Monday moments

Godkväll på er!
Den här dagen gick så väldigt fort, men som tur är så känns kvällarna ovanligt långa just nu. Jag tycker verkligen det påverkar mycket när man ställer om till vintertid. I flera dagar efteråt vaknar jag och blir glad över att klockan är så lite, och upplever att kvällarna är oändliga. Klockan i köket har jag ännu inte ställt om. Brukar alltid vänta ett tag. Jag får så sköna kickar av att titta på klockan och lura mig i några sekunder att klockan är mycket mer än vad den är. Det blir en sådan lättnad efteråt. En timma till! Vilken bonus!
Idag var jag ju som sagt i Sollefteå för att lämna pappa på busstationen. Jag passade på att ta en selfie med pappa innan jag åkte iväg. Det är ju faktiskt inte så ofta ni får se någon av mina föräldrar här i bloggen.
Sen åkte jag till affären för att handla lite. Ursäkta märkligt format på bilderna. Min kompaktkamera som jag annars brukar använda har varit trasig sedan två veckor tillbaks. Men det är ju tur att mobilen har en så bra kamera. Har bara svårt att ibland komma ihåg att fota bilderna liggande istället för stående. De blir så jädrans stora bilder när jag lägger upp dom här på bloggen.
Efter att jag handlat tänkte jag fara de 6 milen hem igen till Grundtjärn. Men så fick jag plötsligt en känsla av att jag ville gå till mormor och morfars grav. Det var så längesedan jag var där. Och så fort jag började tänka på dom så blev jag alldeles gråtig. Det är så konstigt det där…jag kan fortfarande ibland nästa få en chock när jag tänker på att dom inte finns längre. När jag flyttade till Grundtjärn för sju år sedan så levde dom båda, och att få åka till Sollefteå och hälsa på dom var något av det bästa med att bo här. Närheten till mormor och morfar.
Det känns inte alls som det var längesedan vi satt i deras kök och skrattade.
Haha ♥ Blir så glad när jag ser den här bilden. Jag, mormor och morfar för 6 år sedan, 2011.
Det kändes så himla konstigt att se Maggans grav bredvid, min morbrors fru, som gick bort i cancer tidigare i år. Det kändes så overkligt. Trots att jag visste om att hennes grav var bredvid så var jag inte alls beredd på det. Hjärtat liksom stannade en stund. Men det kändes också så fint, att de har gravarna bredvid varandra. De fick var sin ros ♥
Jag saknar dom så oändligt mycket.
Efter besöket på kyrkogården så åkte jag hemåt igen längs slingriga grusvägar och vackra, orörda landskap. Det var så vackert att jag var tvungen att stanna till några gånger. Det är det jag älskar med att bo här. Trots att jag kört dessa vägar hundratals gånger så slutar jag aldrig att förvånas över alla vyer. De skiftar jämt och ständigt. Olika dagar och olika årstider.
Jag gick ut för att få en stund i solens sista strålar innan den gick ned bakom skogen.

Väl hemma igen så fick jag syn på Toulouse, som ju låg inne och sov tidigare idag, så jag tog en bild så ni även skulle få en glimt av honom idag 🙂
Jag var på väg till vedboden för att hämta in lite ved för kvällen när jag fick syn på månen som reste sig ovanför byn. Det blev så vackert ljus. Synd bara med vår hög av rat som ska eldas upp. Det är halva vår hall som ligger där ute, från när vi fick vattenläckan i somras. Såg att det var någon som undrade om jag kunde visa nya bilder från hallen. Men det är faktiskt så att det inte hänt så mycket sedan vi la trossbotten och väggar. Det har stått stilla sedan dess, men någon helg snart ska vi lägga golvvärme och sedan på med golvet. Då lovar jag att ni ska få se resultatet!
Nu märks det att nätterna är kalla. Nu går det åt mycket ved.
När Johan kom hem så lagade vi mat. Det blev lax och potatis.
Det var några ögonblick från min måndag. Nu ska jag spendera resten av kvällen här inne i ateljén, och bland annat svara på några kommentarer som jag lovade tidigare idag!
Jag hoppas att ni haft en fin måndag allihopa! Kram på er och sov gott ♥

33 Kommentarer på “Monday moments

  1. Jean Marc

    Is it possible to have a link who guide some is us to an English version?
    I know that would bring you more work to do and I will understand if it’s no doable. In the meantime I will just admire your pictures and create my own story@ 😄

    Reply
  2. Caroline LaRussa

    Ååhh JAA nu kommer dina super höstiga och juliga bilder 😀 det gör mig alldeles pirrig av bara tanken! Haha! Tänk att bilder kan göra en så glad. Men det ser ju bara så fruktansvärt innerligt mysigt ut. Och du fångar det verkligen. Vem som helst kan ta bilder men du gör det på ett vis som … ja jag vet inte ens hur jag ska beskriva det. Det är så genuint. Jag jobbar fortfarande på att förbättra min fotografering. Kommer bli lättare när jag har fått mitt green card och äntligen kan skaffa körkort så jag slipper förlita mig på min man att han kör mig dit jag vill. Jag saknar att kunna bara dra ut och fota när jag än vill, så mycket att det gör ont i magen. Särskilt nu när det börjat se ut som höst även här borta! Så jag riktigt njuter av att se dina bilder 🙂 Kram!

