Premiär för dokumentärfilmen om mig

Åh vad roligt det känns att äntligen få berätta att den 1 timmes långa dokumentärfilmen om mig nu ska ha premiär! Ni läsare som följt med ett tag kanske minns att jag under året 2014 lite då och då fick besök av den otroligt duktiga dokumentärfilmaren Mitra Sohrabian. Hon följde mig och mitt liv under ett år och nu ska hon för första gången visa upp dokumentären som hon döpt till ”Naturens älva, alltid uppkopplad”.


Den kommer visas på Biograf Royal i Luleå, lördag den 25 mars. Jag och Johan kommer givetvis vara där. Jag har själv inte sett dokumentären än, så jag har verkligen ingen aning vad som väntar. Det känns pirrigt och lite nervöst. Nästan lite ofattbart vid tanken på att en hel timmes film kommer visas, och som handlar om mig. Så det blir verkligen en spännande dag.
Förstår ju att det är många av som inte bor i eller i närheten av Luleå, men har ni möjlighet att komma är ni varmt välkomna! Det är filmvisning hela dagen med premiärer av olika korta eller dokumentära filmer. Mitra har sin visning sist på dagen, och det börjar 16:45 med lite mingel och scones. Först kommer hon visa en kortare film på 15 minuter, och sedan kommer dokumentären om mig. Så det är valfritt om man vill vara med hela dagen och se alla filmer eller bara en del av dagen. Anmälan görs HÄR, eller via länken på affischen nedan.


Jag undrar hur det kommer kännas att se filmen. Säkert kommer mycket minnen att väckas. Det var ju ändå snart 3 år sedan som materialet spelades in. Under året 2014. Och jag minns hur roligt jag och Mitra hade det. Vi åkte ut på roliga äventyr och hon följde med mig överallt. Så mycket skratt och till och med gråt vi delat med varandra. En gång råkade vi dessutom köra ned i diket haha.

Även om t.ex SVT visade en kortare dokumentärserie om mig för något år sedan och några andra små filmer gjorts om mig, så finns det ingen som kom så nära inpå mig som just Mitra. Hon är otroligt skicklig på det hon gör och dessutom blev hon väldigt snabbt som en nära vän till mig. Jag kände att jag kunde vara helt mig själv och dela allt. Och vi bodde ju ihop under de dagarna som hon spelade in, vilket betyder att hon var med och kunde fånga de där scenerna som ingen annan kunnat göra. Hon var med på allt. Dag som natt var hon beredd med kameran.

Jag ser verkligen fram emot att få se mig själv genom hennes ögon.


Mitra kom hit till Grundtjärn under alla olika årstider, vilket kommer bli roligt att se på filmen. Från mörka höstkvällar till somriga blomsterängar.

Hon är även den första (och enda) som varit med och filmat mig medan jag balanserar stenar. Det var något med hennes tålamod som jag verkligen gillade och som fick mig att slappna av. Annars tycker jag absolut inte om att balansera stenar när någon tittar på mig. Men hon stod där och filmade i tysthet och lät mig göra precis som jag ville. I alla andra typer av filmproduktioner som gjorts under åren så har ofta filmaren redan bestämt vilka scener den vill ha. ”En scen i skogen…en scen med Nanook….en scen i vedboden”. Ingenting sker naturligt, utan man går från scen till scen så att det ska bli gjort så fort som möjligt.

Men så var det aldrig med Mitra. Hon följde bara med i allt jag gjorde, och därför kändes det så äkta och naturligt.

Hoppas jag får träffa några av er på filmvisningen den 25 mars i Luleå! Kramar i massor ♥

FacebookTwitter

Duett med mig och Stefan Sundström

Hej på er allihopa!

I mitt senaste inlägg så var ju jag på Sollefteå BB och ockuperade tillsammans med Stefan Sundström. En oförglömlig dag! Stefan har ju som sagt engagerat sig enormt mycket i debatten, och för ca en månad sedan skrev han en låt som handlar om just nedläggningen av Sollefteå BB, som han kallar för ”BB blues”. En helt fantastisk låt och text! De spelade upp den några gånger under ockupationen i onsdags, och jag sjöng gladeligen med. Det var då vi kom på den brillianta idén att sjunga den ihop! Så i lördags träffades vi hemma hos mina vänner Åsa och Arvid i Näsåker, och spelade in låten i deras kök!

