Som om en del av mig var borta

Hej på er solstrålar!

Idag är det en så härlig dag. Solen skiner och snön smälter. Egentligen vill jag bara vara ute just nu! Och plantera lite fröer som jag köpte tidigare idag.
Eller bara vara ute och titta på vattnet som droppar från stuprännan. Kan inte tänka mig något vackrare att titta på just nu.
Men just idag har jag lite jobb att ta igen från förra veckan.

Vet ni, jag mådde så himla konstigt förra veckan. Har aldrig varit med om något liknande förut. Egentligen hade jag inte tänkt skriva något om detta, men samtidigt kan jag inte sluta grubbla på vad det berodde på. Kanske kan någon känna igen sig i det jag upplevde?
Jag tänkte egentligen nämna det i mitt inlägg i fredags. Jag satt och skrev, och sen suddade jag ut allting. Flera gånger höll jag på så. Jag kände att jag ville berätta att jag mådde skitdåligt egentligen, men samtidigt ville jag inte göra en stor grej av det och jag ville vänta och se om det blev bättre först.

Det började natten till måndagen med att jag fick frossa. Jag frös och svettades samtidigt, och kunde inte sova alls. Samma sak på tisdag.
På onsdag morgon var jag så matt och orkeslös att jag nästan inte orkade gå ut med Nanook. Det var en konstig matthet. Som om jag egentligen var rejält sjuk i influensa eller något, fast utan själva sjukdomen. Bara helt totalt slut. Och jag svimmade till lite då och då och rörde mig väldigt sakta.

Jag åkte ändå till studion och försökte få saker gjorda, men jag låg bara i soffan halva dagen och vilade. Jag skulle redigera film, men satt bara och glodde på skärmen. Trots att det inte kräver så mycket muskelkraft att redigare film så var det som om hela min hjärna var slapp också. Jag visst inte riktigt hur jag skulle bära mig åt. Jag bara fastnade med tom blick hela tiden. På kvällen lyckades jag ändå få lite gjort, men jag märkte att jag inte längre kunde sjunga starkt. Att prata var nog ansträngande. Jag tänkte att det kanske bara var någon väldigt konstig trötthet och att det skulle bli bra efter en god natts sömn.

På torsdag var det som allra värst. Jag åkte till studion och jag kände redan lite dåligt samvete för att jag inte alls fått så mycket gjort under veckan som jag hade tänkt. Jag var fortfarande helt orkeslös på ett konstigt sätt. Till och med värre nu. Men jag försökte tänka bort det. Gick upp till mitt fina rum på övervåningen i huset jag hyr för att börja sjunga upp, som jag brukar. Men alltså…jag kunde inte. Rösten lät skrovlig och jag orkade inte ta i. Jag orkade inte ens stå.
Jag satte mig på golvet och grät. Jag kände att något var så in i helsike fel. Det var inte normal trötthet. Jag var egentligen pigg och full av lust att göra saker, bara orkeslös och bortkopplad.
Och det värsta av allt var att det kändes som om en del av mig var borta. Som om min själ inte riktigt befann sig i kroppen. En bit ovanför. Det kändes precis som om min kropp och “jag” inte var en och samma längre. Jag böjde mig fram med huvudet ned mot golvet för att “den/jag” skulle “ramla” tillbaks igen. Som om något fattades i min hjärna.  Ja, ni hör ju hur konstigt det låter.

Själva känslan jag hade i kroppen var inte obehaglig i sig. Det var som ett otroligt lugn egentligen, men som blev fruktansvärt obehagligt. Som om jag befunnit mig i djup, djup meditation och råkat fastna där. Som om min hjärna var uppkopplad till något annat, och inte riktigt närvarande i kroppen. När jag bara slappande av och liksom följde vad kroppen ville göra, så satt jag bara stirrandes ut i tomma intet. Jag kunde sitta så hur länge som helst. Bara titta ut i luften, och känna hur mjukt och svävande allting var. Allting rörde sig liksom lite…som om det andades. Jag hörde sus i öronen och det kändes som om jag satt så tillräckligt länge och liksom “släppte taget” så skulle jag försvinna iväg, från vår fysiska värld.

Jag kände mig rädd. Kommer jag aldrig känna mig normal igen? Har en del av mig lämnat kroppen? Eller har jag fått någon allvarlig sjukdom som gör att jag för resten av livet kommer vara halva jag. Och helt orkeslös. Jag var helt förtvivlad tillslut. 

När jag satt där i rummet och grät för att det kändes helt hopplöst så ringde mamma.
Tänk vad mammor kan känna på sig allt.

Jag åkte hem efter det. Tog med mig datorn och var hemma hela helgen. Ringde sjukvårdsupplysningen på lördag när det kändes som allra värst och försökte desperat förklara i normala ord hur jag mådde, så att jag skulle få några råd. De tog det väldigt allvarligt ändå (antagligen med tanke på blodproppen i november) och sa att om det blir minsta förändring till det värre så skulle jag åka in till sjukhuset omedelbart. Jag ville verkligen inte. Inte sjukhus igen. Jag ville bara få bli bra igen.

På lördag kväll började jag må bättre. Tack och lov!!!!
Min mamma sa att hon såg det på mig på en gång. Blekheten i ansiktet försvann och jag började prata i normalt tempo igen.
Ja, för innan så fastnade jag liksom…pratade långsammare. Tänkte mer emellan orden. Hade svårare att uttrycka mig. Det var jobbigt att bara prata. Jag ville ju helst bara vara i någon märklig stillhet.
Ja alltså…det här var det märkligaste jag upplevt någonsin. Nu mår jag jättebra igen och känner mig full av liv. Men vad sjutton hände? Det var så himla konstig känsla och jag har aldrig i hela mitt liv mått så märkligt under så många dagar. Det är ju en sak om det är lite taskig dagsform liksom. Det kan ju hända lite då och då. Men detta…det går utanför min förståelse.

Och för att vara tydlig så var jag inte stressad eller mådde dåligt innan. Jag mådde tvärtom väldigt bra och kände mig stabil. Jag hade haft en superbra vecka och helg, utan vare sig stress eller annat. Kan tänka mig att det låter som någon form av utmattningssyndrom men det kan det omöjligt vara eftersom jag kände mig så stabil och lugn innan, och att det dessutom bara försvann helt tvärt.

Oavsett, så är jag SÅ tacksam att jag är “tillbaks i min kropp” igen haha. Förstår om mina förklaringar ovanför låter helt galna. Ni får tycka att jag är galen. Men kanske är det någon av er som upplevt något liknande någon gång? Dela gärna med er i så fall. Jag kommer aldrig sluta undra vad det här berodde på.
Som sagt så känns det så skönt att vara mig själv igen och ha ork och kraft. Nu fick jag återigen en sådan där upplevelse som liksom fick mig att uppskatta allting så mycket mer igen. Att kunna sjunga. Springa. Sträcka på mig utan att svimma. Vara alert och rapp i käften. Gud vad underbart.

