Into the woods

Efter en ganska lång period med kyla och rusk kom äntligen en riktigt fin dag idag, med blå himmel och sol. Så i eftermiddags bestämde jag mig för att åka ut i skogen en sväng. Jag längtade efter att bara ströva omkring bland det mjuka skogsljuset, äta blåbär och känna doften av mossa och gran. Jag tog med mig kameran och Nanook, och det blev en stund som förgyllde hela dagen.
081610081602Jag hade tagit med mig en liten skål att plocka blåbär i, men det vart mest att jag åt själv och gav till Nanook. Så jag fick inte med mig något hem. Men det spelade ingen roll. Det var den där stunden ute i skogen som var det viktiga. Blåbär kan jag plocka en annan dag.
Att äta färska blåbär direkt från riset är ju bland det godaste som finns.
081606081604Nanook älskar blåbär och äter dom direkt från riset, men ibland äter han direkt från min hand. Han är så söt när han gör så.
081611081608081601Jag spelade in en liten videoblogg medan vi var i skogen, som jag tänkte visa för er nu. Bara några små klipp från en stund som betydde så mycket ♥
Så nu är jag påfylld med lite energi från skogen. Det behövs ibland, speciellt om man spenderat mycket tid inne senaste tiden när det varit så kallt och mulet ute. Den här stunden kommer jag leva gott på länge.

Hoppas ni haft en jättefin dag! Kram på er ♥

FacebookTwitter

Vardagsögonblick och en tävling

Första dagen efter semestertiderna, och jag har liksom gått runt hela dagen och känt mig väldigt glad över att saker och ting kommer igång igen. Jag känner också en djup tacksamhet över att just få känna så, eftersom det annars brukar pratas mycket om ångest inför att jobbet börjar igen eftersom sommarvilan. Den där ångesten inför att gå till jobbet har jag känt väldigt starkt i mitt tidigare liv, innan jag flyttade till Grundtjärn och successivt började göra min hobby till mitt jobb. Därför är jag så innerligt glad över att inte behöva känna så längre, utan istället tvärtom. En bubblande glädje och iver i att få hugga tänderna i alla projekt. Jag önskar bara alla fick känna så.