Ni kan ju bara tänka er hur förbaskat STOLT och glad jag var över att få sitta där bredvid Stefan och sjunga! Vilken dröm alltså. Det kunde jag ju aldrig ana. Och det betyder extra mycket eftersom låten dessutom handlar om något som står mig väldigt varmt om hjärtat. Så, från mig och Stefan (och lite Malte också), här kommer BB BLUES!

ENJOY! ♥

FacebookTwitter

Tillsammans kan vi förändra

I onsdags var jag för första gången med och ockuperade Sollefteå BB. Ända sedan BB lades ned den 31 januari så har det ockuperats dygnet runt av viljestarka ockupanter som liksom jag tycker att det är helt vansinnigt att stänga ned något så viktigt för bygdens framtid. Om ni vill läsa mer om detta så skrev jag ett inlägg för ett tag sedan som heter ”En rädsla kring att få barn”.

Jag hade fått passet mellan klockan 16-20 tillsammans med fyra-fem andra ockupanter. Och just denna dagen var lite speciell. Det var internationella kvinnodagen, vilket gjorde att det var lite extra mycket aktivitet just denna kvällen. Det var ännu en ljusmanifestation utanför sjukhusets entré där massor med människor kom och tände ljus för BB. Och dessutom fick jag äran att sitta på samma pass som ingen mindre än Stefan Sundström! Han har varit otroligt engagerad i frågan gällande Sollefteå BB och det var så himla kul att få träffa honom igen och ockupera tillsammans.

Och sen…jag finner inga ord riktigt. Hela den här kvällen gjorde något med mig. Mötet med alla fantastiska människor. Känslan av en kraft som bubblade i luften. Engagemanget, viljestyrkan. Jag var väldigt rörd när jag åkte hem på kvällen. Trots att vi alla är där av en tråkig anledning så var det så mycket kärlek i luften. BB ockupationen har blivit som en mötesplats för människor. Det har länkat oss samman, eftersom vi alla kämpar för samma sak. För en trygg framtid i Ådalen.

Det händer något speciellt när så många människor tillsammans går in för att förändra något. Jag har aldrig upplevt det tidigare. Jag tvivlar inte en sekund på att vi tillsammans kommer att förändra något. När jag ser vilken enorm passion det finns hos människor så inser jag verkligen vilken kraft vi har. 

Nu, några bilder från denna fantastiska dag och kväll! 

På plats i entrén i Sollefteå sjukhus där BB-ockupationen håller hus. SVT var även på plats denna dag för att intervjua oss om varför vi valt att ockupera. Är så glad att media lyfter denna fråga också. Nedläggningen av Sollefteå BB har ju verkligen spritt sig över hela världen nu sedan de ”löste problemet” genom att anordna kurser i bilförlossning. Det är alltså inte bara vi som bor här som tycker det är helt galet.
Jag och världens bästa Stefan Sundström! Glada och stolta ockupanter!
Det är så fantastiskt, för så många företag och annat går med för att stödja ockupationen. Här har vi ”Ådalens Pära” som valt att skänka pengar för varje säck potatis som blir såld. Naturligtvis köpte jag hem en säck med pärer! 😀
Här snackar vi ENGAGEMANG! Ser ni vad underbart!? Så många härliga, viljestarka människor på en och samma plats. Det var så härlig stämning här att jag bara skulle kunna komma hit för att få en dos av ren och skär glädje. Längtar redan tills nästa gång jag får äran att ockupera.
Stefans fantastiska syster Monica var också här! Hon har bland annat inspirerat mig till att lära mig att kula. För två somrar sedan så stod vi nere vid sjön här i Grundtjärn och hon visade hur man skulle göra och tänka. Så var bara tvungen att ta en selfie med oss alla tre också.
Vi är ju ”ingift” släkt numera. Monica är alltså mamma till Arvid, som är tillsammans med min tremänning Åsa. Åsa och Arvid kanske ni trogna läsare känner igen? De är mina bästa vänner och bor i Näsåker, och tillsammans har de sonen Malte. Ni kommer nästa vecka få se när vi allihopa badar isvak! HUUUVVA!
Och fantastiska Hervor Sjödin var också på plats. Vilken underbar människa hon är. Hennes ögon glittrar och hennes leende smittar av sig som en stor sol. Henne lärde jag känna första gången när jag blev tilldelad ”Nicke sjödins” stipendie. Ni kan se blogginlägget om det HÄR.
Under denna kväll kom folk och sponsrade med både 50 stycken rosor och tårta! Alltså…kärlek ♥
Ännu mer kärlek ♥