Jag och mamma firade denna härliga måndag med att åka till Junsele och posta lite paket och äta pizza. Det händer ju inte allt för ofta här i Grundtjärn. Sen gick vi in på blomsteraffären för jag ville handla några fröer. Det börjar ju bli dags nu! Jag köpte inte så mycket i år, eftersom jag ville hålla det på en lagom nivå som känns rolig utan att det ska ge dålig samvete för små stackars plantor som törstande står i ett fönster och längtar efter en större kruka. Nej, ibland räcker det med lite.
Bara några örter och solrosor. Det blev mynta, persilja, dill och basilika. Mums!
I morgon tänkte jag plantera dom! Som jag längtar efter att få känna jord mellan fingrarna.
Ja för här har vi ju fortfarande mer snö nu i april än vad vi någonsin haft någon vinter i januari. Jag tog den här bilden i morse. Nanook är i alla fall riktigt glad över snön ändå 🙂
Kan ni ana vårfloden som kommer om några veckor?  Jösses vad roligt det ska bli att bana väg för vattnet när det är dags. Rensa smuts i trummorna under vägen så att det ska gå fortare. Och känna den där glädjen när stora snöblock liksom far iväg med floden. Dock anar jag översvämning och förstörda vägar när alla dessa snömassor ska smälta bort. Men det får vi ta då.
Nu ska jag gå ut i solen en liten stund innan den går ned. Hoppas ni haft en jättebra helg och en härlig måndag!
Ta hand om er! ♥

104 Kommentarer på “Som om en del av mig var borta

  1. Therese

    Jag kan känna igen väldigt mycket av det du skriver, den där mattheten och orkeslösheten…som att vara sjuk fast ändå inte.. Jag blev dålig för två år sedan och har inte blivit bra än..Så det är skönt att höra att du mår bättre. 🙂

    Reply
  2. Bella Elkjaer Flynn

    I’m so sorry you experienced this.
    I had something similar a few years ago but i actually ended up also breaking out in huge blisters all over my body and my temperature was ridiculously high. They never found out what it was, but i suffer from anxiety, stress and depression so they always blame it on that even though i felt great before hand.
    Im sorry that doesnt really help, but know that i’ve been there before too so you’re not alone. Its a very scary feeling not to feel “yourself” when a moment before everything was fine.

    Im glad you feel better, make sure you take time to think about “you” before anyone else. Its hard for me to not constantly be doing something and i imagine is similar for you, but sometimes you have to sit down, relax and just take life in.

    <3
    Feel better. 🙂

    Reply
  3. Karianne

    Joanna, do you have Carbon Monoxide detectors in your home and studio? It sounds like you might be experiencing Carbon Monoxide poisoning. It can result from poor ventilation, and often occurs in homes with wood burning stoves.

    Reply
    • Helly

      I Wondered that as well! There could be something in your studio that is causing it. Definitely worth checking! It can be so dangerous!

      Reply
  4. Britt-Marie

    Du är väl riktigt rädd om dig och åker till akuten om denna annorlunda känsla infinner sig fler gånger? Tänker på en vän som drabbades av sorkfeber (hon visste inte detta förrän efter lång tid) och hon hade också upplevt en sorts “utanförkroppskänsla” som var mycket obehaglig. Ta hand om dig! ?

    Reply
    • Christiane

      Yes. This may be a very good idea. I was hypo-thyroid condition for quite some time until I was properly diagnosed with a blood test and put on medication. . . . . then it took a while to ‘bounce back’ but I definitely felt better.

      It’s a possibility . . . . always good to rule out any medical problems when you feel dramatically ‘down’ (depressed) or ‘out of tune’ . . . a doctor’s visit is a wise place to start, yes.

      Soon spring will come and you will have some flowers and be able to enjoy the warmer weather and the sunlight will return in abundance to your latitude.
      All shall be better, then. 🙂

      Reply
  5. Ulrika

    Väldigt bra beskrivning – att tappa bort en del av sig själv. Jag har det också så. Tyvärr ofta återkommande. Har insett efter dryga tre år att jag måste hitta ett nytt ”normalt” anpassat efter dagsformen. Ta det lugnt och vila precis som du gjorde – du är inte ensam.

    Reply
  6. Evelina

    Åh, kära du!
    Det är många som upplever det du upplevde, även om de fysiska manifestationerna av det ser annorlunda ut från person till person..
    Naturen hjälper, att jorda sig och lita på att allt är bra och blir bra. Som du vet!

    Att flyta lite utanför sin kropp är normalare än vad samhället tillåter oss tro. Och att “få smaka” på högre dimensioner kan vara lite ruggigt innan man förstår sig på det eller vänjer sig! Men det där lugnet du också beskrev finns alltid inom en, och det är det man ska titta efter när man känner sig osäker.

    Är så glad att du känner dig uppfriskad igen efter de utmanande energierna som rört sig inom dig. Knas! Men också väldigt magiskt. Man lär sig verkligen att lita på sig själv, eller att man har kunnat göra det hela tiden egentligen.

    Uppskattar dig massor!
    Kram

    Reply
  7. Anna

    Usch, jag vet precis vad du menar. Jag brukar få samma känsla ibland, fast för mig kommer det kanske varannan månad och då i en mycket kort period, det kanske varar i ett par timmar bara. Då känns det precis som du skriver att en del av mig själv är borta. Jag skulle beskriva det som att inuti mig är det som ett stort oändligt tomrum, som en stor sal, och det som är “jag” bara fladdrar omkring inuti mig helt planlöst, utan något grepp om kroppen. Då blir jag helt matt, men framförallt väldigt ljudkänslig. Om någon säger något till mig brukar det kännas som att de står långt borta och ropar, och sen ekar ljudet inuti mig. Och jag kan bli helt galen av en konversation. Det har hänt att jag suttit vid middagsbordet och känt det som att jag ska explodera för att min familj bara pratar så det gör ont i min hjärna, medan de egentligen bara har ett vanligt samtal… konstigt det där. Det brukar gå över ganska snabbt om jag vilar, men ja, det känns alltid lite obehagligt att tappa greppet sådär.

    Reply
    • Märta

      Anna, det du beskriver låter lite som Ménières sjukdom. Fast då brukar man också känna sig yr…

      Reply
  8. Jana Goesch

    Liebe Jonna,
    vielleicht die viele Farbe im Studio?
    The many colors in the singing room?
    I don´t speak good english 😉
    Love Jana

    Reply
  9. Aspen Rain

    I love your blog Jonna – you are so real. I have experienced something similar to what you have described. Almost as if your soul is more connected to the spiritual word than the physical. This can happen when you don’t feel ‘grounded’. Funny thing is that a lot of people actively try to achieve the state of mind that you had achieved. I bet it can be quite alarming when you enter that state without intending to do so.
    It seems like you instinctually know what you need – grounding. Gardening and digging in the earth will definitely help you with that. Connect with your ancestors and your land, and you will regain your balance between the spiritual and the physical.

