En plats i mitt hjärta

Här om kvällen blev det ett återbesök på Högland igen, det där magiskt vackra stället som jag och Johan hittade första gången mitt i natten i i början av juli. Det fångade våra hjärtan direkt, och därför valde vi även att fira vår förlovning där. Nu, en av de sista kvällarna i juli så åkte vi dit med min mamma, pappa och min mammas morbror Tage. Min mamma och pappa har länge velat åka dit efter allt fint vi berättat om stället, och Tage som är uppväxt här i Grundtjärn visste såklart om Högland. Men det var över tjugo år sedan som han var där sist.
080202
080230Jag, Johan och Tage tog bilen dit.
080201Och min mamma och pappa tog motorcykeln.
080210
Högland är alltså en gammal gård från början av 1800-talet som ligger någon mil härifrån Grundtjärn, vid Hermansjön. Gården har sedan många år stått tom och de flesta husen har rasat, men trots det är det något så obeskrivligt vackert över hela den platsen. Det är något med den gården som jag verkligen tycker om. Jag kommer aldrig glömma den där känslan när vi för första gången klev ur bilen mitt i natten och fick se den vackra utsikten över sjön med solen som var på vägg upp över skogen. Och husen som utstrålar tidens gång och visar på något som fanns för länge, länge sedan.

För några veckor sedan fick jag ett mail från en man som var den siste som föddes på Högland. Han heter Göte Byström, och föddes bakom kammardörren i ”Sörstugan”. Jag blev så otroligt glad för hans mail. Det kändes nästan lite overkligt att faktiskt få kontakt med någon som växt upp här, och som till och med fötts här. Han skickade lite gamla bilder från gården och även den här tidningsartikeln med historien, som man även kan läsa på Anita Berglunds blogg.
Historien om Högland Sören ByströmFörsta gången jag läste den här historien nästan rös jag genom hela texten. Att få veta mer om den vckra gården och dess historia gjorde att intresset växte bara ännu mer. Och jag log när jag läste om Johan Nilsson Byström som tog över gården 1868. Min Johan heter ju Johan Nils Byström. Tyckte det var lite roligt.
080212

Det här vackra huset kallades för ”Nolstugan”. Det har nog det absolut finaste läget på gården med utsikt över sjön, norrskenet och soluppgången. Mot norr.
080206Där inne i Nolstugan har naturen börjat ta över. Men det går ändå att tänka sig hur det kunnat se ut här i köket.
080205På övervåningen sitter fortfarande små bitar av gardinerna kvar. Söndertrasade av tidens vindar.
080203Uppe på loften hängde fortfarande en gammal basker kvar på en krok. Jag undrar vem som brukade bära den?
080207Fönstret ut mot den vackra utsikten.
080215Jag och Johan i kvällssolen på Högland, utanför Nolstugan.
080231Och här har vi den gamla bagarstugan.
080217
080213Här fanns en massa goda vildhallon att äta.
080211080214080216Älskar den vackra brunnen ute på gården, där de gick och hämtade vatten. Och där bakom ser man ”Sörstugan” i kvällssolen. Det är det enda huset på gården som fortfarande är i fint skick. Och enligt historien ovan så var det bebott fram till 1964.
080220Det finns många stora stenar på markerna runt om och jag anar att det är många innan mig som rört och nuddat vid dessa stenar. Kanske har de varit bra platser för kaffepauser i de slitsamma arbetet.
080208080209080218Tänk vilket hantverk det låg bakom varje detalj förr. Det var ingenting som köptes färdigt och fabriksgjort i stora varuhus som idag. Allting gjorde med så mycket mer känsla. Det är konstigt att vi i vårt moderna samhälle tappat den biten, när vi egentligen borde blivit ännu bättre på att skapa vackra hantverk. Istället glöms det till stor del bort. Därför är jag tacksam att få blicka tillbaks på detaljer som dessa.
080221Efter vi besökt gården på Högland så åkte vi vidare på en väg mot västra Högland. Där var stora områden med avverkad skog men det var ändå något väldigt vackert över landskapet där. Stora fält med miljoner mjölkörter och bra utsikt över skogarna runtom.
080234
080225I det gyllene ljuset satte vi oss och tog en kopp kaffe medan vi blickade ut över utsikten.
080223Mamma och pappa ♥
080222080226När vi var åter hemma i Grundtjärn igen efter den fina utflykten till Högland så bestämde jag och Johan för att gå ner till sjön och ta ett kvällsdopp, eftersom kvällen var så vacker. Hundarna fick följa med förstås. Det var det härligaste badet jag tagit under hela sommaren. Vattnet var sådär alldeles perfekt svalt och det kändes så mjukt på något vis. Vi simmande omkring länge innan vi gick upp på land igen. Och hundarna fick leka av sig riktigt ordentligt.
080227En underbar kväll som skapat fina minnen, som kommer värma i hjärtat när den långa kalla vintern är här.