På kvällen blev det en ljusmanifestation utanför sjukhuset. Det gjorde även ljusmanifestationer för Sollefteå BB på andra platser i Sverige. Så fint att det sprider sig och att folk på andra orter inser vikten av att Sollefteå får behålla sitt BB.
Min kompis Sara och Stefan var ute och tände marschaller. Sara väntar barn och är en av alla de kvinnor som gått kursen i bilförlossning eftersom det nu är 10 mil för henne till närmaste BB, och 18 mil om det är fullbelagt där. Det är ju bra att man kan få en sådan kurs om olyckan skulle vara framme…men är det inte lite sjukt ändå? Att vi 2017 ska lära oss föda barn i bilen? Att föda barn innebär så enormt stora risker att jag inte ens kan begripa vad politikerna tänker på. Det är sinnesjukt. Det allra sista vi borde göra besparingar på är ju vården.
Blev lite rörd av att flyktingar från Syrien och Irak var med under hela kvällspasset och engagerade sig så starkt i ockupationen i BB. Kan inte ens föreställa mig den fruktansvärda världen de flytt ifrån, och ändå känner vikten av att engagera sig i denna frågan. Så fint.
Tillsammans är vi starka ♥
När klockan var 20.00 på kvällen så var vårt pass slut, och dessa fantastiska människor tog på sig västarna och gick på nattpasset, som är mellan 20.00-07.00. De sover alltså på madrasser här i entrén. Och såhär pågår ockupationen dygnet runt. Heja heja säger jag bara!
Haha, en sista selfie med Stefan efter vårt pass. Trötta och glada!
Vi skrev i gästboken!
Om ni vill följa ockupationen så finns BB ockupationens facebooksida som dagligen uppdateras med allt nytt som händer. Vill ni vara med och stödja på något vis så betyder det mycket av att bara gå in och ”gilla” sidan. Spelar ingen roll varit i landet ni bor. Ju fler vi blir desto bättre!
Vi ska inte ge upp förrän BB öppnar sina dörrar igen och låter Ådalens framtid få födas fram i trygghet. 

Kärlek till er alla ♥

FacebookTwitter

En smak av skogen

Det här blogginlägget innehåller ett samarbete mellan mig och Barnängen

Jag har alltid varit intresserad av att lära mig mer och sådant som man kan äta i naturen. Jag tycker det är fascinerade med hur mycket det faktiskt finns att hämta där. Och så mycket nyttigt! Naturen är som ett enda stort vitamin-skafferi, men vi har idag glömt och tappat mycket kunskap kring allt ätbart i naturen. Jag kan själv väldigt lite kring detta och utnyttjar bara det allra vanligaste, så som bär, svamp och björksav. Men tänk vad mycket mer det faktiskt finns.

Här om dagen gick jag ut i skogen för att göra något som kallas tallbarrste. Det kanske är några av er här som provat att göra det någon gång? Det är otroligt enkelt! Det enda som behövs är en näve tallbarr och några deciliter vatten. Så enkelt, men så gott. Det var på riktigt den godaste kopp te jag någonsin smakat. Men jag tror hela känslan gjorde att det blev så gott. Att få sitta där i skogen med nyplockade tallbar och känna lukten från det kokande tallbarrstet i kastrullen.

