En ny horisont

Dagens sysslor var klara, och kvällen hade lagt sig tillrätta. Milda vindar och starkt månljus.
Jag fick en sådan stark känsla av att ge mig ut på sparken en stund. Jag behövde komma ut. Och vägarna var som gjorda för en sparktur i månskenet.  Så jag tände en lykta och begav mig av.
Jag sparkade så fort jag bara kunde och bytte ben av och till för att inte få för mycket mjölksyra. Det var en härlig känsla att komma upp i sådan fart. Jag susade fram genom byn. Stannade till vid byns allra sista hus. Byns allra sista ljus. Innan den mörka, milslånga skogsvägen tar vid.


Jag fortsatte in på skogsvägen där månljuset bildade ett vackert skuggspel över vägen. Jag sparkade mig fram under den stjärnklara himlen tills svetten rann och benen nästan darrade. Som alltid när jag når den där känslan av att inte orka mer, så satte jag mig ner på sparken och kände pulsens tryck i hela kroppen. Blodets dån i öronen. Hjärtats slag under mitt bröst.
Jag lever. 
För allas hjärtan slår inte.
Någras hjärtan tystnar allt för tidigt. Och om man lyssnar noga kan man höra tystnaden som blir efteråt. Något märkligt stilla, innan tystnaden ersätts av fågelkvitter, eller vindarnas sus. En liten rytm av hjärtslag som saknas, i ett hav av andra hjärtslag. Men det hörs.

I helgen somnade en nära släkting in, efter många års kämpande i cancer. Trots att man under en tid vetat åt vilket håll det kommer gå, så verkar det aldrig gå att vara förberedd på att någon ska dö. När det väl händer, blir det en sådan våg av sorg som sköljer över.
Jag ville tända ett ljus, för Margareta. Och som så många, många gånger förut blickade jag frågande upp mot stjärnhimlen. Kände mig sådär obefintligt liten jämfört med oändligheten ovanför mig. Jag blir inte klok på livet, och dess mening. Och ibland är det som att jag letar efter ett svar där uppe bland stjärnorna. Men de blinkar bara gåtfullt tillbaks. Men kanske finns det någon mening med det. Så jag bara betraktar.
 Stjärnorna vandrar sin stilla gång över himlavalvet. Nästan obemärkt. En stor stjärna försvinner sakta ner bakom horisonten i väster. Den syns inte mer. Inte för oss.
Men någon annanstans reser den sig över en ny horisont och fortsätter sprida sitt stjärnljus.
Kvällsbrisen blev starkare och jag vände hemmåt, allt medan ett svagt norrsken uppenbarade sig bakom skogen i norr.
Små upplysta hus välkomnade mig i byn. Mina grannar, som går att räkna på två händer. Jag kände en värme av tanken på att vi ändå har varandra. Det kan inte vara en slump att av alla jordens miljarder människor, så har just vi hittat vår plats i denna lilla by i skogen. Ibland glömmer jag bort hur viktigt det är att vi har varandra.

Jag susade hem igen, denna gången i motvind. Men jag kände en lättnad hela vägen hem. Som om den här lilla kvällsturen gav mig något jag verkligen behövde. Norrskenet glödde i bakgrunden och jag var glad att jag hann hem innan Johan hade gått och lagt sig, så jag fick ge honom en godnattkyss.

Skickar en stor kram till er alla. Ta hand om er ♥

135 Kommentarer på “En ny horisont

  1. Jorma

    Det gör så ont att förlora någon som står en nära, en vän, en gammal bekant, kollega eller en idol. Det som är så naturligt är för oss så enormt smärtsamt varje gång det händer. Som min syster sa till mig när mamma hade gått bort. Sorgen är som en stor klump med kol, med åren blir den mindre för att i slutändan bli en diamant som är de fina minnena.
    Många kramar till dig Jonna <3

    Reply
    • Janusz

      I love this analogy. Indeed, soft graphite, harder anthracite and super hard diamond are all allotropes of carbon. They all are one substance – carbon
      appearing in different forms depending the arrangement of atoms. Grief can be transformed into joy and atoms are unaffected. Wow, your sister
      must have been an Indian swami in her previous life.