60 Kommentarer på “En plats i mitt hjärta

  1. Runo

    Kommer ihåg en midsommarvecka i mitten på 80-talet i Tåsjöberg. Min svåger och jag gick efter en liten bäck och fiskade stenbit (bäcköring) klockan var 12 på natten det var alldeles ljust och fåglarna kvittrade. Vi hade tagit en paus och kokade kaffe över öppen eld med en kolsvart kaffepanna. Vi drack kaffe och åt hembakad limpa som min syster bakat. tror att jag aldrig fikat så gott någon gång.Har tänkt på den kvällen många gånger när det snöar och är ruggigt ute.

    Reply
  2. Sophie

    Hej Jonna

    Det är så fint att läsa dina texter och se på dina bilder, de påverkar mig så mycket. Svårt att förklara, som att få en känsloinjektion typ. Både vemod, lycka, längtan och kärlek på samma gång. Tack för det.

    Kram Sophie

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhh…men så fint skrivet. Tusen tack Sophie!
      Du anar inte hur glad jag blir av dina ord ♥
      Kram på dig!

      Reply
  3. Lindan

    Men guuud, det är ju nästan helt OVERKLIGT att det bott någon med nästan exakt.samma namn som din Johan där..!?! Det måste vara ödet..! 🙂
    Jag sitter i min sommarstuga, och måste därför skriva på mobilen (vilken är väääldigt nära att ge mig ett nervsammanbrott.haha…blir fel HELA TIDEN *GRR!*)
    Finns så mycket jag skulle vilja skriva, men får nog återkomma! Men sååå himla roligt med mailet, och att du kunde få reda på lite historia om Högland! (y)
    Och vad kul att dina föräldrar o Tage följde med!
    Kraaamar i stora lass…Over and out från MUPPFUCKINGTELEFONEN!! 😉 😀

    Reply
    • Jonna Post author

      Haha jaa det känns nästan lite kusligt på något vis!
      Åhh men vad gulligt att du skriver trots att du är på mobilen! Hatar själv att skriva på mobilen. Det går så segt och så blir det så mycket fel. Men TACK för att du tog dig tid att göra det endå 🙂
      KRAM på dig!! ♥♥

      Reply
  4. Gunilla

    Och du vet väl att det finns en grupp på FB som heter ”Jag räddade ett ödehus” : )
    Och att jag heter Byström i efternamn : O
    Jättefint ställe! Ta det, vet ja!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh va kul ! 🙂
      Att bosätta sig där skulle nog vara ett miljonprojekt med tanke på läget mitt ute i skogen och alla renoveringar/eldragning/vatten osv.
      Och så älskar jag ju mitt kära Grundtjärn! Men det vore en lycka i hjärtat att få se det komma till liv igen 🙂
      Kram på dig ♥

      Reply
  5. Sabina

    Åh jag blir så nyfiken när det kommer till såna övergivna hus! Varför slutade folk vara där, varför lämnades saker som gardiner och basker kvar, var de tvungna att lämna hastigt!? Så många frågor :O

    Reply
    • Magnus

      Ja, visst får man många funderingar när man ser sådant. Det sätter onekligen fart på fantasin! 🙂

      Reply
    • Jonna Post author

      Åhh ja jag håller med!!
      Så konstigt när vissa saker bara ligger kvar sådär, som om de bara gick ut genom dörren och aldrig kom tillbaks igen.
      SÅ många frågor. Kram på er ♥

      Reply
  6. Anna J

    Fint inlägg om en plats som betyder mycket för er. Det märks i både ord och bilder. Så kul att få ta del av historien kring de som bodde på denna gård.