Denna måndag bjöd på en härlig energi, och jag tänkte dela med mig lite av ögonblick från min dag.
081518Idag har jag suttit största delen av dagen och kollat upp och beställt ramar och annat material till mina målningar och foton inför utställningen i Norrköping som närmar sig med stormsteg. Förra året när jag hade min allra första utställning i Sollefteå så insåg jag verkligen hur mycket jobb det ligger bakom en utställning. För att inte tala om alla kostnader. Och nu är det så mycket mer på alla plan.
Har gjort en budget för vad det kommer kosta att köpa in ramar till alla stora tavlor och fotoramar till mina bilder och det är nästan så jag bara vill lägga mig i sängen och ta kudden över huvudet en stund. Samtidigt så är det så viktigt för mig att allt blir bra. Att ha utställningar har varit min dröm sedan jag var tonåring. Så jag nöjer mig inte med billigare alternativ. Ingen mellanmjölk här inte. Ska jag ha utställning ska det banne mig vara kvalitet.
081519Så nu blir det snart dags för inramning här hemma. Jag vill vara ute i god tid och se till att alla tavlor och foton är klara innan september, eftersom jag är bortrest en stor del av den månaden. Men mer om det senare 😉
081510Det har varit rysligt kallt senaste veckan, nästan så jag velat ta på mig vinterjackan vissa gånger. Men idag var vindarna lite mildare, så måndag till ära tog jag på mig min mormors gamla kjol.
081511Hon hade på sig den väldigt ofta året innan hon gick bort. Jag minns hur vacker jag tyckte hon var i den där hon stod i köket och kokade kaffe och visslade på någon gammal visa. Det känns fint att få bära den nu, och ge den nytt liv.
Även om hon säkerligen skrattar nu och tänker ”Men va i renaste helvete ta du på dig töcken gammtrasa?”. Åh, ingen kunde svära på ett så hjärtligt sätt som henne. Eller jo, hennes bror Tage som bor här i byn, min gammelmorbror, han kan det också.
081512Jag passade på att ta en kopp kaffe där ute medan solen syntes i några minuter mellan molnen. Det kändes som det var längesedan jag kände solen i ansiktet. Det var så otroligt mysigt. Nu längtar jag efter lite mer värme innan hösten får börja.
081516Vid växthuset har en stor solros slagit ut och varje gång jag ser den blir jag lika glad. Jag funderade på om jag skulle plocka in den och sätta den i en vas, men jag lät den få stå kvar. Den lyser upp så vackert mot den röda ladugårdsväggen.
081517Det har varit ovanligt mycket blommor i år, och även om det är mitten på augusti så ser det nästan ut som mitten av juli när man ser alla blommor överallt. Jag tog med mig en sax ut för att plocka in lite av sommaren och ta in i köket.
081514Jag hade nämligen hunnit städa undan lite här idag. Diskat och dammsugit så det skulle kännas lite fräscht inför den nya veckan. Och då kan en vas med blommor förhöja hela köket.
081513Prästkragar och rallarrosor, och några vackra gula blommor som jag inte vet vad dom heter. Vet ni?
081507Och sen när jag gick till brevlådan låg där ett paket som nästan fick mig att fälla en liten tår när jag öppnade det. Det var en bok från min bloggvän Maria Strömberg Bååth, också känd som Made by Mary och som är en av Sveriges största matbloggare. Även om jag aldrig träffat henne så känns det som om jag känner henne. Antagligen för att hon under några år följt min blogg och med ett öppet hjärta delat med sig så mycket av tankar och känslor. Om jag träffade henne känns det som om vi skulle kunna sitta uppe en hel natt och prata om allt och ingenting. Under lång tid har hon längtat bort från lägenheten och stadslivet, och hon har verkligen beskrivit denna längtan så stark att jag ibland rörts till tårar.
Nu 2016, har hon gjort verklighet av sin dröm och flyttat ut till ett hus på landet,
och dessutom get ut sin allra första kokbok, ”Made by Marys Gröna Frukost”. Så inspirerande att jag ryser.
081505Hon hade skrivit så fina ord att jag blev alldeles varm i hjärtat. Så personligt och vackert. Och bilderna i boken som hon själv tagit är så vackra att jag nästan vill äta upp sidorna.
081508Eftersom hon följt bloggen en längre tid så hade hon koll på att jag verkligen är ointresserad av matlagning. Det är något jag mest tycker tar tid. Ett nödvändigt ont. Och att läsa kokböcker är något som händer väldigt sällan. Mest om jag ska kolla upp receptet till sockerkaka eller liknande. Men när vi hade mailkontakt för ett tag sedan så berättade hon att den här boken innehåller recept på goda och nyttiga frukostar med mackor och liknande, och att den därför kanske ändå skulle kunna komma till användning även för en sådan som mig. Jag tyckte det lät helt fantastiskt. Om jag i mina drömmar fick äga en kokbok med recept som jag verkligen skulle vilja följa, så skulle den se ut såhär. Mackor och frukostar är det bästa jag vet. Det är den måltiden som jag ser fram emot allra mest på dagen, och jag skulle säkerligen kunna äta frukost till alla måltider egentligen. Så det känns så roligt att få lite goda, nyttiga recept nu. Jag vill testa varenda en!
081509Jag fick också äran att tävla ut två böcker till er, mina kära läsare. Så om ni vill vara med och tävla om hennes vackra kokbok, lämna en kommentar nedan och skriv en kort motivering till varför just du skulle vilja vinna den. Jag väljer ut två vinnare på onsdag! ♥ (Glöm inte skriva in din mailadress så jag kan kontakta dig om du vunnit)

Maria, författaren själv har också en tävling på sin blogg där man kan vinna böcker. Så ni kan vara med och tävla där också för ännu större chans att vinna. 

Nu har ni fått en liten inblick i vad min dag innehållit. Hoppas ni alla haft en jättefin måndag. Stor kram till er ♥

FacebookTwitter

Den nya tiden

Så kom den här morgonen när allt återgår till vardagen igen. Vi gick upp vid femtiden för att äta frukost och dricka kaffe framför köksbordet med ett tänt ljus. Utanför yrde blåsten och ännu en kylig augustidag verkade vara på ingående. Men vi satt och log och kände oss ovanligt pigga. Johan skulle tillbaks till jobbet igen efter sommarens semester, och även om jag inte haft någon riktig semester under sommaren, så hade jag också en känsla av att jag skulle tillbaks till jobbet. Kanske tillbaks till ett annat tempo. Till en annan känsla. Lite som en nystart, när vissa projekt sätter igång igen som varit vilande under sommaren. Allt känns lite nytt och spännande, och jag känner mig laddad och redo inför allt som väntar nu. Inför en väldigt händelserik höst som jag ser fram emot att dela med er.