      Reply
  2. ♥Maria Alvljus♥

    TACK♥ Så otroligt vackert och fint skrivet♥
    Blev så rörd av att läsa det du skrev och
    dina magiskt stämningsfulla bilder♥
    ♥ ♥ ♥

    Reply
  3. Evy

    Såå vackert uttryckt Jonna. Kunde känna din sorg, din undran över det stora alltet, och din förundran över att just du är du och att du fått glädjen att befinna dig på rätt plats och veta att du är på rätt plats. Det är inte alla förunnat vet du.

    Jag beklagar din förlust och skickar dig en styrketanke.

    Kram från Evy

    Reply
  4. PJ:s byffé – från by till fe

    En vacker kvällsbetraktelse i månljus med både flås och eftertanke. Oerhört vackra bilder! Vad jag kan se, en äkta fotogenlykta, gammeldags spark och näbbstövlar. Perfekt en vinterkväll i månsken! Och visst är det viktigt att vi har varandra och bryr oss; plötsligt är någon borta och kommer aldrig mer. Då är det viktigt att vi tog vara på den gemensamma tid som fanns.

    Reply
  5. Celina

    Sorgen är oberäknelig, obeskrivlig och ständigt närvarande.
    Musikstycket gav ännu en dimension till text och bild. Bra komponerat 🙂
    Ryser av alla känslor som samspelar i tacksamhet, glädje och sorg.

    Snälla snälla kan du namnge musikstycket för oss? Det var himla vacker mitt i det sorgliga. Precis vad jag behövde nu oxå.

    Tack och kram från en annan skärm i västernorrland.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh men så fint skrivet Celina. Och vad glad jag blir att du tyckte om inlägget i både bild, text och musik.
      Musiken är Yann Tiersen med låten Porz Goret. Älskar det pianostycket. Så otroligt fint.

      Kramar ♥

      Reply
  6. Selina

    Så himla vackert skrivet <3 Blev så inspirerad att jag skrev några rader i min bok som jag håller på att skriva. Lustigt hur världen fungerar- att någons skapande föder en annans. Ingenting tar någonsin slut egentligen.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhh..blev så glad o höra att du fick lite inspiration till att skriva. Så kul att det blir så, som ringar på vattnet 🙂
      Och vad nyfiken jag blir på din bok 🙂 Lycka till med skrivandet!
      Kramar ♥

      Reply
  7. Jojhanna

    Så rörande vackert skrivet, jag blev helt tagen,,Varje ord från ditt hjärta! Jag beklagar verkligen sorgen <3 I kväll när jag var på vattengympa o sambon tog en bastukväll (har ju inte vatten indraget här på nybyggargården, men däremot bredband) föll plötsligt blicken på en lock på min axel o jag kände så tydligt min mammas närvaro. Mamma som dog för drygt ett år sen, för tidigt. Märkligt så där mitt under träningen i bassängen, men min mamma älskade mitt lockiga hår.. Önskar dig en fin kväll i din by med den rena luften o den vackra stjärnhimlen o hälsa Johan! Kramar

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhh…och jag blev lika rörd av din kommentar. Så sorgligt och vackert på samma gång.
      Kan inte ens tänka mig in i saknaden du känner efter din mamma. Men så otroligt vackert att du fick känna hennes närvaro.
      Jag tror de finns med oss även om de inte längre finns kvar här på jorden ♥ Stooor kram till dig och tack för att du delar med dig.
      (Och vilka fantastiska bilder du har på din blogg). Johan hälsar tillbaks. ♥

      Reply
  8. Elly

    Ett jättefint inlägg som känns in i själen. Liksom flera tidigare skrivit var det otroligt fint med bilder som balanserade upp allt. Tyckte mycket om detta. Den ensamma sparken får mig andlös! Såå fint!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh tusen tack Elly. Blir så innerligt glad att du tyckte om inlägget, och att det berörde dig så.
      Kramar ♥

      Reply
  9. 55:an

    Så fint skrivet och så fina bilder❤
    Vad får du alla dessa fina ord ifrån.
    Jag som har problem att skriva på ett vykort😄 Kraam!!