    Reply
    • Jonna Post author

      Ja det är ett vackert ställe. Men Grundtjärn är också en plats i mitt hjärta och jag skulle aldrig vilja lämna det 🙂 Även om Högland också är alldeles magiskt! 🙂 ♥

      Reply
  7. Magnus

    Fina bilder, som vanligt! 😉
    När jag ser bilderna på de gamla husen så sätter det igång tankarna. Tänk om man skulle bygga upp gården igen. Dom mer eller mindre raserade husen går ju inte att rädda men man skulle ju kunna bygga upp nya i gammal stil på samma platser. Kanske till och med använda sig av de gamla husgrunderna. Ja, i fantasin är ju allt möjligt men att förverkliga det skulle sannolikt bli oförsvarbart dyrt. Men visst kittlar väl tanken lite? 🙂

    Stor kram!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh ja absolut, nog har jag tänkt de tankarna. De var den första känslan jag fick när jag kom dit, att jag hade velat bygga upp allt igen och ge det nytt liv 🙂 Men sen när man inser den långa vägen in i skogen som måste plogas varje vinter, och bara kostnaden för att dra el dit, som är riven sedan länge.
      Det skulle bli fasligt dyrt, men jag vore lycklig om gården fick en ny ägare och nytt liv någon gång i framtiden. Vad vackert det vore ♥
      Stor kram på dig!

      Reply
    • Eskild, filosof, har tid med sånt nu :)

      Var fick du det här ifrån? Det är ett av mina favoritord, betyder att man genom skarpsinne fångar upp sådant som egentligen inte var syftet med vistelsen eller aktuella intresset. ”Okoncentrerad elev” sa min lärare, fast jag hade perifersyn som ingen annan. Emnet var vägen, men det var omgivningen fångade mig.

      Reply
    • Jonna Post author

      ÅH så intressant. Har hört det ordet innan och inte riktigt förstått vad det betyder. Så tack för förklaringen!! 🙂 ♥
      Kram på er!

      Reply
  8. ♥Maria Alvljus♥

    Jag som tror på att man lever flera liv, får en förunderlig känsla av att det kanske är ni två
    som var Johan Nilsson Byström och hans hustru med det vackra namnet Magdalena.
    Ett ovanligt namn uppe i det karga Norrland, på den tiden. Det fina namnet skulle kunna varit du, Jonna
    När jag ser bilden på det vackert snidade handtaget,
    så tänker jag på han som inte fick in spiken, så att den hamnade på sned. Vem var det?
    Vackert foto, med den turkosblå, slitna dörren, där bakom♥

    Reply
    • ♥Maria Alvljus♥

      Nu kom jag på, att man måste ju lägga spiken på sned, annars ramlar handtaget ner.
      Alltid roligt att få lära sig något nytt….särskilt genuint hantverk med känsla i♥

      Reply
    • Jonna Post author

      Åhh men vilka vackra tankar Maria!! ♥ Tack för att du delar med dig så vackert!
      Och så fina tankar om dörrhandtaget. Hade inte tänkt på spiken förrän du nämnde det.
      Kram på dig fina du ♥

      Reply
  9. e

    så otroligt vackert! och jag älskar dina texter, känns som att jag förflyttas själv när jag läser dem. blir nästan gråtfärdig ibland pga allt är bara för jävla vackert där ni bor. <3

    Reply
  10. Anita

    Fina bilder som vanligt Jonna! Hann du se filmen om Högland där Götes bror Sören berättar om och visar Högland?
    Idag tillhör Högland skogsbolaget Holmen och huset används som representations stuga av dem. Hembygdsförbundet visar ett intresse för platsen och f.n. planeras en flytt av bryggstugan från ”Gammelgård” till Högland i stället för den som håller på att rasa i Högland. Mer om ”Gammelgård” i Hermansjö :
    http://smulansblog.blogspot.se/2016/07/hermansjo-gammelgard-ostra.html
    Kram!