    Much love to you Jonna,

    Aspen

    Reply
  10. MALIN

    Jag tänker direkt på dina tidigare inlägg där du berättar att du ändrat mycket i kosten. Äter du fortfarande väldigt ren mat? Kan vara en detox effekt tänkte jag? Bara första tanken som kom till mig!
    Du känns förövrigt som en person som är öppen för lite “allternativt” så om du inte redan upptäckt medical medium, så läs hans böcker!!
    Kram från Dalarna

    Reply
  11. Maria - All things green

    Åh goding, det kan vara att din hjärna läker från blodproppen. Ja du ve ju min story och jag hade massa sånt efter Stroken. Hela den sommaren fick jag åka in akut för att jag bara inte funkade, fick yrselattacker och ja iom att jag ändå fått hjärnskada var det rätt “åk in på EN GÅNG om du mår sådär”. Jag kan inte säga ngt för jag vet inte ngt om hur det ser ut där under men bara en liten tanke utifrån hur det var för mig. Jag är är mkt känsligare också för sömn, hur jag äter, allt sånt efter Stroken.

    Sen har det gått över och ju längre tiden gått ju mindre såna “episoder” har jag. Det enda som hjälper då är vila, finns ingen annan väg ut ur det. Men det behöver ju inte vara det, men ändå, känner att jag vill dela med mig ifall att det hjälper nästa gång.

    Sen ibland kan jag som högkänslig bli så när det blir för mkt, då känns det inte alls relaterat till Stroke eller hälsa i överhuvud taget. Jag vet inte varför, då känns det som att inget betyder något alls. Allt känns bara meningslöst och tomt och märkligt flytande.

    Skickar dig största kramen, hoppas vi ses någon dag snart! <3

    Reply
  12. Nettan

    Om du duschar och rensar din aura blir det bättre då? Krama ett träd. Jorda dig.
    Du kan unna dig att vara lite ledig ibland. Var stolt Jonna över vad du gör, vem du är! Låt ingen få dig att tvivla på dig själv. Du behövs! Kramar om!

    Reply
  13. Therese Ålstig

    Kroppen behövde säkert rensa ut någonting.

    Så nu kan du ta in våren och energin den ger på ett nytt sätt. Utan det som fanns i kroppen och inte hörde hemma där. Ny energi och ny livskraft…

    Reply
  14. Valerie

    Dear Jonna, lovely girl; I will pray for your full recovery. Please check in with your doctor and explain what happened to you. There are a number of things, but it sounds as if your body was having a problem regulating the temperature. I myself had a really bad autoimmune spell three and a half years ago when it took me 18 months to come out of it, and it no one was ever to abel to tell me what it was. I had problems with my skin, major problems with my skin that was a tip-off that something was wrong. And try to put something on my skin one night to help and actually ended up lowering my body temperature so bad that I was chattering. And called my family doctor and she could give me no help just said if your temperature goes below 92, go to the ER. I had other symptoms and had always suffered from a low body temperature most of my life, I have corrected that now with diet and excetera, but for those who have body temperatures that are not somewhere close to 98.6 on a regular basis and dip down into the 97 s, and for myself it was always around 97.3, there is a whole range of autoimmune type problems that can happen and generally people are not aware of this. It is not spoken of we are always told that those temperatures are normal. Of course those are the numbers that we use here in the United States. because we are talking about I guess Fahrenheit. At any rate there some things that can cause that, and thyroid is one of them. And it doesn’t have to be a really bad problem we can just be something more minor and it can cause fluctuations and also feelings of panic. And I am not a medical person , but a healing practitioner , so best to be checked out by someone in the medical field! Please take good care of yourself.
    Valerie
    ❤???

    Reply
  15. Lindan

    Men guuud vad skumt Jonna!!? Låter ju skitläskigt…! 🙁 Fast samtidigt lite intressant (om du förstår hur jag menar…Vill ju såklart INTE att du ska må dåligt på NÅGOT VIS…!! Men det var ju ändå en “intressant/märklig” åkomma att drabbas av…! Man undrar ju verkligen vad det var som hände…!? Kanske var halva du uppkopplad till den planet jag tror du kommer ifrån…?? 😉 (jag är inte helt säker på att du verkligen är från Tellus…du är liiite för magisk för det….! 😉 <3
    Vad SKÖNT att du mår bättre nu iallafall!!!

    Jösses vad snö ni har fortfarande…! Här var nästan 20 grader igår och idag….helt ljummet…var tvungen att ta av mig jackan när jag skulle hem från jobbet….!! 😮 Var nästan åskvärme ute! Så igår passade jag på att "vårpiffa" på ballen (*hrm – balkongen!*), med nya gardiner, duk, pärlhyacint och nya kuddar och ljuslyktor! 🙂 Sedan firade jag det hela med en budapestbakelse! :p

    Nu håller jag tummarna för att du ska få vara fortsatt HEL (och inte halv…), och känna dig stark och frisk!! <3 Snart kommer våren till er också!! STOOR VARM KRAM!! <3

    Reply
  16. Lena Buhr

    Hej Lilla Smulan 🙂 förstår att det är otäckt….inte ovanligt med konstiga, diffusa känslor och tillstånd, när man byter diet. Man blir liksom bortkopplad i roten 🙂 en detox, med andra ord, och det inbegriper ens känslotillstånd… lite kokossmör: Virgin oil kan hjälpa . vi behöver vi lite fett för att typ ‘orka med’ och dessutom transportera viktiga, stärkande fettlösliga näringsämnen. Inte mycket men en liten dutt ren, jungfrulig kokosolja/smör…i tex teet eller kaffet kan hjälpa att detoxa/stärka/bygga etc…jag vet inte hur ni äter just nu men se över om du får i dig JÄRN. FYTINER i sädesslag, ‘skrämmer’ bort järnet (alla slags sädesslag samt bönor – järntjyvar!)…ja lite så….för detta kan absolut också ha med din sjukdomshistoria för i år…..å du gör helt rätt i att PAUSA 🙂 OFTA….skapande verksamhet kan vara väldigt uttömmande, hur roligt det än är å idag är vi så utsatta i sociala medier att det påverkar oss mentalt och själsligt; Youtube, instagram, Twitter, fejjan ja you name it 🙂 så håll dig du nära skogen och familjen. Vila dina sinnen från oss, hehe! Vi är där vi är på sociala plattformer men gör nog inte så värst mycket nyttigt! 🙂 vi bara surfar och leker, medans du har ju det som yrke också…så inte så konstigt, Älvan 🙂 vila, njut och bara mys!! Krama alla goa djuren! 🙂

    Reply
  17. Evy

    Hej Jonna
    De symptom du beskriver har jag precis igår läst i en bok. Den heter Ända in i märgen och är skriven av Annika Taesler. Hon har varit med om en svår olycka och för henne var det kroppen som protesterade över att göra saker typ. En försvarsmekanism som slår till då hjärnan inte fattar att kroppen är svag. Du har haft en jobbig vinter så försök att inte rusa iväg och göra allt du gjorde innan allt elände började utan ta det lite vackert. Kan rekommendera boken å det varmaste för det är så stark berättelse av och om en flicka som vägrar ge upp.