Även om det nu varit overkligt kallt i en vecka med regn och blåst så vet jag ju att sommaren fortfarande har mycket kvar att bjuda på om man har tur. Så jag hoppas på några vackra sensommarkvällar framöver.

Jag har börjat den här dagen ganska lugnt. Lyssnat på radion, gått igenom lite mail och druckit kaffe. Hundarna har sovit tungt men nu börjat vakna till liv, så jag tänkte gå en liten promenad med dom innan dagen fortsätter. Bjuder på några lugna, harmoniska bilder också för att komma in i rätt stämning.

En ny vecka med nya möjligheter. Nu kör vi ♥ Stor kram till er!

081501
081503

081502

FacebookTwitter

Drömmar som ger perspektiv

Av någon märklig anledning var jag sådär obeskrivligt trött idag. Jag kände mig alldeles energilös och allt jag tänkte på var att få gå och lägga mig. Så på eftermiddagen runt fyra tiden så gick jag och la mig en stund. Jag somnade hårt och drömde en dröm som fick mig att vakna alldeles kallsvettig.
Jag drömde att jag vaknade, och gick ner för trappan för att gå ner i köket. Men när jag kom ner för trappa var jag inte längre i mitt hus här i Grundtjärn. Jag var tillbaks till lägenheten i Göteborg. Den såg ungefär likadan ut, bara att den var mycket större. Det var kväll och ganska mörkt överallt. ”Johan!!” ropade jag förtvivlat. Men jag fick inget svar. Jag sprang omkring i lägenheten, i stora rum och långa korridorer för att leta upp Johan, men han fanns ingenstans. Jag grät och skrek och det kändes som om allt som hänt under alla 6 åren bara varit en dröm. Att jag nu vaknat och insett att jag fortfarande bor kvar i Göteborg. Och att Johan bara existerade i en dröm. Det var en sådan fruktansvärd känsla att jag bara vill gråta när jag går igenom drömmen i huvudet igen.

Plötsligt kom Johan in genom ytterdörren. Jag blev så lättad och överlycklig att han fanns. Han hade bara varit ute och slängt soporna.
Allt kändes nu bättre, men väldigt förvirrande. Vi gick omkring i den stora, lyxiga lägenheten, som tydligen var vår. Utanför fönstret syntes en vägg av höghus med lysande lampor i fönstren. Vi gick in i ett gigantiskt vardagsrum och satte oss i en väldigt snygg soffa. Ett vardagsrum, som jag drömt om att skaffa i flera år här i Grundtjärn. Men där i drömmen, så kunde jag inte glädjas åt någonting. Det spelade ingen roll hur fint och glamouröst livet där i lägenheten verkade. Vi hade allt man kan drömma om. En espressomaskin och en TV som täckte en hel vägg. Vackra golv och stora garderober med spegelväggar. En spiraltrappa som ledde upp till övervåningen i lägenheten.
Men allting kändes kallt. Jag fick en känsla av instängdhet. Som om jag befann mig i ett fängelse. Johan fanns där, men allt annat som jag älskade i livet var borta. Inga djur, ingen trädgård, inga öppna vidder, ingen vedspis. Ingen själ.

Sen vaknade jag till på riktigt. Alldeles panikslagen och svettig. Jag hade sovit i två timmar och kände mig alldeles snurrig.
Jag rusade upp ur sängen och sprang ner för trappan. På vägen ner ropade jag ”Johan?!”, och till min stora lättnad fick jag höra hans varma röst från köket. När jag kom in möttes jag av ett leende där han satt och skrev vid köksbordet. Jag fylldes med en djup glädje.
Allt fanns kvar. Jag var hemma, med allt som jag älskar. Utanför lyste kvällssolen med sitt gyllene ljus över ängarna och jag kände en känsla av att vara rikast i världen, trots att ingen lyxig soffa, ingen TV eller espressomaskin syntes till. Men framför vedspisen låg lite aska från veden vi eldat tidigare i morse. På trasmattorna syntes lite hund och katthår från våra älskade djur. På diskbänken låg disken prydligt uppställd i diskstället, som Johan diskat medan jag sov. Jag var hemma. Och plötsligt kände jag en sådan kärlek till alla de där små sakerna, som ibland är lätt att förbise, men som i det stora hela ändå betyder så mycket. Små tecken, små saker som ger hemmet en själ. Små tecken på att man är omgiven av kärlek.