    Reply
    • Jonna Post author

      TAck Anita! Nej jag såg aldrig filmen om Högland. HAde så gärna velat göra det men kunde inte den dagen som den visades. Jag hoppas verkligen att det finns möjlighet att se den längre fram.
      Och tack för att du berättade om vem som nu äger gården. Hade ingen aning om det!
      Kram ♥

      Reply
  11. Daniella

    Magiska bilder, otroligt häftigt att få uppleva historian om Högland 🙂 Det verkar ligga något fint i luften där, har aldrig varit där och visste inte ens om det stället förens jag läste din blogg nu, men att bara titta på bilderna får mig att vilja åka dit och uppleva det själv ^^

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh men vad kul att du känner så! ♥ Ja det är som du säger, det är som om det ligger något väldigt fint i luften där. Ett väldigt speciellt ställe.
      Kram på dig ♥

      Reply
  12. Janet Doane

    When I first saw the photos of you and Johan there earlier in the summer I had a feeling that you may have lived there before… how it came to you had such a magical energy, how you just found it that amazing night. Now it feels even stronger, with the name similarity too. Your photos as always are transporting, carrying me to a world and way of life that may or may not happen for me. Often my breath is taken away by the beauty you capture. To know that you live in Grundtjärn warms my heart and brings so much creative inspiration into my world that makes me want to live my dream with even greater passion and authenticity, and for this I thank you deeply!

    Reply
    • Jonna Post author

      Awww…as always you write sooo much beautiful words. Makes my heart warm.
      Thank you SO much Janet ♥

      Reply
  13. Ramona

    Helt underbar plats med så mycket historia 🙂 Om vinden kunde viska eller dörrar och väggar tala. Så mycket man skulle få höra.
    Älskar sådana platser och bilderna du tagit är sååå fina. Kram och njut av dagen <3

    Reply
  14. Bysse

    Hej Jonna.
    Dina bilder är så otroligt fina. De förmedlar en känsla som om man själv var där.
    Jag är själv också väldigt intresserad av att besöka gamla boplatser. Man fylls av en känsla av vemod
    när man tänker på vilket slit dessa människor har lagt ner på att bryta odlingsmark och timra hus, oftast i väglöst land.
    På midsommarafton var vi och tittade på en gammal boplats inte långt från där du bor. Den ligger vid östra sidan av Bergsjön.
    Om du åker mot Myckelgensjö är det andra vägen till höger. Gå in på Eniro eller Google Maps och zooma in så syns det ganska tydligt.
    Kanske Karin Berglund har någon info om detta.
    Apropå namn. Jag har också Nils som andranamn (Nils Gösta) Efternamnet kan du nog gissa dej till 😉
    Ha en bra fortsättning på sommaren önskar Bysse.

    Reply
  15. Göte Hällestrand

    Hej Jonna
    Jag följer din blogg med intresse. Jag har några tidningsartiklar om de s.k rågatafinnarna som bodde i Omsjö och Grundtjärn Det var nog författren till artiklarna som gav dem det namnet eftersom de hade slagit sig ner på rågatan mellan 2 socknar. Då visste varken Länsman eller prästen till vilken socken de tillhörde. Jag ska skicka artiklarna till dig i slutet av månaden. En av dom var min förfader som hette Mats Pålsson ”Dumbe” Han var dövstum och han gick till guvenören i Gävle för att utverka tillstånd att ta upp ett nybygge i Hälla vid Ångermanälven. Han slog sig ner där på ”Gavselehällan” och hade etablerat sig där 1683. Min brorson är nu den 12:e generationen som bor där Dumbe slog sig ner.
    Vi hörs
    Göte H

    Reply
  16. Eskild

    Det finns så mycket fint här så att man skulle kunna kommatera ihjäl sig. Din gammalmorbror Tage är ju ingen kameralinslus, men jag gillar honom och hans handleder, ser ut som mina farbröders – de var bönder i Danmark, och slitet gjorde händer och handleder enorma. Bra betyg där Tage! Han vet nog ett och annat som kan vara värd att fälla ned på pränt, Jonna! Missa inte det!