Jag gjorde en liten film så ni skulle få följa med under min skogstur och där jag visar hur man enkelt gör sig en kopp te direkt från skogen. Enjoy! ♥

Tall är ju en av Sveriges vanligaste träd så det ska inte vara några problem att hitta en bra tallskog. Jag hade hur mycket tallar som helst omkring mig, men det var däremot svårt att hitta en tall som hade sina barr såpass långt ned att jag nådde dom. Jag fick gå runt och leta ett tag, och hittade tillslut ett lämpligt träd.
Om man vill få ut mer smak så kan man klippa eller skära barren i mindre bitar.
Jag tog med mig ett litet gaskök ut denna dag. Brukar ofta ha det är jag är ute på små resor och snabbt behöver kunna laga mat eller annat. Jag hade egentligen tänkt göra upp en eld för att koka teet på, men det hade kommit så väldigt mycket snö så det kändes lättare att använda gasköket denna gång. Sen kan man ju faktiskt plocka hem tallbarr också och koka hemma. Men just den här dagen var så otroligt vacker så jag ville inget annat än att få sitta där i skogen och koka mitt te.

Såhär gör du en kopp tallbarrste

Du behöver:

Ca 1 dl tallbarr
2-3 dl vatten 
Om du vill piffa upp det lite extra så kan du pressa i lite citron eller lägga i en tesked honung. 

Skär gärna barren i mindre bitar, och koka i ca 10-20 minuter beroende på hur starkt du vill ha det. 
Häll sedan upp i en kopp genom en sil och njut!

Om du vill lära dig några fler enkla tips på vad du kan äta i naturen så har Sverige Frilufsar delat med sig av några riktigt bra tips som du kan hitta HÄR, eller klicka på bilden här nedan.
Har ni också några tips på goda växter och annat nyttigt som finns att hämta i naturen? Dela gärna med er!  Passar också på att tipsa om veckans fototävling där ni kan ladda upp bilder från ert frilufsande. Jag sitter med i juryn till det stora priset som delas ut när vintersäsongen är slut, och det har redan kommit in så otroligt mycket fina bilder! Blir lycklig i själen när jag ser att så många är med och inspirerar till att fler ska komma ut i naturen ♥

FacebookTwitter

För kvinnors rätt

Idag är det den internationella kvinnodagen, som är en dag för att uppmärksamma kvinnornas situation runt om i hela världen. En dag att tänka på kvinnornas historia och en dag att påminnas om kampen för jämställdhet. Även om jag önskar att kraften som denna dagen bär på också finns med i alla våra andra dagar, så hoppas jag att vi idag kan påminnas lite extra om vikten av att återställa balansen mellan män och kvinnor. Att vi en dag, över hela världen, ska kunna leva i harmoni och acceptera varandras olikheter, svagheter och styrkor, och bära upp varandra som de fantastiska människor vi är, oavsett kön. Yin och Yang.

I eftermiddag ska jag åka in till Sollefteå för att vara med och ockupera BB, som ockuperats dygnet runt av boende omkring Sollefteå ända sedan BB-avdelningen lades ned den 31 januari. Det är ett sätt för oss att göra vår röst hörd. Och det känns inte som jag skulle vilja vara någon annanstans idag, än att just få vara med i kämpa för kvinnors rätt till att föda i trygghet. Redan efter 3 veckor föddes första bebisen i bilen av en ung och rädd mamma. Att föda i bilen är något som förväntas av oss kvinnor här uppe i länet nu när vissa har över 20 mil till BB. Men det tänker vi inte gå med på. Det är vansinnigt. En dräktig hund får man inte transportera längre än 5 mil. Behöver jag säga något mer?

Just nu känns det som om stora delar av världen backat vad gäller frågan om jämställdhet. Mycket har försämrats och rättigheter som innan fanns tas nu bort. Därför känns det extra viktigt att fortsätta kämpa nu. Att lyfta denna dagen lite extra, som en påminnelse till att världen behöver ett uppvaknande.