    Reply
  10. Lund Johanna

    Så oerhört vackert. Vilken stämning du förmedlar, både i bild och text.

    Meningen ja, den kan man undra om. Min mamma var en sådan där stjärna som slocknade alltför tidigt. Samma nedrans sjukdom. Men det finns en mening, eller flera. Att få sitta på en spark och titta på stjärnorna sådär är nog ett exempel tänker jag.

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack Johanna ♥
      Och ledsen o höra om att din mamma också gått bort i cancer ♥ Men ja, jag tror också det finns en mening, eller flera, som du skrev.
      Stor kram på dig och tack för att du delar med dig ♥

      Reply
  11. Lena Nordström

    Så underbara bilder, så underbart skrivet. så underbar musik.
    Så underbar stämning.
    Jag skulle bli så glad om jag fick veta vad pianostycket heter och vem som spelar.

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack så jättemycket Lena ♥
      Pianostycket är av Yann Tiersen med låten Porz Goret.
      Kramar ♥

      Reply
  12. kathy

    The colors of the night, the sky cast of diamonds, the illumination of the moon dragging shadows across the snow, and below,
    A woman with a lantern and a sled……This is peace. This is the wonder of our planet.
    Thank You, Jonna.

    Reply
    • Jonna Post author

      Aww…thank you so much for your beautiful comment. You described it so lovely.
      Thank you Kathy ♥

      Reply
  13. Missy

    Sympathies on your loss. We’re never ready for the loss, no matter how old they are or how long they were sick. Nature does help us heal and deal with grief. Sending warm wishes from Michigan.

    Reply
  14. Sommer

    There is something so bittersweet and beautiful about death maybe it’s the letting go of our bodies that makes room for our soul to truly Fly. Many blessings to her on this new journey and transition. I love the music you posted could you tell me who it is by? Maybe with the google translation to English it got lost. Anyways so beautiful. Thank you Jonna.
    Love,
    Sommer.

    Reply
    • Jonna Post author

      Thank you for your beautiful words Sommer ♥
      The music is Yann Tiersen – Porz Goret

      Love ♥

      Reply
  15. Ann Rumbleinthearctic

    Som vanligt vackra bilder, och vackra tankegångar. Livet är skört, ibland kort och verkligen helt oförutsägbart. Men utan det oförutsägbara skulle vi alla bara gå på räls. Min mamma gick bort helt oväntat för dryg två månader sedan. Som natt och dag, ena stunden fanns hon där, och sedan fanns hon alltså inte mer. Det känns som att många förlorat nära och kära denna vintern, fast det är såklart att det inte är något speciellt med denna vintern för det. Kanske att man uppmärksammar andra människors sorg då man själv går igenom det? Min mamma gick bort, och inom en månad hade även min farbror gått bort, det var väntat men ändå. En annan bekant miste sin man, en vecka senare även sin pappa. Livet är märkligt men det går vidare.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh…beklagar verkligen. Starkt av dig att dela med dig ♥
      Ja…det är som du säger, livet är helt oförutsägbart. Men om det inte var det skulle vi vara som robotar.
      Det gäller bara att känna tacksamhet för livet varje dag, och för alla stunder man får med dom man älskar.

      Måste ha varit en tung vinter för dig med så många i din närhet som gått bort.
      Sänder dig en varm kram ♥

      Reply
  16. Pamela

    I really needed to hear/see this today.

    I lost a friend at this time last year, and the anniversary creates a pool of sadness. It is hard to reconcile when a person of such goodness leaves the world.

    I needed to be reminded that people of such light do not really leave, just shine on another horizon.
    It’s an imperfect symmetry, but it helps. Helps to believe that even in tragedy, there is a connectedness to things.

    Thank you for sharing all you do. And I’m sorry for your loss.

    Reply
    • Jonna Post author

      Thank you so much Pamela for your beautiful words ♥ I am glad that this blogpost came in the right time.
      And I am so sorry for your loss aswell. Yes we have to remind ourselves that nothing really ends. It just takes another form.

      Thank you for sharing your feelings and thoughts.
      Lots of love ♥

      Reply
  17. Lars 8463

    Mitt hjärta.
    Lyssnar på dina tankar.
    Mina ord.
    Är tysta, vill inte störa.