    Kram från Evy

    Reply
  18. Evelina

    Det var ju inte så väldigt länge sedan du hade din stroke. Det tar tid att läka och det kanske till och med blir så att du kommer att vara känsligare än förut. Det är inte alls galet att känna så, jag kan absolut relatera till din upplevelse men för min del beror det på utmattning. Det är ju i och för sig också en typ av hjärnskada, men inte alls av samma orsak.
    Var rädd om dig och tveka inte att ringa sjukvården om det blir sådär igen! Nämn din stroke då också ?
    Krya på dig!

    Reply
  19. Soulmama

    Sköldkörteltester, ja! Bara för att kunna räkna bort en sak som verkligen kan ge mystiska besvär. Se till att de testar ALLA sköldkörteltest, ibland väljer de bort ett av proven (iaf här i Finland) för att de inte fattat hur mycket de värdena spelar in. Sen kunde man ju tro utmattning ändå, jag blev utbränd mitt i en “bra” period. Jag fattade noll. Och PMDS ska du kolla in, det ger också väldigt mystiska besvär. Kring ägglossning kan jag bli sådär också! Det är som att kroppen och själen strejkar.

    Men ta hand om dig fina <3

    Reply
  20. Samantha

    Get your thyroid function checked, especially if there is anyone in your family with autoimmune disease (things like type 1 diabetes, rheumatoid arthritis, crohn’s disease, lupus, amongst others). This sort of thing happens to me all the time and I have a very complicated form of hashimoto’s thyroiditis. It is an autoimmune disease where your body attacks your thyroid gland, which then starts to mess with all your hormones. You can chills or hot flashes, have cold hands and feet, feel extremely tired/fatigued, and sometimes achy all over (like you are getting the flu), and dizzy. You may also notice your hair starting to thin or get straw-like, dry skin, brittle nails, brain fog, and sometimes other mental health issues if it goes untreated for a long time.

    Reply
  21. Jo

    Det låter som hur jag blir när jag får blodsockerfall. Är typ1-diabetiker och menar alltså riktiga blodsockerfall, när sockret går ner till under 3 mmol/l. Det är extremt ovanligt att (friska) kroppen överproducerar insulin, men det händer ju. Kan också vara blodtrycksfall men då blir man väl mer yr?

    Reply
  22. leif

    Det är efterverkningar av proppen.
    Det går över om ett par år.
    Unna dej mycket kaffe och nötchoklad det gör sinnet glatt, bra för recovery.
    Kramar…..allt fixar sej.?

    Reply
  23. Sara

    Kanske kan det du upplevde falla in under derealisation eller depersonalitation? Det är ganska vanligt att få sådana overklighetskänslor någon gång under livet, och det kan bero på många olika saker, men för min egen del har det hjälpt att läsa på och känna att jag inte är ensam i det. Hoppas du fortsätter att må bättre!

    Reply
    • T

      Det var min första tanke också. De upplevelser som jag själv har haft av det tidigare påminner väldigt mycket om det Jonna beskriver, bortsett från frossan dock.

      Reply
  24. Chelsea

    Hi Jonna,

    This is the first time I’ve commented on your blog, though since I discovered you back in January I’ve wanted to reach out a few times. You feel like a silvery-pine soul kin to me :). Anyhow. I’m going to say something a bit different from what others are mentioning. I completely agree that if it’s health related, or happens again, to seek real medical help. However. What you’re describing is something I really felt as well, but only really for a day, on April 1st. The silence in between thoughts, calm, as if in super deep meditation spontaneously. I even had the thought “I should not be driving my car right now” when I went to the grocery store – just calmly watching clouds float by and the air move around things. ((And this is not a normal state for me, haha)). For me it only lasted 3-4 hours, I can imagine how it may have felt really scary happening for multiple days. Hmm. You are very connected to nature ~ perhaps you might understand this. I attributed this feeling to the energy of the planet changing, and being someone who is helping to anchor new frequencies. I know this sounds a little “new-agey” haha, but I also feel it’s true. Being so entwined with your heart and soul and nature – you too may be anchoring energy, but on a grander scale. Have you ever thought about the Earth, energy, or things like this before? Perhaps that’s what you experienced. Just a different idea :). Anyhow, I’m glad you’re feeling better! Have a good week. <3

    Reply
    • Olivia

      I agree, there are new energies emerging, and sensitive people can feel it the way Jonna described. People who are NOT so open, can go crazy with bad things happening. I think we are seeing a lot of that right now.

      Reply
    • Tamsyn

      Chelsea, thank you so much for mentioning this! I had this exact same train of thought when I was reading our lovely Jonna’s blog post. Your theory isn’t “new-agey” at all…science is actually starting to catch up and verify all of this. A few years back when our beloved planet aligned with the Galactic Center, we were bombarded with more photonic light and electromagnetic energy than the planet has ever received before. The earth is literally raising it’s vibration, and as a result all life on earth has to follow suit. Many people keep saying how perplexing it is that entire colonies of bees are perishing without explanation, as well as large ecosystems of frogs. Entire flocks of birds will fall out of the sky. They are having a difficult time adapting/adjusting to the new, higher frequencies. It’s all about shifting from 3D ego consciousness to 5D heart consciousness. Bringing love and light to self and others. There are countless articles online regarding “symptoms of vibrational flu” and/or ascension flu; some of these include: headaches; vertigo/dizziness; hearing ringing and popping in the ears; nausea; feeling disconnected; losing interest in things that used to be satisfying; changes in sleeping and eating patterns; etc. It’s a long, long list and many of these symptoms seem to be triggered by solar flares, etc.
      Of course, it’s always wise to consult with a physician and rule out any physical problems. But in the absence of a medical diagnosis, it might be time to consider vibrational flu. Who’s the crazy one now, Jonna?! Love and light to all.

      Reply
  25. anette.lärjedal

    Jonna,jonna lova att du kollar igenom hela dig. Ungefär som med bilar. Något säger din kropp till dig, LYSSNA. Härligt följa dig vill inte förlora dig. Kram kram kram

    Reply
  26. Malin

    Fina du- det låter som PMS…
    Jag tror att jag ska få influensan varje gång jag har ägglossning.. sen kommer ångesten som håller i sig till mensen kommer… kan det vara det?

    För mig kom pms efter en stressig del i mitt liv. Hoppas jag har fel så du slipper detta ?

    Men om du skulle ha fått pms så kan man äta stämningshöjande bara de dagarna som man har pms. Man behöver inte må så menar jag. ?

    Stor kram!!

    Reply
  27. Jenny

    Vad skönt att höra att det gick över och att du mår bra nu! Tycker ändå det kan vara bra att du bokar in en tid hos läkare för att berätta hur du kände dig de dagarna som det var som värst även om du mår bra nu. Kan vara bra att få en medicinsk uppföljning efter blodproppen och få det dokumenterat,i journalen tänker jag. Jag tror inte att det är någon fara alls med din hälsa och vill inte oroa dig på något sätt, men förnimmelser av att befinna sig utanför kroppen och känslan av att befinna sig i en högre dimension kan (med betoning på kan) ibland vara kopplat till en pågående stroke eller efterdyningar av en stroke som jag förstått det. Jag kom att tänka på ett väldigt bra TED-talk med Dr. Jill Bolte Taylor som jag tycker du ska se. Hon beskriver hur hon upplevde sin stroke och hur hon hade känslor av att befinna sig utanför kroppen och att hon upplevde ett behagligt lugn som hon beskrev som Nirvana och att världen blev otroligt vacker. Hon blev helt återställd ska tilläggas :). Trots ämnet är det en väldigt rolig föreläsning och man lär sig massor. Jag klistrar in länken här: https://www.ted.com/talks/jill_bolte_taylor_s_powerful_stroke_of_insight?language=sv#t-1082267
    (om länken inte funkar kan du googla på hennes namn och ” ett slag av insikt”) Berättelsen om hennes egna upplevelser börjar ungefär 9 minuter in i föreläsningen! Vila och ta hand om dig väl. Vi är rädda om dig!