081101Ibland behöver man se saker från ett annat perspektiv för att verkligen uppskatta det man har. Ändå känner jag tacksamhet varje dag för att jag bor i Grundtjärn och lever min dröm. Men nu ännu mer. Ibland har jag varit rädd att jag just ska vakna upp och inse att allt var en dröm. Men det blir lätt att man känner så, när allt känns lite för bra för att vara sant. Speciellt sen Johan kom in i mitt liv. Han satte guldkant på min guldvärld.

081103Det är så lätt att man ibland blir förblindad av att sträva efter något bättre hela tiden. Det är väl egentligen en naturlig instinkt till att få sitt liv tryggare. Men ibland spårar det ur. Speciellt som vårt samhälle ser ut idag, där vi hela tiden påminns om vad vi ska köpa för att få ett bättre liv, hur vi ska inreda, vad vi ska ha för kläder, hur vi ska se ut. Vi matas omedvetet hela tiden av allt som får oss att känna att vi måste ha mer.
Men det är det som är grejen. Att vi ska känna oss lite missnöjda med vårt liv så att vi ska lägga våra pengar på att fixa till allt. Fixa vår fasad.
Problemet är att vi aldrig blir nöjda, så länge vi bara fixar ytliga saker.

Det är nog väldigt svårt att komma bort från det och inte påverkas. Vi gör nog det alla, mer eller mindre.
Men denna drömmen fick mig att verkligen se från ett annat perspektiv. Det behövs ibland. Att bli påmind om det man har, och inte hela tiden bara påminnas om det som vi inte har. Att varje dag verkligen ägna en stund åt att känna tacksamhet för livet, och känna tacksamhet för allt som man har.
081102Nu ska jag ta en kvällspromenad med Johan och hundarna. Kanske gå förbi kvigorna och se hur dom har det denna vackra augustikväll. Andas in lite sensommarluft och sedan äta några varma mackor. Sedan hoppas jag att resten av kvällen och en bit av natten spenderas inne i ateljén. Nu när jag sovit en stund på eftermiddagen lär jag nog vara ovanligt pigg senare.

Hoppas ni mår bra allihopa, och att ni har en jättefin kväll! Ta hand om er ♥
Kramar

FacebookTwitter

Ett rum för inspiration

Idag öser regnet ner utanför fönstret och luften är sådär riktigt rå och kall. Det var längesedan nu som jag behövde elda i spisen. Men idag har jag eldat hela dagen, och jag riktigt myser av att få känna den där trygga värmen igen.

Semestertiderna börjar ta slut, och jag kan ana svag förnimmelse av höstens ankomst, även om sommaren fortfarande är kvar nästan en månad till. Men det är som om jag börjar komma in i en annan fas. Även om sommaren på ett sätt känns mer intensiv än andra tider på året, så är det ändå något slags lugn över den. Och även om jag inte haft någon riktig semestervecka i år så har jag ändå tagit allt i ett lugnare tempo.
Men nu när vi börjar närma oss mitten på augusti och Johan är inne på sin sista semestervecka, så är det som om jag mentalt börjar förbereda mig för ”vardagen” igen. Lite som man kände när man var liten innan skolstarten. Men det känns på ett bra sätt. Lite som en ny början.

För att få igång känslorna av en nystart efter sommaren, så bestämde jag mig i förrgår för att göra en riktigt stort rensning i mitt arbetsrum. Senaste tiden har jag nästan inte velat sitta där inne och jobba, eftersom det varit så rörigt. Tung energi på något vis.
Men jag har liksom inväntat det där naturliga rycket man kan få ibland när kroppen nästan fylls av en stark instikt av att städa och röja. Den kommer inte så ofta, men när den väl kommer så är det som att min största passion i livet är att städa och göra fint. Jag blir stark som ett berg och kan bära möbler jag annars inte orkar. Och jag kan städa i flera timmar utan uppehåll. Jag kan slänga gammal skit som jag annars har svårt för att slänga därför att jag tänker ”men åh..jag kan ju behöva den någon gång”.