Stor kram till er alla där ute! Och en extra stor kram till alla kvinnor idag ♥

FacebookTwitter

Bättre sent än aldrig

Hej på er!
Det är redan kväll och den här måndagen gick verkligen fort. Jag kom nyss in efter nästan en hel dag ute. Har blivit sådär kall så jag inte slutar frysa hur mycket jag än klär på mig. Jag har fått ”hörven” i mig som man säger här uppe. Då brukar en varm dusch vara det enda som hjälper, så jag ska nog ta en riktigt lång, varm dusch snart så jag tinar upp.
Jag har varit ute och gjort lite allt möjligt idag, och tiden bara flög iväg. Först en härlig sparktur med Nanook, och sedan var jag ute i skogen några timmar för att fota och filma inför ett blogginlägg ni kommer få se lite senare i veckan. Och sedan har det varit några vändor fram och tillbaks till vedoden för att lasta in ved.

Det har blivit riktig vinter här nu. Känns som januari. Massor med snö och runt -20 på kvällarna. Snacka om att den här vintern verkligen gjort allt för att få en att bli förvirrad. Men det är bara att gilla läget och försöka hänga med i svängarna så gott det går. Älskar ju ändå vintern när det är kyligt och soligt, så det är ändå ganska skönt att vi hann få lite vinter nu innan den riktiga våren sätter fart. Bra sparkföre har det blivit också. Något som både jag och Nanook uppskattar.
I förmiddags var allting sådär vitt och grått, så att hela världen nästan såg svartvit ut. Men det är väldigt vackert på något sätt.
Haha!
Lite senare på dagen så släppte molntäcket och solen tittade fram med lite vacker vinterdimma. Så ni kan ju tänka er att det var en väldigt vacker dag att vara ute på. Väldigt kallt, men vackert.
Hoppas ni hade en härlig helg allihopa, och en skön start på den nya veckan! TACK för alla fina kommentarer på förra inlägget. Jag ska sätta mig ner lite senare ikväll och svara. Nu blir det först en varm dusch! Stor kram till er ♥

FacebookTwitter

I min lilla studio

Visst har jag väl nämnt att min stora dröm detta året är att lansera en alldeles egen skiva med min kulningsmusik? Det har blivit ett sådant där projekt som tar upp väldigt stor del av min tankeprocess just nu. Jag går hela tiden och tänker och fantiserar på hur det ska vara, och försöker att komma på hur jag ska lägga upp allting. Jag har ingen erfarenhet av den här branschen överhuvudtaget, och att göra en skiva trodde jag först inte behövde bli så stort projekt. Men oj, ska man göra det här riktigt proffsigt så är det ett enormt arbete bakom och en hel del moment. Men jag är SÅ beredd att lägga ner all min energi på att göra detta så det blir precis som jag önskar.

För ett tag sedan så skaffade jag ett midi-keyboard och en mikrofon så att jag ska kunna spela in melodier och leka mig fram lite, både med kulning och instrument. I slutändan kommer jag spela in kulningen i en studio för att få bästa kvalitet, men det är verkligen så roligt att ha en liten ”ministudio” här hemma och kunna experimentera med ljuden och komma fram till olika fina melodier. Bara att sitta och sjunga i mikrofonen och höra rösten i hörlurarna är som att försvinna in i en annan värld. Speciellt om man lägger till lite eko. Det är helt fantastiskt vilken teknik det finns idag! Man kan göra så mycket själv. Och man har tillgång till en hel kunskapsbank på nätet. Finns det något man behöver lära sig så finns i princip allting där. Just den biten tycker jag verkligen om.

Jag tänkte att ni bara skulle få se lite vad jag kommer ägna min fredagkväll åt. Timmarna flyger lätt förbi när man sitter här och grejar.

Kom också på att jag ju inte visat min senaste lilla film med kulning här på bloggen. Jag spelade in en kort melodi med mikrofonen och la till ett svagt ljud av stråkar med pianot, och sedan ljudet av vinande vindar. Sedan la jag över det på några vackra scener som jag spelade in i våras, i Stora Sjöfallet och i Abisko. Såhär blev resultatet!