    Reply
  28. Britt-Marie

    Känner igen symtomen från min kollega som hade hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. Det rättade till sig så förmodligen berodde det på någon inflammation. Hon behövde medicineras med levaxin under en period.
    Men jag hoppas det va bara något tillfälligt och att du i fortsättningen får vara frisk o kry.
    Kryakram till dig Jinna Jonton 🙂

    Reply
  29. Angelica

    Jag känner igen mig i det du beskriver. Ibland får jag en känsla av att vara ”utanför” mig själv och att varje rörelse jag gör blir så overkligt verklig i att jag uppfattar den utifrån. Samtidigt är det som att jag blir medveten om min existens men ändå känner mig tom. Brukar gå över efter ett tag. Jag vet inte vad det beror på.

    Reply
  30. Sabina

    Jag har alltid lägre blodtryck än vad som är normalt och brukar känna mig exakt sådär när det blir för lågt. Inte superofta men då gäller det att ta det lugnt så man inte svimmar. 🙂 Så det är väl det jag kan tänka på, annars har ju faktiskt din kropp tagit rejält med stryk senaste tiden och har förmodligen inte riktigt kommit igång ännu! <3

    Reply
  31. Anonym

    Du har varit skraltig et halvårstid nu, Jonna. Det är plågsamt tydligt att du inte har det bra och att något är fel. Många av de symptom du beskriver kan var för sig höra till nästan vilket tillstånd som helst, men sammantaget är det mycket som talar för brist på sköldkörtelhormon, hypothyreos – läs själv om detta och om andras beskrivningar av tillståndet – förlamande matthet, trötthet och sömnsvårigheter, frysenhet, torr hud och håravfall, depression och koncentrationssvårigheter, röstförändringar osv. Långsam debut och de diffusa symptomen gör att många går allt för länge innan tillståndets orsak blir klarlagd. Mixtra inte med hälsokost, vitaminer och dieter utan be om att få en genomgång hos husläkaren. Är det inte det jag föreslår, så är det något annat som bör uppmärksammas och behandlas.

    Reply
  32. Jonna Post author

    Vill bara säga TACK för alla era kommentarer. Det betyder jättemycket att få höra om era erfarenheter och få lite råd. TACK! ♥

    Reply
  33. Hanna

    Fundera kanske över ditt preventivmedel? Vi är många som blivit sjuka av både hormoner och kopparspiral och med din vinter och höst så låter det som att något inte stämmer i kroppen. När det blir obalans i hormoner kan de ge alla möjliga olika symptom, som t.ex. sköldkörteln som många påpekar.

    Reply
  34. Maria

    JONNA LÄS DET HÄR!! ♥️♥️
    Jag vet precis vad du menar. Det du upplevde kallas för Depersonalisation. Du skrev ett inlägg för ett tag sedan där du berättade om när du fick din blodpropp och hur du fick panik och kollade ner på dina händer och att det inte kändes som att det var dina händer, minns du? Det va också Depersonalisation fast i starkare grad. När man utsätts för något traumatiskt, har stressat för mycket, psykiska påfrestningar överlag så checkar hjärnan ut. Den stänger av funktioner för att skydda oss från jobbiga saker men egentligen blir det en mardröm för vi får ju mer panik av att känna att man inte är sig själv eller i sig själv. Samtidigt som man kan få det där obehagliga lugnet du skriver om! En del får mer ångest medans andra blir lugnare när dem får DP. Förmodligen har din hjärna inte återhämtat sig helt från det som hände när du fick din blodpropp, eller att den fastnat lite i det spåret och därför fick du plötsligt symtomer på DP nu igen. Jag själv har DP och har haft det i ett år nu men för mig är det 24/7 men i olika grad. Har som tur är blivit myyycket bättre med hjälp av homeopati! Nu är jag mer i kontakt med mig själv men har det där läskiga lugnet du pratar om, får nästan inget gjort och är som att jag inte kan bry mig om saker lika mycket längre. Det jag sörjer mest är att jag inte kan känna den starka kontakten till naturen längre. Jag hoppas och kämpar dagligen för att bli bättre! Om du vänder dig till läkare så förvänta dig inte att dem vet vad du pratar om. Har knappt träffat någon som förstår vad DP är. Jag söker dagligen efter svar på hur man kan bli frisk från det här och hittills så är det homeopati som hjälper mest. Skriv gärna till mig på min mail om du har frågor eller om jag kan hjälpa dig på något sätt. Förhoppningsvis kommer det inte tillbaka för dig men om det gör det så tveka inte att skriva! (Kan meddela att det du upplever inte är något farligt. Man håller inte på bli knäpp även om det känns så!) kram på dig

    Reply
    • Wiebke

      I can’t manage to write a reply in Swedish just now, but I second this. Everything you (Jonna) describe sounds like dissociation/depersonalisation to me. I have very bad ptsd, so I have a lot of experience with this. And trauma can be very deceptive, it may not feel like you experienced one for a long time, because your brain protects you until you are ready to deal with it. I lived like nothing had happened for a year until I realized I had been traumatized. Understanding what it is you’re dealing with and why you have certain reactions in certain situations can be a great relief. All the best to you, I’m glad you feel better now. ♥ (you too, Maria ♥)

      Reply
  35. Marit

    Oj Jonna, jag bli riktigt orolig för dig, speciellt då det satt i flera dagar.. Finns ju flera tänkbara orsaker: kan du ha haft en ny propp? Lindrig stroke?Blodtrycksfall? Speciellt svimningarna beror på något fysiskt fel. Jag tycker att du borde ha farit genast till läkare och kollat upp dig. Förändringar i dieten kan också ställa till mycket konstigt i kroppen. Låter som om din kropp saknar något näringsämne och eventuellt har för mycket av något annat? Det är inte alltid så smart att experimentera själv med olika kosttillskott, balansen kan rubbas då man inte testats före vad man VERKLIGEN behöver, och INTE behöver. Jag undrar kände du illamående under de här dagarna? Kunde du äta/åt du normalt? Eller ville kroppen inte ha mat? Hur som helst är jag glad att du mår bättre igen, men om det kommer igen, tveka inte utan far till läkare! Blodprovstester bör göras. Kanske kan det vara så att du har låga järnförråd i kroppen? Borde kollas Ferritin och Fe. Hb hemoglobin) säger inte rätt alla gånger: Hb kan vara ok men järnvärdet i kroppen är för lågt. Jag har själv upplevt det för nåt år sen – jag var oförklarligt trött, ville vara sova, kraftlös i musklerna, orkade ingenting. Kände mig svimfärdig hela tiden. Tigs blodprov sim visade att jag hade extremt låga järnvärden, tog då järntabletter tillsammans med c-vitamin på tom mage i en månad, och som ett mirakel blev jag frisk. Visserligen kontrollerades jag både med gastroskopi och colonoscopi, för de trodde jag hade nån allvarlig sjukdom bakom, men det var helt bra, jag hade ”bara” järnbrist. Med detta sagt råder jag dig dug dick INTE att ta järntabletter innan det är verkligen konstaterat att du har järnbrist! För mycket järn i kroppen är giftigt. Ta hand om dig Jonna, låt dig undersökas om det kommer igen! Kram!!!