    För ditt hjärtas,
    tankars ord.
    Är så vackra.

    Reply
  18. Janusz

    Hi Jonna. Once I traveled to Israel, went to Holocaust Memorial, took a guided tour. One of the displays had artifacts from concentration camps, among them was a form of diary written on a scrap paper. Israeli guide said: There is something written here but we do not understand it. I had a closer look
    at it. These words were written in Polish by a Polish Jew. I felt such a strange mixture of sadness and joy. Sadness because in the middle of an
    institution created to preserve memory of the victims, among all these fancy-shmancy displays, these words were completely forgotten. And joy because after all they were not. I could understand them, they spoke to me. When I started reading these words and realized that somebody was
    talking to God there was an instant expectation that it would be something like: You bastard, don’t you see what is going on here. Instead spirit of these
    words was that this person was perfectly at peace with everything happening around him or her. This really made me wonder. How can anybody in a concentration camp have such a deep peace ? It simply could not be more obvious that this peace did not come from the outside world. It came from completely different place. It came from somewhere within. Finding this place became the goal of my life. Thanks to these words I knew it existed.
    Lots of grief can happen on the surface. You express it so beautifully. But the inner core is never disturbed by it. Look deep inside.

    Reply
  19. Jana

    ”And at night you will look up at the stars. It’s too small, where I live, for me to show you where my stars is. It’s better that way. My star will just be one of the stars, for you. So you’ll like looking at all of them. They’ll all be your friends…
    People have stars, but they aren’t the same. For travelers, the stars are guides. For other people, they’re nothing but tiny lights…But all those stars are silent stars. You, though, you’ll have stars like nobody else…
    When you look up at the sky at night, since I’ll be living on one of them, since I’ll be laughing on one of them, for you it’ll be as if all the stars are laughing. You’ll have stars that can laugh!…
    And when you’re consoled…, you’ll be glad you’ve known me. You’ll always be my friend. You’ll feel like laughing with me. And you’ll open your window sometimes just for the fun of it…And your friends will be amazed to see you laughing while you’re looking up at the sky. Then you’ll tell them, ”Yes, it’s the stars; they always make me laugh!” And they’ll think you’re crazy. It’ll be a nasty trick I played on you…
    And it’ll be as if I had given you, instead of stars, a lot of tiny bells that know how to laugh…”
    (Antoine de Saint-Exupéry: ”The Little Prince”)

    A loving, gentle embrace,
    Jana from Germany ❤

    My grandfather is also moved on a star last Sunday.
    Thank you for this composition of honest words, gentle music and tangible pictures.
    It touches me deep in my heart.

    Reply
    • Jonna Post author

      Aww..I am so sorry to hear about your grandfather ♥
      Thank you so much for sharing this very beautiful little story. So wonderful.
      Lots of love ♥

      Reply
  20. Elisabet :)

    Så otroligt vackert skrivet! Jag tror på Gud och tror att vi alla är en del av ett större sammanhang. Jag tror inte att det finns en mening med allt som sker, däremot tror jag att vi kan skapa en mening ur det som sker – tillsammans.

    Reply
  21. Penny

    The Amangtakwena Bantu tribe in the Kalahari Desert of Africa advise that when someone is dying or has died, take all the good memories, each a precious bead, and wear them like a necklace, a necklace of memories. I hope you find good memories of your relative to make an invisible necklace. The beautiful photos and the lonely sled excursion show the poignancy of this sad time for you. I wish you all the best.

    Reply
    • Jonna Post author

      Wow…what a beautiful tradition they have when someone died. I really loved that thought of making a invisible necklace of good memories.
      Thank you so much for sharing this ♥ Lots of love!