Nu vill jag passa på att önska er en jättefin helg! Och tack för att ni skriver så mycket vackert och gör mig så glad! Kram på er ♥

FacebookTwitter

I det enkla bor det vackra

Det här blogginlägget innehåller ett samarbete mellan mig och Barnängen

Under mina veckor hittills som ambassadör för Barnängens initiativ ”Sverige Frilufsar” så har jag funderat ganska mycket på det här med friluftsliv, och hur viktigt det är för välmåendet att komma ut i naturen. I mitt allra första inlägg med Barnängen så nämnde jag att jag tyckte så mycket om ordet ”frilufsa”. Ett ord jag aldrig hört innan, men som jag direkt kände en slags koppling till.
Ett ord som för mig inkluderar allt som har med friluftsliv att göra, men som lägger sin tyngd på det som jag tycker är allra viktigast. Det enkla, det roliga och det kravlösa. Den där biten av friluftsliv som jag själv älskar så mycket, där det inte alltid behövs veckor av planering, resor eller dyra kläder eller utrustning. Oavsett vem man är, eller vart man är, så tror jag vi alla har våra egna varianter av frilufsande.

För vissa är det milslånga vandringar över spektakulära naturvyer med äventyrliga aktiviteter, och för vissa är det ett kvällsdopp i sjön, en kaffepaus i trädgården eller en tur i pulkabacken med barnen. Eller en härlig mix av allt. Men vad man än gör så tror jag ändå att det i grunden handlar om samma känsla man söker. Att komma ut. Andas. Njuta. Lyssna. Koppla bort.

Bara vara sig själv med naturen omkring sig.


Det är ju den där enkla biten som jag fastnat för. De där kravlösa frilufsandet som knappt kräver en matsäck.
Ändå älskar jag ju att prova på roliga aktiviteter och att se nya platser. Jag fullkomligt älskar att vandra långt. Att tälta och att få plats med allt jag behöver i en enda liten ryggsäck, och ge mig ut mot nya horisonter.

Men jag har insett att det också betyder minst lika mycket för mig att få tillgång till det där enkla friluftslivet. Det där okonstlade, opretentiösa, och lättillgängliga som även får plats i vardagen.
Där jag känner att jag egentligen inte behöver någonting annat än mig själv.

Att plocka bär. Att åka ut med sparken. Ta långa promenader med hunden. Titta på stjärnorna en mörk vinternatt. Åka ut med bilen längs skogsvägar och upptäcka platser i skogen. Att gå upp i gryningen och ta med kameran ut i naturen och leta efter vacker morgondimma. Att gå ned till sjön och bada på somrarna. Lyssna på isens sång på vintrarna.
Alla sådana stunder som finns så nära till hands och som knappt kräver någonting annat än en stund över, och som ändå ger så otroligt mycket tillbaks.

Om någon frågar mig om min absoluta favoritplats i naturen, så brukar jag alltid berätta om en liten skogstjärn som ligger i skogen intill byn där jag bor. Egentligen skulle jag ju kunnat berätta om någon riktigt pampig vacker plats som jag besökt under någon resa. Det finns ju så många fantastiska platser här i Sverige som fullkomligt tar andan ur en. Men de platser som jag allra först kommer att tänka på när någon frågar mig om just favoritplatser, så är det platser som alla ligger inom 10 minuters promenad från där jag bor.

Jag tror det är lite samma sak som det jag nämnde ovan. De här platserna är inte de vackraste platser på jorden. De sticker knappt ut från sin omgivande natur. Men de har kommit att betyda extra mycket för mig, just för att de är så lättillgängliga. De finns alltid där när jag som mest behöver, oavsett om bilen startar eller inte. Och oavsett om jag knappt orkar eller ens har lust att ge mig ut. På några minuter är jag där och kan få den där välbehövliga dosen av natur. Den där känslan av att komma bort en stund, och bara vara.

Det är nästan en norm idag att vi alltid ska längta bort. Att för att koppla av och njuta av nuet, så måste vi komma riktigt långt bort. Gärna till ett annat land. Att det behövs ett stort projekt för att få uppleva något stort i hjärta och själ.
Men det behöver inte alls vara så. Det gäller bara att se det vackra i det som finns nära, och att ta tillvara på det som går att njuta av till vardags.  Vi bor i ett helt fantastiskt vackert land, där även storstäder har helt otroliga naturområden bara en bit utanför innerstan.
Det finns så nära, och även de allra enklaste former av friluftsliv kan fylla en med så mycket inspiration och kraft.