    Reply
  36. Rose-Marie Byström

    Kära Jonna,
    Spontant tänker jag att du genomgått en energihöjning då själen gör en egen resa för att höja medvetandenivån. Under tiden måste kroppen vila och kan inte fungera som vanligt. I den bemärkelsen så är det enbart positivt. Men för att säkerställa att det inte är något annat så bör du nog be om en hälsokontroll och provtagning. Hoppas att du får fortsätta vara pigg nu. Kram ❤

    Reply
  37. Tove

    Hej Jonna! Det finns något som heter Spring Fatigue Syndrome sol jag själv drabbas av varje vår. Jag bor i Alaska så vinterns är mörk och kall med mycket snö. Jag har inte så ont av det, men då våren och ljuset kommer så kan jag plötsligen bli jätte,jätte trött och känna mig yrslig och konstig. Obehagligt. Det är serotonienet och melatoninet som förändrar sin produktion från förändringen från så mycket mörker till ljusare dagar. Det kan ta upp till 3 veckor att känna sig normalare igen, men ofta så kommer det på snabbt och blir gradvis bättre.
    Kanske är det inte det du råkade ut för,men det fick mig att tänka på det. Det var något jag kämpade med i många år om vårarna och ej fattade vad det var o det var skönt att få information om. Nu känns det lärare då jag vet vad som händer. Men, som sagt,det kanske inte var detaom du hade men jag ville nämna det om det kanske kunde vara så.
    (Det hjälper om man ätet protein och håller blodsockret jämnare, också att dricka mycket vatten för blodtrycket kan påverkas lite också. Så liksom man vilar sig igenom det tills hormonerna stabiliserat sig för nya ljussituationer.)

    Reply
  38. Johanna & P

    Åh Jonna hoppas du får må bra nu! Tänk på dig själv o var rädd om dig, får för mig du har höga krav på dig själv!? Vad många intressanta råd du redan fått! Jag vill bara tillägga att utmattningssyndrom som du inte tror att det är eftersom du inte känt dig stressad, kan bero på flera andra saker än stress, tex förgiftning, näringsbrist eller näringsobalans, virus,,
    Hoppas det bara var något tillfälligt lindrigt o att det inte kommer tillbaka! Själv känner jag mig lite matt i kväll, vet inte varför, kanske årstiden,,
    Kramar från skogen <3

    Reply
  39. Anonym

    Hi,
    I have had same kind of symptoms. I ate very badly then and drank too much coffee. Also there was mold in my house. Because of too much sugar and coffee, my body got too sensitive to mold. I had strange feeling in my head and I got few panic attacks too. Sometimes I threw up and had fever or I just felt sick. I was feeling unreal. But then I moved away and started to eat healthy and quit drinking coffee or any caffeine-drinks. I was feeling healthy again! So the point is that mold can do those symptoms. Or any other thing that gets to your body because of low immune system and that your body is too acidic. It causes yeast syndrome. (You can find much information from internet) I hope that you get well soon and doctor finds a reason for your symptoms. Hugs!

    Reply
  40. Camilla

    Vill minnas att du hade nåt liknande symtom när du var iväg på en liten resa norröver och bodde på nåt hotell för några månader sen

    Reply
  41. Wilma(Luna)

    Hi Jonna, I recognise it as derelisation/depersonalisation. It is strange and scary, but I was told by my doctor that it was a kind of protection.
    Read about it, like Sara said before, maybe you can recognise it or not. I guess it is different for everybody.

    Reply
  42. Tine

    Oj vad läskigt det låter! Jag tror jag hade åkt in och kollat huvudet, speciellt om det är så att du haft svårt att prata. Så det inte är nån blodpropp i hjärnan eller något sånt 🙂 Bara för att vara säker tänker jag, ta hand om dig <3 Tack för en sån härlig blogg!

    Reply
  43. Erin

    There are many good ideas in the comments. Thyroid, blood sugar, blood clot healing, etc. Another thing to check out is the possibility of a vasovagal nerve reaction. This can have an emotional trigger or a physical trigger. For myself, I had a pinched nerve in my neck that caused it. I had 3 major episodes that sent me to the hospital, and then many minor episodes. Incorrect posture brings it on for me. You are a silversmith. I am also a silversmith, and have strained muscles resulting in pinched nerves in the past. My neck problem was not due to smithing, but to exercise and then poor posture when sitting. It is something to consider. Anyway, I hope you are well again soon!!

    Reply
  44. C

    Intressant att läsa om alla tips men kan bara hålla med flertalet här att det kan vara relaterat till din blodpropp som du hade.
    Tycker att du bör boka tid hos din läkare för genomgång och kontroll.
    Hellre en gång för mycket!
    Kan också vara så att kroppen helt enkelt behövde vila – säkert också en effekt av blodproppen.
    Jag vet ju inte förstås men ta hand om dig och kolla upp tycker jag!
    Kram!

    Reply
  45. Lucas Siqueira

    Hi Jonna,this is called Derealization “the perception and felling that you no longer are in the body),I have experienced that when I had a panic attack.

    Reply
  46. Isabel

    Hi Jonna,
    What you are having is normal symptoms of ascension & awakening. Lots of people are going through it. No, you are not sick! Phew!!!

    It is an awesome yet scary state when you don’t have knowledge about it. But rest assured, it is a great thing what you are experiencing. Wish I was going through it too. It’s the beginning of your awareness of your true self as you are not the body that you are in. We are experiencing our pent up emotions as many things are surfacing. Like the song says: “Don’t worry, be happy!”
    Great Indian yogi’s explain what you are experiencing. I recommend reading Paramahansa Yogananda so you can understand what is happening. Also, Sandra Walter (Creative Evolution) and Lisa Trascendence Brown explain these symptoms.
    Lots of Love and Light!

    Reply
  47. Daniel

    Vad fint stt du berättar om ditt mående Jonna. När det gäller utmattningssyndrom behöver det inte enbart bero på stress. Det kan vara en serie belastningar inklusive stress som är för mycket för kroppen. Jag tänker på infektioner (mage, tänder, tarmar), vaccinationer, borrelia, mm. Tänker på blodproppen du fick. Det kanske var livet som ville få dig att ta det försiktigare? Jag hade identiska symptom som det du beskriver till och från under fem år. Sedan, för 2,5 år sedan var det som en säkring gick (långsammare tal, svår värk, influensakänsla). Jag har fått gå på kryckor under den värsta tiden (mellan sängen och toaletten) med svår utmattning/hjärntrötthet. Idag är jag fortfarande heltidssjukskriven och klarar inte speciellt mycket. “Influensan” är där konstant och blir värre vid fysisk eller psykisk belastning. Troligtvis har jag fått fibromyalgi med stundtals svår värk. Tro mig, ingen vill uppleva detta. Om du har fått sådana kraftiga signaler bör du ta dem på allvar. Det måste du, om du vill hålla i längden. Ingenting är värt ett svårt utmattningssyndrom. Ingenting.