      Reply
  22. Emma

    Men vilket känslofyllt inlägg. Jag spelade musiken du lagt till samtidigt som jag läste och och liksom försvann in i dina bilder. Jag önskade så att det var jag som satt där på sparken och fick uppleva den stillhet och frid du tycktes känna. Jag längtar så efter att finna en sådan plats, men livet ser inte ut så och jag vet inte vad jag skulle kunna göra för att ändra det. Tack för att du dela med oss Jonna ❤

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhh men tack Emma. Så glad o höra att du tyckte om och berördes av inlägget.
      Och jag önskar så att du också hade fått sitta på sparken och titta upp mot stjärnorna.
      Tack för dina fina ord. Kramar ♥

      Reply
    • Eija

      Den där stillheten och friden finns inom dig, om du kan stanna upp och lyssna. Tex genom yoga/meditation. Och sedan en vacker dag kommer du att hitta ett sätt att ändra på saker i ditt liv så att du kan få
      den friden även i livet runt omkring dig🙏🏽❤

      Reply
      • Janusz

        This is true that peace is already in us but meditating on it works only for highly qualified individuals. If one is not qualified first binding vasana will come and disturb one’s mind. Best one can get is a temporary epiphany. Yoga as a twisting one’s body as a pretzel is maybe good for the body and again may give one a temporary nirvana. Even if it lasts for months, sometimes even years is still temporary. We want establish our identity permanently in awareness as awareness. There is the same awareness in everyone. When our identity shifts in this way it simply does not matter what happens around us and what we think and feel. We are not attached to anything. Paradoxically we love everything because we are afraid of nothing. Life starts flowing with ease. This can be achieved only through pursuit of spiritual knowledge that removes ignorance of our true nature. Everybody already is awareness but believes that is an individual body and mind. There is only one qualified means of knowledge for this purpose – Vedanta revealed in Vedas, Bhagavad Gita and Brahma Sutras and it needs to be unfolded by a qualified teacher. Intellect is an instrument of knowledge but one has to be calm enough to be able to discriminate between awareness and objects appearing in it. This can be achieved only through karma yoga. It means observing and acting out one’s binding vasanas (results of one’s actions from previous lives ) without attachment to the results. For some this may mean accepting one’s suffering. There is nothing wrong with achieving temporary happiness but the permanent one requires lots of dedication and hard work.

        Reply
  23. Emma

    Så vackra bilder. Alltid lika härlig känsla i dem 🙂 Du är en så otrolig inspiration, och det har liksom blivit en morgonrutin att först gå och sätta på lite kaffe, och därefter går jag in på din blogg. En otroligt härlig start på dagen! <3

    Reply
    • Jonna Post author

      Men åh vad glad jag blir o höra det!! Tusen tack Emma!! 🙂 Jag får så sjukt mycket inspiration när jag får höra sånt här.
      Tack!! Kramar ♥

      Reply
  24. TantGlad

    Du skriver Värkligen vackert om livet och delar med dig Små tankar vi faktiskt har inom oss. Jag tror absolut att allt sker av en anledning och visst är det som så att ibland blir man inte klok på livet.
    Men din livssyn är så härlig och naturlig och du uppskattar Värkligen de små tingen i vardagen. Jag tackar för din underbara blogg och jag är sååå glad jag har hittat dig i blogglandia. Du ger så mycket av dig själv….så härligt. Blir så glad.

    Cancer är förskräckligt. Men det du gjorde för Margaretha var fint och fullt av värme.

    Jag önskar dig en toppendag. Skickar dig kramar och gos till dina hundar och katt. Dom är så fina liksom ni själva.

    Kram.

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack snälla för de jättefina orden! De gör mig glad.
      Och katterna och hundarna hälsar tillbaks 🙂 ♥ Hoppas du haft en fin dag också!
      Kramar ♥

      Reply
  25. Anonym

    Jonna, vad fint och tänkvärt du skriver, jag blir så berörd. Diin livsmiljö är fantastisk vacker ❤️

    Reply
  26. emblas.se

    Beklagar verkligen sorgen 🙁 <3

    Och visst känns det så himla orättvist när liv bara slocknar trots att man kämpar så för att hålla kvar vid det…
    En otroligt vacker låt som handlar om precis detta är den här: https://www.youtube.com/watch?v=LpK1wqXLoWs "M" av Kent. Vet inte om du gillar kent, men bara texten är så fantastiskt enkel och vacker att lyssna på.