Nu kom de där rycket i förrgår, så jag bara lät det komma till uttryck och röjde och möblerade om. Tre stora sopsäckar fyllde jag med skräp, och jag kan för mitt liv inte förstå hur allt det fick plats i arbetsrummet. Men nu sitter jag här och känner att jag kan andas igen. Varje gång jag städat ett rum som tyngt mig så inser jag hur viktigt det är att ha det fint runt om sig för att få saker gjort. För att kunna känna inspiration.
081004Tog lite bilder idag så att ni skulle få se hur det ser ut här nu. Jag möblerade om lite och ställde ut mitt skrivbord från väggen till mitten av rummet istället. Det blev så mycket härligare och kreativare känsla här inne då. Och dessutom köpte jag en ny skrivare här om dagen som redan nu förenklat mitt liv tusen, miljoner gånger. Min förra skrivare har varit trasig länge vilket resulterat i att jag var och varannan dag behövt springa med datorn hem till min mamma för att låna hennes skrivare. Men nu kände jag att det var dags att göra något åt det också. Ett nystädat arbetsrum och en fungerande skrivare, det behöver jag unna mig för att få en bra start nu efter sommaren. För att få lite workflow.
081005

Jag ägnade mycket tid och eftertanke till hur jag skulle få rummet både fint, inspirerande och med mycket plats för att jobba. Jag blev väldigt nöjd med resultatet. Och det känns så luftigt nu om jag jämför med innan. Men det är inte konstigt när tre stora sopsäckar med skräp försvunnit härifrån.
081006Eftersom det är här inne jag sitter största delen av tiden när jag bloggar, redigerar bilder och gör annat jobb framför datorn, så är det viktigt för mig att jag känner mig inspirerad här inne. Att det är ett rum som får mig att må bra och som sätter igång kreativiteten. Det känner jag verkligen att det gör nu.
081007Finns det något mysigare än att ha en sovande hund under skrivbordet? Min tjocka lilla gris ♥ Jag minns att jag drömde om det när jag bodde i Göteborg. Att jag skulle ha eget företag och sitta och jobba hemifrån i min lilla stuga i Grundtjärn med en sovande hund som värmde mina fötter. Känns så häftigt när jag tänker på att det liv jag drömde om då stämmer ganska bra överens med det liv jag lever nu, även om jag då inte hade någon aning om vad jag skulle jobba med och hur det skulle vara möjligt. Jag är så tacksam att 6 långa år lett mig hi081003Igår satt jag i flera timmar och höll på med momsredovisningen till sena kvällen. Det hade jag aldrig börjat med igår om det inte vore för att det var så rent och fint där inne. Jag liksom fick en naturlig lust till att få ordning på papper och sådant som jag annars tycker är så fruktansvärt tråkigt. Men ett rent och fint arbetsrum gör att jag blir mer effektiv. Jag blev nästan klar med allt, och det kändes så otroligt skönt. Jag tände lite ljus och bara myste där inne.
081001Jag städade i min bokhylla också, och just denna mittenhyllan har jag fyllt med sådant som ligger mig varmt om hjärtat. Några viktiga böcker, bland annat några av Nicke Sjödins böcker. ”På annersia” var den sista han gav ut innan han dog, och den tycker jag om så mycket. Och ett väldigt gammalt exemplar av en bok med John Bauers illustrationer som jag fick av min vän Lasse. Den boken älskar jag att bläddra i. Den tar mig till en annan värld. Och sen den vackra sagolika ljuslyktan från Wik & Walsøe, och en handgjord keramikhäst som jag fick av en bloggläsare vid namn Jenny som är keramiker, efter att hon lyssnat på min föreläsning i Kisa.
081002Jag tycker om att inreda med sådant som jag berörs av. Som väcker varma minnen och som får mig att hamna i en kreativ stämning. Är så glad för den stora städningen i arbetsrummet. Jag känner att detta verkligen var något som behövdes. Nu är jag redo för nya tag och alla de utmaningar som väntar till hösten.