    Reply
  48. Emilie Bourdet

    Knowing well what fibromyalgia is, your difficult week looks a lot about CHRONIC FATIGUE SYNDROM if not fibromyalgia.
    This sense of disconnection from the body, of extreme exhaustion, of heaviness and depressions seems familiar.
    This kind of syndrom can appear after shocks and illnesses, like your blood clot or strange disease of this winter.
    It comes and go so stay alert and maybe find a doctor to follow you closely.
    I do not know for chronic fatigue syndrom alone (that is part of fibromyalgia but can also be alone or part of other chronic syndroms) but the problem with fibromyalgia is that you are sure it is the problem when you have done all the possible tests of all the possible illnesses that could cause the same problems.
    It is long but it is worth it because understanding what happens inside yourself and why you are feeling like this helps calming the emotions and working more actively in the direction of well being.
    I have absolutely no clue how getting better when fatigue falls on you, except that it gets away better if you sleep a lot, exercice gently and go outside, eat few but very healthy and digestible and listen closely to your body, giving it everything it needs when it needs it. The connection is not severed, it is just blurred.
    Love and courage to you <3

    Reply
  49. Yrre

    Hej låter som du har haft en tia. Med två strokar i bagaget skulle jag ta det på allvar och jag förstår inte varför du inte kallades in direkt. Tycker du ska åka in och kolla vitala prover, sådant är inte att leka med!! Vi vill ju ha kvar dig här ju!

    Reply
  50. Mamma till många

    Det är många som har skrivit här och jag har inte läst igenom allt men tycker att det har framkommit flera tänkbara orsaker till dina symtom. En annan sak som jag har funderat mtcket över hela vintern är om ni möjligen kan ha mögel i huset. Det skulle förklara varför ni har varit så sjuka. Det är ju rätt vanligt att det finns mögel i äldre hus. Själv brukar man inte känna mögellukten då man så snabbt vänjer sig så börja med att fråga era bekanta om de tycker att ni har en speciell lukt. Det här är en känslig sak så ingen lär säga det om man inte frågar. Sen finns det ju yrkesfolk som kan göra undersökningar och ta prover för ett säkert svar.

    Reply
  51. Em

    Åh vad skönt att höra att du mår bra igen! Tänk vad jag blir lugn och inspirerad av din blogg <3 Det är kul att du är ärlig om både negativa och positiva saker som händer i ditt liv, det gör dig mer mänsklig och lättare att relatera till.

    Kärlek och ljus

    Reply
  52. Karina

    Hej Jonna!
    Du har ju fått många svar redan (har inte läst alla), men vill ändå ge en till infallsvinkel.
    Det kan också vara så att du blivit smittad igen av ett virus du redan haft och har antikroppar mot och processen med sjukdomskänsla utan att sjukdom bryter ut beror på att dina antikroppar jobbar för fullt med att bekämpa viruset.

    Reply
  53. Lars 8463

    Gomorgon varmhjärta
    Läst alla kommentarer du fått,
    men med tanke på hur komplex
    kroppen, hjärnan är och samspelet
    dom i mellan.
    Det finns fler möjligheter.
    Det finns inga omöjligheter.

    Läste och lyssnade på din text.
    Har aldrig varit med om något
    liknande men jag tror att jag förstår
    hur det kändes för dig ❤
    Och oavsett årstid, varje gång jag
    läser din text, sår du tankefrön i mig.

    Det här är ingen pekpinne.
    För jag förstår dig.
    Men under alla åren har du sått
    i dig själv från din påse
    med dåligt samvete.
    Du kan kanske sätta färre frön?

    GLAD!!!
    Om du känner att du är tillbaka
    i ditt vanliga “galna” jag
    Hoppas du får en fin dag
    med jord mellan fingrarna
    och sol i själen.

    För allt du sår i mig
    KRAM

    Reply
  54. Gunilla

    Först och främst tror jag som många andra på att kolla upp din hälsa. Det tar nog tid för kroppen att tillfriskna efter den jobbiga vintern du har haft. Även om du känner att du måste jobba och borde känna dig piggare så gör inte kroppen det. Ta paus, från allt!
    Det sägs också att det just nu är planeter som ställer till det rent allmänt, så det kan du kanske känna av. Läs här om du vill! https://numerologist.com/astrology/april-2018-astrology-forecast-uranus-pluto-get-wild-buckle/
    Och så har jag en till länk om B12-brist. http://www.psoas.se/bioresonans/b12/andligt/
    Allt är möjligt, men jag hoppas att det bara är en jobbig vinterkropp med mycket sjukdom som måste tas omhand.
    Hoppas det vänder fort!

    Reply
  55. Ella

    Kära Jonna,
    Var rädd om dig. Varva ner på riktigt och unna dig vila (dvs jobba inte på kvällar, helger etc, ät ordentlig lunch, var ledig på kvällen, lägg dig i tid, håll dig till kontorstider och försök att inte vara uppkopplad utöver det). Undrar lite om du kanske drabbats av utmattningssyndrom? Kanske jag har helt fel, men kanske du behöver förändra din arbetstakt för att kroppen ska hålla? Ren kost är ju superbra, men glöm inte att vila och framför allt att jobba på att kunna säga nej när det blir för mycket. Fråga kroppen först. Det är ju jättesvårt och kanske inget en ens klarar på egen hand, om du har haft ett väldigt högt arbetstempo under en längre tid och är van vid detta så kanske det krävs att du pratar med någon om hur du kan varva ner? Det låter säkert tråkigt och kanske du inte håller med, du får ta alla kommentarer här med en nypa salt med tanke på att de flesta av oss aldrig mött dig personligen och inte vet hur det känns för dig i vardagen. Vill mest säga att det finns en gräns för vad varje kropp klarar av, och om vi inte lyssnar på kroppen så säger den kanske helt plötsligt stopp på ett väldigt brutalt sätt. Kanske det inte alls är så, du känner dig själv bäst och vi läsare vet ju inte helt hur du mår trots fantastiska och vackra texter. Tänker bara att du är så fantastisk och att det är värt att vara rädd om sig själv så att kreativiteten får näring att fortsätta blomma under många år framöver. Din kropp ska ju hålla tills du blir kanske nittio år, så var rädd om den! <3

    Reply
  56. Emma

    Jag fick exakt den känslan när jag satt in kopparspiral. De säger ju att det inte ska påverka kroppen hormonellt, men efter att ha googlat på engelska fick jag nys om något som kallas kopparförgiftning och koppardumpningar. Tog ut spiralen och började äta mineraler som ska motverka detta, blev bättre men kunde länge känna något som jag tolkade som “dumpning” ibland. Även om du inte har någon spiral så tänker jag att anledningen är kroppens kemi, och kanske hade du någon obalans i kroppen. Jag är glad att höra att du mår bättre nu i alla fall ❤

    Reply
  57. Gunilla T

    Hej Jonna!
    Oj så mkt tips och råd!
    Jag har läst de flesta så jag vill bara säga;

    Tänker på dig jätte mkt och hoppas allt blir bra!
    Vi alla som älskar dig vill ha en frisk och lycklig Jonna.
    Om det sedan blir pausar i din blogg det står vi ut med.
    Hälsa går först Jonna!