    Många kramar till dig <3
    Emma

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh men tack Emma ♥
      Och så himla fint att du ville länka till den låten. Har inte lyssnat jättemycket på Kent men det finns några låtar som jag verkligen älskar. Den här hade jag inte hört, men lyssnar på den nu i skrivande stund och tycker redan om den. Så vackert. Så tack för att du delade.

      Kramar ♥

      Reply
  27. leif

    Beklagar sorgen Jonna.
    Bästa trösten är att Margareta slipper smärtan som hon lidit av.

    Kramar från leif

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack Leif ♥
      Ja, det känns som en lättnad att hon nu är fri och slipper lida av sjukdomen.
      Kramar ♥

      Reply
  28. Magnus

    Jag beklagar förlusten av din släkting. Cancer måste vara en av det vidrigaste sjukdomar som finns!
    Du tog verkligen fina bilder och som så många gånger förr lyckas du i ord och bild förmedla känslor så att man kan känna dom. En fin hyllning till din saknade släkting.
    Stor kram!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh tack fina Magnus! ♥
      Ja fy…cancer är så fruktansvärt lömsk och aggressiv. Ush, vad många som insjuknar i cancer idag. Hemska sjukdom.
      Vad glad jag blir att du tyckte om blogginlägget. Sänder dig en stooor kram ♥

      Reply
  29. Sandra

    Vill börja med att säga att jag beklagar din förlust och skicka dig en kram <3

    Varje gång jag går in på din blogg fylls jag av en sådan värme och en längtan efter att få flytta långt bort från Stockholm. Dina bilder är helt magiska! Sluta aldrig med det du gör via din blogg och med målningar för du berör människor på ett sätt som är så fint, du är som terapi Jonna. Tack för att du delar med dig av ditt liv och inspirerar så otroligt mycket!
    Kram till dig

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh men gud så fint du skriver Sandra!! Åh blir ju alldeles rörd av dina ord.
      Du anar inte hur glad jag blir. Jag ler inombords och blir så inspirerad och peppad. Tusen, tusen tack Sandra!!
      Kramar i massor ♥

      Reply
  30. Lisa

    Underbart fint skrivet! Vi hade en dags sparkväder häromdagen, och i brist på sparkar promenerade vi istället, men känslan av ljus snö och svart mörker, kyla och att hela världen var så mjuk och tyst var underbart!
    Jag håller på att bli en riktig norrlandsromantiker 🙂 Hade gärna flyttat norrut där det finns riktiga årstider och riktig natur!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh tack Lisa! 🙂
      Lät ju helt underbart med en promenad också. Förstår din känsla!
      Och vad roligt o höra att du håller på att bli en riktig ”Norrlandsromantiker” 🙂 Det låter bra det 😀
      Kram på dig ♥

      Reply
  31. Erika

    Här sitter jag med tårar i ögonen efter att ha läst din vackra text och sett dina underbara, fantastiska foton. Jonna, du är som ett norrsken; på ett vackert och magiskt sätt lyser du upp även de mörkaste nätterna. Tack ❤️

    Reply
    • Jonna Post author

      Alltså åhh…jag finner inga ord. Blir så rörd. ”Du är som ett norrsken”.
      Vet inte hur jag ska kunna tacka dig för de fina orden du skriver. Det värmer så otroligt mycket i hjärtat.
      Tack Erika. Kramar ♥

      Reply
  32. Michael Lanzer

    I have been following this blog for only a little while now and it has brought me such peace at the end of my day. I myself have experienced the loss of my Grandmother in November. Thank you for helping me through that. I am sending good vibes your way for your time of grief.

