, vilket inte är något att bagatellisera. Du gör otroligt fina saker, och jag tror att du kommer att klara dig bra. Tänk, jag minns fortfarande bilder och texter som du skrev för flera år sedan. Ta hand om dig!

    Reply
  63. Lindan

    Bästa bästa Jonnan! <3 Vad skönt att det hjälpte att få "skriva av sig" lite (förstår precis känslan)! Jag hoppas av hela mitt hjärta att den ro som infann sig får vara ett tag….! Att du känner att du kan "landa" och får ro i både kropp och själ ett litet tag. Din "karriär" (hm….gillar inte ordet…men du har ju faktiskt GJORT en helt galen och nästan obeskrivlig sådan!! 😮 😉 ) kommer inte försvinna eller dö för att du tar det lugnt ett tag. Tvärtom tror jag! 🙂
    Ska man ha ett yrke som kräver kreativitet och LUST så MÅSTE man faktiskt unna sig lite tid för andhämtning och laddning. Det är ju din egen inspiration och glädje du lever av, och den måste vårdas. Alla vill vi ju att du ska känna GLÄDJE i det du gör (även om man såklart kanske inte ALLTID kan ha den känslan), men det är ju ändå viktigt att det inte känns alldeles påtvingat och forcerat…
    Böcker och annat kommer det säkert finnas tid att skriva senare i livet (när du hunnit med ÄNNU FLER fantastiska äventyr!! 🙂 )
    Så ta det nu lugnt….aaandas…njuuuut….och försök känna lycka över allt du faktiskt gjort, istället för att känna ledsenhet för det du inte hinner med…..

    En miljard "tyckomkramar" från Jönne!! Ha en UNDERBAR sommar nu!! <3 <3 <3

    Reply
  64. Eva Hummelgård

    Bra beslut! Ibland måste man bara pausa lite, backa några steg för att observera sin situation utan att vara mitt i. Det är oftast då man hittar de bästa lösningarna 😊 känner igen mig otroligt mycket i det du beskriver, jag tror inte det spelar någon roll vilket yrke man har, vilken plats man bor – alla kan hamna i den situationen.

    Spontant tänker jag att det borde fördelaktigt om du anställde en administratör, kanske deltid? Eller om det finns företag som du kan lämpa över vissa saker på? Så kan du använda tiden till det som är viktigtast för dig ❤️ samtidigt vet jag att det kan vara svårt att släppa kontrollen – något jag behövt öva på.

    Jag önskar dig en återhämtade och härlig semester! ❤️😊

    Reply
  65. Per asp

    Jonna vännen det är bättre du är borta ett par veckor från oss (snyltare) haha än att du försvinner för alltid.ta en rast och kom tillbaka i höst vi väntar vi trogna kram på dig vännen

    Reply
  66. Ulrika

    Du är inte ensam att känna så här. Du ska absolut ta en semester, för utan kreativiteten är man inget. Man måste ha ”tråkigt” få stirra ut i tomma luften för att få inspiration ibland. Älskar dina bilder och dina tankar, fortsätt i din egen takt.

    Reply
  67. Lou

    Njut av semestern. Vila ät o njut.
    Lite komiska är att i ditt flöde görs reklam för Naughtydate… inte helt din stil… vem bestämmer vem som för göra reklam för sexservice på en blogg?? Svara sen då hösten är här. Frågar bara av intresse.
    Kram från Finland

    Reply
  68. Monica

    Hej Jonna
    Det är svårt att sägs Nej till saker. Men ibland måste man det, och kanske prioritera. Varje kväll tänk på allt du gjort den dagen. Tiden räcker aldrig tid för allt vi människor vill göra.
    Själv har jag efter många år av långa arbetsdagar, löpning, gym, familj, yoga, blog och lite tid för kreativitet fått cancer. Tiden står helt still ett tag… vad är egentligen viktigt? Livet är så kort som det är. Ta hand om dig. Min blog står nu tom och ensam men snart ska jag försöka skriva någonting igen. En dag i taget.

    Reply
  69. Sara

    Bästa Jonna, ingen är mer än människa och alla behöver vi vila emellanåt! Du gör ju ett helt fantastiskt jobb & det är alltid lika roligt att kika in här på bloggen och läsa om ditt liv & titta på dina vackra bilder. Ta nu hand om dig, njut av ledighet och härliga dagar med dina nära & kära!
    Stor kram till dig!

    Reply
  70. Pia

    Åååh vad jag känner igen mig!! I allt du känner och i det som du beskriver… jag hoppas att du kan få varva ner ordentligt och känna att du får njuta av ledigheten och göra det du tycker om💜
    Tack för att du delar med dig av hur du känner, jag uppskattar att få höra det, att man inte är ensam… samtidigt som jag önskar så klart att ingen annan ska behöva känna det så!!
    Ha en jätteskön semester!!!
    Kramar

    Reply
  71. Deborah

    Dear Jonna,
    I love your work and your website so much. It’s inspiring and beautiful, and always ‘enough’. I love the work of Clarissa Pinkola Estes and what she says about the creative process. I highly recommend ”The Creative Fire: Myths and Stories on the Cycles of Creativity”. You can find it on audio book (the way she speaks is very compelling, too). She talks about everything you are experiencing. It’s all part of a natural cycle. She is very in touch with nature, and I think you’ll really resonate with it, if you don’t know her work already. I also think of what my teacher taught me about self-employment – it has to work FOR YOU. So do it in your own way. We’ll be here.
    Much love and gratitude,
    Deborah
    Connecticut, USA

    Reply
  72. Asiek

    U NAS SIĘ MAWIA: ”NIE SAMĄ PRACĄ ŻYJE CZŁOWIEK”.
    ODPOCZĄĆ TEŻ TRZEBA!
    CI, KTÓRZY CZYTAJĄ TWOJEGO BLOGA NA PEWNO, BĘDĄ NA CIEBIE CZEKAĆ =} WIĘC NIC SIĘ NIE MARTW TYLKO ODPOCZYWAJ… U BOKU KOCHANEGO MĘŻCZYZNY 😉

    Reply
  73. Mitra Sohrabian

    Visst är det svårt att vara en kreativ människa.Man vill så mycket och tiden räcker inte till och man känner alltid av ständigt press och krav. Men älskade Jonna, din hälsa är det viktigaste och jag som dig då och då känner av samma känslan och det behövs bara några dagar av vila för att kunna orka fortsätta igen. Ta tid på dig och låt dig själv koppla av, annars går det illa och du är så så viktigt. Många kramar

    Reply
  74. Maria-Thérèse

    Ungefär samma här… men just nu så uppfylld av roliga uppdrag att det funkar att väna – litegrann, en stund – med allt mitt eget. Mitt i alltihop release för mitt bands första cd 😀

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.