Hoppas ni alla har en jättefin onsdag. Kramar i massor ♥

FacebookTwitter

Tiden mellan natt och dag

080813

Det var efter att jag flyttade till Grundtjärn som jag förälskade mig i riktigt tidiga morgnar. Såpass mycket att det vägde tyngre än min morgontrötthet. Att tvinga mig upp ur sängen i gryningen brukar oftast resultera i de mest magiska naturupplevelser. Jag kan vara hur trött som helst, men när jag öppnar ytterdörren och kliver ut och tar mitt allra första andetag av den fuktiga, friska morgonluften så försvinner all trötthet. Istället fylls jag av energi och förväntan inför vad den vackra morgonen kommer bjuda på.
080811Den här vackra morgonen förra veckan så hälsade jag på kvigorna som trötta låg och sov i det daggvåta gräset. Några reste sig upp för att hälsa. Jag tror även de njöt av den vackra, dimmiga morgonen.
080812080810Åkte iväg en sväng över de ensliga grusvägarna. Mina absolut favoritvägar. De leder alltid till något vackert.
080814Jag kom upp på höjden och fick se solen stiga upp genom den tjocka dimman.
080815Det är verkligen något speciellt med tidiga morgnar. Ingen annan tid på dygnet bär på så mycket lugn och harmoni som just den timmen när natten övergår till morgon.
080816Jag fick känslan av att jag svävade högt upp i himlen. Blickade ner över trädtopparna och den dansade dimman.
080818Sen när solen kommit upp en bit så är det som om en annan fas tar vid. En annan slags morgonkänsla. Den råa luften och den tysta tystnaden ersätts med liv och rörelse. Svaga morgonvindar och fågelkvitter. Den nya dagen har börjat.
080819Alltid när jag är ute såhär på morgonen, så lovar jag mig själv att försöka göra det så ofta jag bara kan. Börja morgonen med solens första strålar. Även om det ibland innebär mindre timmars sömn så ger det ändå mer energi. En annan slags energi. Och att bara få börja dagen med det lugnet…med den luften och med den känslan, gör att jag påverkas positivt resten av dagen.

Vad tycker ni om tidiga morgnar? ♥

FacebookTwitter

Ett framsteg

Det är måndag morgon och jag sitter här med en kopp kaffe och försöker piggna till efter en helg med mycket hårt arbete. Men vilken lättnad.
Hundgården är äntligen klar. Det kan låta som en simpel sak men den där hundgården har liksom hängt över både mig och Johan under hela vintern, våren och sommaren. Det är en viktig del för att få livet med två hundar att gå så smidigt som möjligt. Både för hundarna själva och för oss.
Nanook har ju alltid suttit fastkopplad i en lång lina utanför huset under årets varmare månader när jag t.ex är inne och jobbar osv, men jag har alltid drömt om att han ska få en hundgård så att han får röra sig fritt, och även gå in under tak. Så nu när vi har två hundar har det känts viktigare än någonsin.
Själva stommen har stått klar en längre tid, och nu har vi under några veckor försökt få till ett lass med grus som vi skulle fylla i hundgården, så att de inte ska bli en enda lerhög där inne. Det var svårt att få tag i grus, och vi har även försökt hämta själva men traktorns hydraulik gick sönder, så den orkade inte med. Men förra veckan fick jag äntligen tag på någon som kunde leverera grus snabbt, så i fredags låg den efterlängtade grushögen på gården. Då kunde vi sätta fart igen!
080801Vi åkte ju till Urkultsfestivalen en sväng på fredagen. Men när vi kom till Näsåker öste regnet ner, och skulle enligt väderprognosen fortsätta hela kvällen. Vi han inte ens in på själva området och marknaden, utan satt en timma vid ett matställe och sökte skydd från regnet. Tillslut så bestämde vi oss för att åka hem igen och ägna kvällen åt att lasta in grus i hundgården i stället. Det låter säkert urtrist, men allt jag ville i helgen var att bli klar med detta projektet så vi kunde släppa det. Så jag var väldigt glad över att ha fått ägnat hela helgen åt detta. För nu är den äntligen klar!!
080805Senaste nätterna har både jag och Johan drömt feberliknande drömmar om att sätta upp stängsel. Det var ett trassligt projekt men det gick ju bra tillslut!
080802080803Sent igår kväll blev vi klar med dörren, precis innan mörkret lagt sig. Just då var vi så less på allting att vi knappt hade ork till att vara glada över att den var klar haha. Men nu i morse när vi för första gången fick visa hundarna den så kändes det underbart. Förutom att Nanook smet ut genom dörren efter 30 sekunder och försvann någonstans i horisonten. Då insåg vi att vi behövde sätta ett lås även på insidan av dörren så att man kan låsa den när man ska gå in och fylla vattenskålen osv. Men när han väl var upphittad igen och vi gjorde ett nytt försök så kändes det väldigt bra. Man såg att de båda mådde riktigt bra av att kunna gå omkring fritt. De såg så glada ut! De har ett litet hus med bäddar och filtar. Och bakom det lilla huset har de som en liten altan där det är skugga hela dagen.
080804Jag gick ut nyss och tog den här bilden. Det känns nästan overkligt!! Jag har drömt om en hundgård i flera år. Är så tacksam och glad att det nu blivit verklighet. Det här kommer förenkla mycket.