    Reply
    • Jonna Post author

      Aww…it warms my heart to hear that my blog bring you a little peace at the end of the day. Thank you so much for sharing that.
      And I am so sorry for your loss of your grandmother. Sending you some love and light ♥

      Reply
  33. Eskild

    Hjärtskärande vacker musik och en grymt känsligt dämpad stämning i ditt sorgeinlägg, så fint!. Det är tungt att förstå att döden tar oss alla till slut, än tyngre att en helt vanlig vacker höstdag få reda på att ”nu är det DIN tur”. Förberedelserna därefter är det sämsta, tyngsta, tristaste en människa kan uppleva. Ingen kan förstå hur det är att stirra i den avgrundens djup.Men det händer ju att moderna läkarvetenskapen ger Döden fingret och DIG respit några år till.
    Du var min flamme i några år av den sorten – då livet vände och inget bra var solklart garanterad och säkert längre. Jag sög på den livsbejakande, märkliga tösens – för mig förbjudna nya synen på hur man kunde leva och se på sitt liv. Din katalytiska effekt på mig är bestämt underlig, för jag är en sådan där strikt studerad vetenskaplig orienterad person, gillar inte flams och brinnande små lappar med önskemål om framtiden. Jag är långt ifrån blind eller blasé för allt det vackre omkring oss, men du förmår gång på gång att förstärka mina intryck. Du är verkligen en Inspiratör och en källa til eftertanke och stor glädja! Jag vill inte vara utan en JonnaJinton.se!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh, Eskild. Detta var bara så himla starkt. Blev på riktigt tårögd av din kommentar.
      Så ärligt och vackert skrivet. Jag är så tacksam för att du delade med dig av detta. Dina ord gick rakt in i hjärtat.
      Vad jag förstår av din text så har du gått igenom en oförklarligt tung tid med osäker framtid. Jag bara hoppas innerligt att det är förbi nu och att du kunde ge fingret åt döden.

      Är så tacksam att jag kunnat beröra på något sätt med min blogg. Det värmer verkligen. Du anar inte.
      Kram på dig Eskild, och tack för din kommentar ♥

      Reply
  34. Lisa

    How absolutely enlighting is this blog.. And the calming music in the background really puts it in perfect harmony even more. Thank you for sharing the way you look at things in life & put a little magic to it. <3

    Love Lisa, from the Netherlands

    Reply
  35. Christin

    Underbara bilder! Den vägen har man gått, cyklat, åkt spark, sprungit och åkt moppe många många gånger 🙂

    Reply
  36. Jonna

    Vackra ledsamma stora tankar. Otroliga bilder, som ur en favoritsaga. Styrkekramar till dig och din familj Jonna.
    Hälsningar från en annan Jonna under stjärnhimlen.

    Reply
  37. Janet Doane

    The second heartbeat, the sound of silence in the space before the birds and the wind awakens…this is so profound, to perceive it in this way. The translator was a bit off, but it seems like you have lost someone dear to you after their long struggle, Margareta? You have lit the light in your heart for her… a connection from soul to soul, in the depths of the night with soul-stars to guide without words… and the bright star light that travels on to another place, so deep and beautiful, poignant. I too light candles when someone passes, or is in need, and send a prayer on the light to reach them. How beautiful it was to be with you on your night journey, deep in contemplation of the divine mystery. Much love, dear Jonna. xoxo

    Reply
  38. Marina Bast

    Hej Jonna 😊 Jag fick tips om din blogg idag och blev helt hänförd sv ditt vackra sätt att skriva och dela med dej av din fina vardag och sätt att njuta av livet.
    Jag har själv haft flera tuffa år bakom mig efter en skiljsmässa från mannen jag trodde var mannen i mitt liv, efter nästan 30 år tillsammans. Jag har vågat drömma om en ny kärlek och att jag är värd bara gott framöver , men samtidigt inte trott att det kunde vara sant. Nu för ca 3 veckor sen, hände det jag bara drömt om, en man dök upp i mitt liv som bara känns för bra att vara sant 😊
    Njöt av att läsa om din kärlek till Johan och konstaterade att så känner även jag för min finska man. Jag har fått en andra chans, och jag känner att livet ler igen.
    Lärt mig njuta av små saker redan tidigare men nu känns allt så mycke bättre, djupare, fyllt av kärlek.
    Jag älskar livet ❤️
    Tack för att du delar med dig av ditt liv och njut till fullo av allt det underbara 😍
    Kram från finlands svenskan Marina från Jakobstad / Finland

    Reply
  39. Skogsnuvan

    Hittade din blogg av en slump och jag är glad för det. Du är ung och du är sådan att du har haft modet att flytta till en liten by från en stor. Alla unga gör tvärt om. Flyttar från våra små byar till storstaden. Jag bor i östjämtland och här är det bara två bofasta i skogen där jag bor. Förr när jag var ung var vi säkert 20 personer här och 400 nere i byn som ligger 4 km bort. Jag har kämpat mig kvar genom hela livet och jag är snart 70 år. Jag tycker att du är modig och tuff och hoppas att livet ska fara fram bra med dig och att du ska få bo kvar i din vackra lilla by. Kram på dig.