    Reply
  3. Johnny savoie

    ***Bonne soiré****Jonna et merci pour les très belle photos et de partager c’est beaux moments avec le public..Bonne semaine et que beaucoup de **Soleil vous accompagne…(*&*)…&*)…

    Reply
  4. Janet Doane

    How precious are the ones we love, how fleeting life can be… even though I never met your grandparents, they seemed so special to me… they are your ancestors that carried you here… I have recently felt this when seeing our son and his son, knowing that would never have happened had we not had a child… it is beyond words for me. I loved these changing season photos… what luminosity and beauty, and so happy you got to spend some time with your Dad. We were outside a lot these last days… and the leaves have been falling all around, like golden snow. Much love, Jonna!

    Reply
  5. fernando

    hello Jonna, I understand that feeling of seeing that they (the grandparents), are no longer here with us, our life is too circumstantial, and also short, reason why it is not at all advisable to waste time on unimportant things , or in silly things that wear us out, like useless conflicts, just to say something.

    Very nice the images of the road back home in the countryside, and the sun passing through the trees of the sunset. I wish the best to you and to johan, a greeting from a distance, fernando.

    Reply
  6. Lars 8463

    Gomorgon varmhjärta.
    Askan efter mamma och pappa
    ligger i en vacker björkklädd
    minneslund på en udde i sjön.
    Jag bär alltid med mig alla minnen
    men vardagen tar så mycket tid
    av mina tankar.
    Så ibland ser jag inte dom.
    Att då få sitta en stund.
    Med minnen utan vardagstankar.
    Lämnar en känsla i mig
    som stannar i mig
    när jag lämnar lunden.

    Så färden hem i det vackra ljuset
    och solnedgången.
    En stund i känsla.

    Kram fina du

    Reply
  7. Anonym

    Det låter som en fin måndag för dig 🙂 Vackra bilder fick du taget också, vilket alltid är tacksamt för oss bloggbesökare. Jag trodde jag skulle vara mer trött i och med att vi gick över till vintertid, men att cykla till skolan på morgonen är de facto riktigt trevligt nu då det är mer gryning än natt. Börjar bli lite kallt, så nu har långkalsongerna åkt på, *burr*. Blir ofta lite kallare här i stan i och med att vi har tre sjöar som fuktar upp luften.
    Fint gravarna har gjorts där <3 . Det är något visst med tiden kring Alla Helgona. Jag brukar bege mig till den närliggande skogskyrkogården här, då mina föräldrars grav är nere i Åsa 20 mil bort så får jag nöja mig med att besöka minneslunden här istället.
    Hoppas veckan fortsätter i trevlig anda 🙂
    Kramar

    Reply
  8. Bella

    Tycker att dina inlägg om din vardag är dom bästa i bloggvärlden! Påminner en om det enkla livet utan hets, utan toppstylat hem och utan filter och reducerade bilder på dig. Är så skönt att följa dig och ett helt ”vanligt” liv som är mysigt och fint och äkta 🙂

    Reply
    • Erika

      Håller med dig Bella! Det är så mysigt att gå in här och läsa, lätt att relatera till sig själv och jag får en så mysig känsla av de fantastiskt välskrivna texterna ❤

      Reply
  9. Farosh

    Såna här vardagsinlägg är det bästa! Mer tack! Kul att du börjat göra såna med även om det är utifrån mall från vad nån sagt till dig att du ska göra så du blir mer populär. Inget illa menat , syftar bara på att alla storbloggare kör ju såna här vardagsinlägg så vet att det är höga handen som styr i grunden 🙂 men fortsätt – de är härliga!!!

    Reply
  10. Pamela

    It was lovely to see your day! And lovely, and sad, and beautiful, that you were able to spend time with your grandparents on Monday. Such a gift that you had them with you when you first moved to Grundtjärn.

    Sending big hugs to you.

    Reply
  11. Magnus

    Jodå, det blev en bra måndag! Måndagar brukar gå fort på jobbet. Tisdag är veckans längsta dag, så jag vet vad som väntar idag. Onsdag brukar gå rätt fort också. Det är ju halvvägs på jobbveckan. Torsdag och fredag är nedförsbacke mot helgen! 😀

    Idag är här ett strålande höstväder! Solen skiner och den isande vinden har äntligen lagt sig. För första gången i höst visade termometern i bilen minusgrader på vägen hem i natt, men det skall bli lite ”varmare” den kommande natten så jag funderar faktiskt på att ta hojen till jobbet. Kanske sista chansen för det i år.