Haha, det här kanske inte var världens mest intressanta inlägg, men för mig är det jättestort. Och efter helgen som varit så känns det som alla tankar upptagits av hundgården, så det känns skönt att få skriva av sig lite och berätta att det äntligen är klart. Jag är SÅ glad! Och det tror jag hundarna är också. Nu kan en ny tid börja, haha! ♥

Hoppas ni alla har en fantastiskt fin måndag!
Kramar i massor ♥

FacebookTwitter

I ett hav av eldört

Igår kväll åkte jag ut för att uppleva sensommarkvällen vid lite olika vackra platser. Bland annat åkte jag till det här fältet där miljoner mjölkörter slagit ut. Här brukar det varje sommar bli som ett stort rosa hav av blommor och jag bara älskar känslan av att befinna mig mitt i det. Bland surrande humlor och små flygande frön som färdas med sommarvindarna från de blommor som blommat ut.
På engelska kallas blomman fire weed. Jag tycker det låter så vackert.
Eldört.
080502080505Det är något speciellt med denna sommaren. Det har varit ovanligt mycket blommor överallt. På ängarna, i dikena och vid kalhyggen. Speciellt dessa blommor har blommat upp precis överallt. Men jag tycker de är så vackra. De ger mig känslan av norrländsk sommar.
Efter att de blommat klart så öppnas kapslarna upp med bomullsliknande frön som flyger med vinden. Ungefär som maskrosorna gör.
Speciellt i slutet av sommaren och vid tidig höst kan man se dessa flyga omkring lite överallt. Det är fascinerande…för en enda planta kan sprida 80 000 frön.
080503080504080506Sensommarens färger. Så vackert.
080501Det är kvällar som dessa som ger mig så mycket kraft och glädje. Bara få vara ute i naturen med min kamera och ta in allt det vackra. Förmedla vidare och berätta om upplevelser och platser. Om det inte vore för myggen hade jag kunnat sitta här i flera timmar och se kvällen förvandlas till natt. Se hur färgerna och ljuset skiftar för varje minut.

Nu är det fredag och ikväll tänkte jag och Johan åka ner till Urkultsfestivalen en sväng och kolla läget lite. Den är ju i Näsåker, bara tre mil härifrån. Jag har ju tidigare år jobbat på ”Sigges camping” där och varit med från festivalens början tills att sista tältet slagits ner. Det är en häftig känsla på något vis, och se hur lilla Näsåker växer till liv och bubblar av musik, dans och folk. Men i år har jag fått prioritera bort festivalen eftersom det är så mycket annat just nu. Igår vid midnatt när det var den stora invigningen, eldnatten, så satt jag istället inne i ateljén och påbörjade en ny tavla till sommarens kollektion som ska ställas ut i Norrköping i september. Men jag riktigt myste där inne av tanken på att tusentals människor just nu fick bevittna något riktigt vackert och häftigt, medan jag satt inne i min värld av färger och försökte måla känslan av ett fält med mjölkörter.
Eldörter.

Vill passa på att önska er alla en fantastiskt fin helg. Och nu i helgen ska jag svara på alla kommentarer på de senaste inläggen som jag inte hunnit gjort i veckan. TACK för allt fint ni skriver. Ni berör mig i hjärtat varje dag ♥
Kram på er!

FacebookTwitter