    Reply
  40. Sharon Young

    Breathtaking photos! Lovely music! A perfect end to my day. I feel like I am in a fairytale when I see your words and photos! Thank you!!!

    Reply
  41. Hanna

    Hjälp va fint du kan skriva Jonna! Du är en sann konstnär. Musiken tillsammans med text och bild blev enligt mig det vackraste du någonsin gjort här på bloggen. Du skriver att du söker i stjärnhimlen efter svar. Pröva att säga namnet ”Jesus” högt nästa gång om du vågar 🙂 kram!

    Reply
  42. Ljusletaren

    Tant Glad skrev på min blogg att jag som gillar fina bilder skulle titta in hos dig och jag skulle inte ångra mig.
    Attans vad jag gillar dina ord och dina bilder … wow.
    Nu ska jag ha koll på dig i fortsättningen också och tack till Tant Glad för tipset!
    Ska även kolla in om det står var du bor … får en känsla av att det kanske inte är så långt bort från mig?!?!
    /kram

    Reply
  43. Birgitta

    Idag har vi snöväder och blåsigt, men njuter av dina bilder och vet att snart kommer fina kvällar med vit fin snö och fullmåne.
    Beklagar er förlust av nära anhörig men jag känner också att de vi inte har kvar på jorden kan man prata med och minnas i stjärnorna.
    Tack för din fina bildserie och texter som stämmer så bra till bakgrundsmusiken. Styrkekramar till er!

    Reply
  44. Malins bilder

    ”What if, once upon a time, there were no stars in the sky at all? What if the stars are not what we think? What if the light from afar doesn’t come from the rays of distant suns, but from our wings as we turn into angels? ”

    Reply
  45. Lindan

    Ååhh Jonna, vilka vackra ord!! Jag hade missat detta senaste inlägg (samt varit lite upp-o- ned och in-o-ut själv…) Men guuuud så vackert. Vackra bilder, vacker text! Den träffade mig, som vanligt, rakt i hjärtat…Och alla hjärtan slår inte, som sagt….<3 <3 <3

    Du är bäst!!!

    Reply
      • Lindan

        Oj…Vet inte riktigt vad jag ska svara på det Lars….
        Först och främst kanske ”tack” för att du uppenbarligen funnit humor hos mig… 😉 Och samtidigt så kan jag väl bara beklaga om den har ”försvunnit” (?) 🙁
        Den finns där (men vissa dagar kanske den gömmer sig lite..? Alla har vi väl sådana där ”ligga under en sten-dagar”…I alla fall har jag och min humor sådana…)…Så håll ut – när du minst anar det kanske den dyker upp igen…?! 😉

        Kram!

        Reply
    • Lindan

      Glömde skriva att jag beklagar förlusten…! Men det kändes vackert att du tände ett ljus för Margareta…kanske var hon där med dig, även om hennes fysiska hjärta har tystnat… <3

      Reply
  46. Faerie Emily

    Beautiful! Everything is Beautiful! I really enjoyed this Jonna, my heart is filled with love, & only Love, as Nature is my home, seeing such beauty really drives me to be in the places i want to be more quick. I am so happy and sending you, and Us All Warm Hugs <3

    Reply
  47. Anonym

    mi padre falleció de cáncer, comparto su dolor y la presión de falta de respiración,solo nos quedan los buenos recuerdos,de nuestros seres queridos,le deseo ,paz en su corazón.
    My father died of cancer, I share his pain and the pressure of lack of breathing, we only have the good memories, of our loved ones, I wish you, peace in your heart.
    Min far dog av cancer, jag delar din smärta och andnöd tryck, vi har bara positiva minnen av våra nära och kära, jag önskar fred i ditt hjärta.

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.