    Stor kram!

    Reply
  12. Lotta

    Åh vad lik du är din pappa – fint att se! Tänkte på det senare som du skrev om, om att förlora våra nära och kära och att sakna dem… Jag blir påmind om när jag ser din och din pappas likhet att vi alltid har de som lämnat oss med oss, till och med i något så tydligt som vårt utseende. Även om just utseende inte är det vi tänker på när vi saknar dem… <3 Kram till dig!

    Reply
  13. Dixi Wonderland

    Älskar denna typen av inlägg när man får följa en person genom hela dagen 🙂
    Blev väldigt berörd när du skrev om din mormor och morfar. När jag inte mådde så bra så gick jag längst bak i ditt arkiv och där fanns en massa inlägg om din mormor och morfar. Förstår att du saknar dom men jag lovar dig att dom ler varje dag över att få följa dig från ovan. Tänk att dom ser lika mycket som din drönare när den åker upp i luften 🙂 Massa kramar till dig, tack för att du öppnar ditt hjärta och delar med dig <3

    Reply
  14. Emmi

    Låter som du fick en bra start på den här nya veckan 🙂 fina bilder som vanligt och så lik du och din far är!

    Ursäkta för nyfiken och kanske jobbig fråga men.. Vad har hänt med johans andra katt och hund? Blev det ohållbart för er med så många djur? Tänkte eftersom du inte skriver eller har bilder på dom längre..

    Reply
  15. JUNITJEJ

    Du är väldigt lik din pappa!
    Jag kom på att jag är alldeles för dålig på att besöka gravarna. Inte ens min brors grav besöker jag särskilt ofta. Det måste jag bli bättre på.

    Reply
  16. Amamda

    Åh. I stan bara jäktar man hem. Snabbt förbi. Trängsel. Och de som kör bil har nog ingen chans att stanna för att titta på himlen.
    Jag trivs i Stockholm också men TÄNK om jag hade ett hem och arbete som dig…… Känner bara mer o mer att det någon ska göras verklighet av mitt dagdrömmeri, åtminstone möjligjeten till en tillflykt som också kan få kallas hem<3 tillsvidare flyr jag in här på din blogg

    Reply
  17. Maria - All things green

    Åh din mormor och morfar. Det var så fint att läsa om dom och se bilder. Jag önskar jag haft sån kontakt med min mormor/morfar. Jag älskar att umgås med människor från en annan generation, det ger så otroligt mkt. Lyssna på deras historier från när dom växte upp, så mkt kärlek! <3

    Reply
  18. Cina

    Vilka fina bilder på din mormor o morfar i köket! och från kyrkogården. Ja, det känns verkligen tomt då nära och kära inte finns mer, min mamma somnade in i döden för tre år sedan efter lång tids sjukdom, hon blev 77 år. Den värsta sorgen har lagt sej, men den här tiden på året som det var, blir jag påmind och vemodet knackar på. Men det känns bra att stanna upp i det en stund och låta tårarna trösta sorgen, för sedan efter det kommer dom ljusa minnena tillbaka………..
    Det finns många fina verser och text från Bibeln som tröst, och även ett ljust framtidshopp! (Psalm 94:19 -”När det var många oroande tankar i mitt inre, var det din rika tröst som smekte min själ.” Uppenbarelseboken kapitel 21 vers 5, och Johannes 5:28,29)

    Reply
  19. A-M

    Döden är inte lätt att prata om, även fast det smärtar.
    Jag förlorade min mor för snart 29 år sedan. Min far gick bort, nu har jag tom glömt det, tror det var år 2004.
    Att förlora gör ont, men saknaden bleknar med tiden.
    Men att minnas gör en otroligt glad. Alla fina minnen man haft tillsammans.

    Kramen // A-M

    Reply
  20. Lina

    Vilken drömtillvaro du har. Åh..blir så varm, lugn och inspirerad av dina bilder o text. Längtar upp. Jag minns på riktigt inte senast jag kunde njuta av tystnad. Även om jag går i skogen, eller bor lantligt bredvid en åker där det ofta går rådjur och betar så hör jag alltid vägljud i bakrunden. Ibland får jag nästan panik av att det aldrig är helt tyst. Verkligen aldrig!

    Min mamma är född i lappland där min mormor och morfar alltid bott. Så på lov åkte vi upp dit och jag älskade det. Jag längtar så tillbaka! Jag och min lilla familj tänker att vi ska hyra en stuga där uppe i några dagar i vårvinter och bara njuta!

    Reply
  21. Mario John

    Such a beautiful story you always tell. I enjoy you blog because I really feel a connection with your words and your magnificent photos. It’s like a breath of fresh air and sunshine…always. ❤️

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.