När jag bodde mitt i stan i Göteborg under några år, så var en av mina favoritplatser en närliggande kyrkogård. Det var mitt i stan, bland bullrande trafik och människor som genade över kyrkogården på väg till jobbet. Det går inte alls att jämföra med den lugna, tysta natur jag nu har utanför fönstret.

Men, för mig var det den närmsta plats där jag ändå fick uppleva den där dosen av natur som jag så starkt behövde. Jag valde att se de vackra ståtliga träden istället för höghusen intill. Jag valde att höra fåglarnas sång istället för ljudet av trafik. Och den där platsen blev väldigt viktig för mig. Likaså Slottskogen, som är en park mitt i stan. Där fanns vacker natur, och även om det inte riktigt var optimalt för det jag egentligen sökte så fanns det nära. Inom räckhåll. Ibland packade jag med mig fika och tog cykeln till Delsjön, där jag kunde spendera en hel morgon med att bara njuta av vattnet, skogen och lugnet. Det var mitt sätt att koppla bort och komma ut i skogen. Mitt enkla sätt att frilufsa när det fanns ont om tid. Och det var underbart.

Jag tänkte visa mina top 3 favoritplatser i naturen, som alla ligger några minuter härifrån. Det är platser jag fotat sedan bloggens begynnelse, och som många trogna läsare säkerligen känner igen. Men på något sätt så har jag aldrig tröttnat eller blivit hemmablind. Det är nästan tvärtom. I naturen är inget år det andra likt. Allting lever, så allting ändras med tiden. Årstiderna, ljuset, stämningen. Allting skiftar, och det är så fascinerande. De är ofta de här enkla, oplanerade stunderna jag haft vid dessa platser under åren som gett allra störst intryck på mig.

Så här kommer mina absoluta favoritplatser!
Skogstjärnen
. Självklart kommer den här vackra skogstjärnen med det gröna vattnet på första plats. Den har jag skrivit om många gånger i bloggen, och här har jag hämtat så otroligt mycket inspiration till foton.
Jag går hit oavsett årstid. Senast var jag här igår och kollade läget. Det tar mig bara några minuter att komma hit. Dock lite längre nu när det kommit så mycket snö.

Storsjön. En annan plats jag älskar är nere vid sjön. Speciellt här, vid det gamla förfallna båthuset och det döda trädet som fortfarande ser levande ut. Det  är ju något speciellt med vatten också. I alla tider har vi sökt oss till havet och stilla sjöar för att finna ro i själen. Och det gör jag verkligen här. Den här platsen tröttnar jag aldrig på. Om jag springer så fort jag bara kan, så tar det mig 1 minut att komma hit.
Även på vintern är det lika vackert, med sjungande is och den låga solen som knappt går upp över skogen.
Höjden. Och sist men inte minst så har vi den här ”kullen” eller ”höjden” som jag kallar det. En helt fantastisk liten utsiktsplats precis intill byn. Härifrån ser man allt. Grundtjärn. Sjön. Solnedgångar och soluppgångar. Och en bra plats att beskåda norrskenet under vintrarna.
Och det är något speciellt med höjder också. Det är som om att man får bättre perspektiv på allt om man kommer upp en bit.
Den här bilden tog jag 2011 under årets ljusaste natt den 21 juni.
Och igår tog jag den här bilden. Samma plats, samma Jonna och Nanook, fast nästan 6 år senare. Och platsen betyder minst lika mycket nu, efter alla fantastiska stunder jag fått njuta av här uppe med den fina utsikten.

Har ni några platser som betyder lite extra mycket för er?  Skulle vara jätteroligt om ni ville dela med er!
Kanske har ni er favoritplats på bild och vill inspirera till mer frilufsande genom skicka in bilden till veckans fototävling? Man kan också geotagga sina bilder om man vill, och inspirera andra till att besöka just din favoritplats i naturen. Jag sitter som sagt i juryn, och när vintersäsongen är slut kommer en lycklig vinnare att koras med en skidsemester för hela familjen! Ni kan läsa mer om tävlingen HÄR eller klicka på bilden nedan ♥

FacebookTwitter