    Reply
  17. Gunnel

    Vilka fantastiska bilder, gillade speciellt bilden inifrån ödehuset där naturen började ta över. Jag vet att du har många läsare, men önskar ändå att dina bilder nådde en ännu större krets. Du är enorm på att hitta känsla i dina bilder. Så enormt vackert och samtidigt vemodigt med de förfallna gårdarna där någon levt och verkat hela sitt liv. Gott arbete, Jonna!

    Reply
  18. Magnus

    Det där med historia har alltid fascinerat mig, och tänk sån tur ni hade som hittade ett stycke historia där mitt i skogen, och tänkt att du fick ett mail från en som var född där också, vad kan man kalla det..nu tänker jag inte säga tur en gång till för det ordet har jag redan sagt en gång, utan jag säger rôta istället. Om några få år finns inget kvar och några år till är det bortglömt, men nu finns det fint dokumenterat av dig för eftervärlden.

    Det finns så mycket fint att se runt omkring men för det mesta har man ingen aning om det, av den enkla anledningen att man inte har haft en anledning till att åka in på den där vägen som ledde till det där fina man inte hade en aning om.

    Ha en fortsatt bra onsdag!

    Reply
  19. Kerstin

    Underbara bilder..som alltid!
    En fråga; kan man inte längre köpa dina fantastiska foton via webshopen?
    Hoppas du hinner svara!
    Lycka till med allt!
    Kram från Kerstin <3

    Reply
  20. Frusen tuva

    Åh, jag får också rysningar när jag läser dina ord och ser dina bilder från platsen! Speciellt bilderna på dig och Johan. Som många har skrivit innan mig – kanske bodde du och Johan där i ett tidigare liv? 🙂

    Är något magiskt vackert och samtidigt sorgligt över gamla övergivna platser. Det är nästan så att en hör skratten och stegen av barnspring, samtidigt är det helt tyst. Men själen finns kvar ändå 🙂

    Kram!

    Reply
  21. Lars 8463

    För ditt vackra hjärta
    Som formar
    Dom mjuka orden
    Orden
    Om dåtid och nutid

    Orden
    Från tankar och drömmar
    Ett eko
    Från ditt hjärtas slag

    Reply
  22. sven

    Hej du beskriver allt så vackert att man börjar att gråta men du får förlåta, för verkligheten kommer snart ikapp.
    I september börjar älgjakten bolaget som äger Hermansjö tillåter jakt.
    Då samlas mordiska jägare till ett blodbad på älgar.
    Med en hund,bössa,koskenkorva samlas dom 300000 tusen jägare i liknande stugor runt om i vårt land och förstör denna vackra idyll med en masslakt och blodbad på älgar och björnar varav 3000 skadas och får vandra vidare i livet blödande och haltande tills dom av skadan får lämna in.
    Jägaren åker därefter hem nöjd och tillfredsstäld för att dom har haft en härlig ledighet med fina relationer och ett härligt friluftsliv.
    Skogen gråter den har bevittnat ett sorgligt kapitel av människans liv,
    Skogen står där med dom skadade djurens fortsatta liv.

    Varför har det blivit så det kan inte jag förstå.
    Låt djuren leva dom är ju så fina.

    Reply
    • N

      Du saknar verklighetsuppfattning. Tydligt att du inte har jagat en enda dag i ditt liv! Känner flera av de som sitter i just den stugan du talar om. Ut och upplev det jakt går ut på i verkligheten vet ja!

      Reply
  23. Linda

    Det finns så många stugor runtom i Sverige som bara försvinner, och även om övergivenheten och tidens spår på något sätt är vackert – så är det likaväl tråkigt. Min dröm är att överta något hus som saknar omsorg och göra mitt eget lilla ekologiska jordbruk med gårdsbutik med fik. Drömmen! 🙂 Eller att tvinga någon kommun att ge mig ett som de tvingats köpa upp för att förhindra att hela lilla kommunen förfaller.

    Reply
  24. Carl Stridsberg

    Hej Jonna!

    Så vackert det är på Högland! 🙂
    Lägger in om det på min hemsida HittaUpplevelse.se, så att fler kan få ta del av denna underbara plats! Kanske kan få låna lite bilder av dig som jag gjort tidigare då jag skrivit om dig på min blogg?
    Annars hittar jag nog något ändå, ingen fara….

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.