    Varma kramar ?

    Reply
  58. Andreas

    Det kan vara en idé att kolla upp olika värden, eller kanske binjurarna. Det låter som hur jag kände mig när jag drabbades av utmattningssyndrom. Det började med korta perioder av extrem trötthet efter normal sömn, gå runt i en dimma, svimningskänslor och sus i öronen, och kom oftare och blev värre ju mer orolig jag blev, tills jag slutligen blev sjukskriven. I mitt fall hade jag ingen onormal stress, hade nyligen avslutat ett projekt på jobbet och varit på tre veckor semester med min sambo. Orsakerna kan vara många, men oftast visar de sig inte när man har mycket att göra utan snarare när man vilar och kroppen släpper garden efter att ha varit på helspänn en längre tid.

    Reply
  59. Jonna Post author

    Åh…läser era kommentarer nu och blir alldeles rörd. Ni är ju så underbara som tar er tid att skriva, ge råd, dela med er.
    Tack så oändligt mycket för det! <3

    Reply
    • leif

      Kanske Johan är bus(fröpåsen).
      Ja den såsen i den påsen är inte ofarlig.
      Förlåt det var ett skämt det passar kanske inte nu,men jag kan inte låta bli.?♥ Träna och ta en kaffeslurk

      Reply
  60. Jenny L

    Håller med Andreas ovan, har man fått kämpa hårt länge så kan det komma ikapp när man till slut slappnar av. Ta det väldigt lugnt, och följ upp detta noga. Efterverkningar av stroken som många skriver verkar kanske troligt. Jag vill också nämna att även “vanlig” ångest kan visa sig just som starka overklighetskänslor. Själv fick jag en gång en ångestfylld period precis efter en lång tids fysiska sjukdomar, dvs just i det läge du är nu. Stor kram.

    Reply
  61. Carmen

    Hej Jonna,
    Jag vill bara ge ett tips om att kolla upp sköldkörteln om den fungerar som den ska. Över eller underfunktion kan ge det mest märkliga symptom. Hoppas att du får må fortsatt bra.
    Varm kram

    Reply
  62. Åsa B

    Fina Jonna! Jag tror det kan bero på många olika saker. Som andra har skrivit så kan det bero på att du har kämpat så hårt det senaste (även om du har mått bra i perioder) och att du nu slappnar av på riktigt. Det kan vara kostförändringen, allt som sker i magen är starkt kopplat till hjärnan och resten av kroppen (att äta nyttigt och dra ner på sockret är bara bra, men det kan bli en reaktion – som gör över 🙂 ). Det första som jag tänkte på var ångest, av egen erfarenhet. Den kan ju te sig precis hur som helst, så himla olika från person till person. Att bli yr och känna sig så ofantligt trött och sådär utanför sin egen kropp, det kan vara en kroppslig upplevelse som har med psyket att göra. Oavsett så är det helt ofarligt, men så himla obehagligt. Kroppen är fantastisk på att försvara sig själv, även om det ibland blir på konstiga sätt. Vila och ta det lugnt! Händer det igen, så kanske du ska åka in så de får ta prover på dig. De kommer förmodligen vara bra, men det kan vara skönt att få tala med en läkare ändå. För mig handlade det om att inte bli rädd, när jag blev yr och trött, utan bara försöka tänka att det kommer gå över. Vilket det gjorde. Det var ganska tydligt tycker jag när du skrev att du efter några dagar blev som vanligt igen 🙂 Oavsett vad det kan bero på så fortsatt som vanligt. Gör det du älskar och tycker är kul! Styrkekramar!!!

    Reply
  63. Linda

    Jag älskar absolut dina blogginlägg! De är så inspirerande! Jag älskar vad du gör, och de saker du skickar är precis den typ av saker jag är intresserad av.

    Reply
  64. Lena D

    Sök läkare omedelbart Jonna. Jag är utan tvekan öppen för “det andliga” och för “icke-materialistiska upplevelser”, men vi har också en fysisk kropp som följer biologiska lagar. Med tanke på att du haft en propp skulle jag inte spekulera över huvud taget, utan söka vård utan att tveka. Det finns inget utrymme för att “tro” i en så allvarlig (fysisk) situation som den du gick igenom bara för en kort tid sedan. Det kan vara sviter och/eller en läkningsprocess efter din tidigare propp, men det kan också vara tecken på att något är i antågande, och då kan tiden ha en stor betydelse. Gissa inte Jonna utan sök hjälp utan dröjsmål!

    Reply
  65. Ayumi

    Hi Jonna, my sweet sister,

    When you change gears while driving, there is a lapse of time when for a fraction of second nothing really happens.
    Engine seems to be in suspended mode until it is again hooked to the whole machinery and its purpose.

    In the similar way (from my experience), when our being is about to use the next gear to increase its moving force, we enter for a brief moment into that slow-motion “floating” state which purpose is to make the transition proceed in a smooth way. Excess of energy is counterproductive and may produce a frictional damage, just like in the car.

    …unless the cause is some kind of health problem. So wise of you that you have already consultate a doctor.

    Keep using your wonderful sensitivity and intuition while moving above and below 😉

    You are one of the greatest inspiration to me! We need you around for at least next 100 years!

    Love you dearly <3

    Reply
    • Tally

      Hi, Might be worth taking a Lyme Disease Test. This you catch from ticks and I know you are out in the woods a lot. (That’s where I caught it – I’m in Canada)
      Its really easy to treat if caught early on – but much harder if left.

      Reply
  66. dj kennedy

    the snow is clouds on earth
    oh how long before flowers
    the love of sky —
    my rhythm my breath is one with earth
    my soul floats beyond i see myself
    in other places –dreamworld comforts
    nanook understands
    i sent you song to johnnie –he plays
    his oldest cat came running
    an orange and white kitten we buried coming stillborn
    you are beautiful -we are all connected in a higher consciousness
    all life is one —much warmth to you

    Reply
  67. Jorma

    Skönt att du blev bättre såpass snabbt. Jag har väl inte så mycket expertis att komma med – det verkar som det finns flera som har några bra exempel på vad det kan ha berott på, jag tänker väl främst på sköldkörteln. Har syskon som haft besvär med den, och jag vet att mamma också hade opererat den mot struma. Vet inte om det kan ha med det att göra som sagt, men alla “ledtrådar” är ju bra att ha för att liksom ha nånting att gå efter om det ska utredas ordentligt. Bra att du lyssnar på kroppen och vilar när den säger till dig att göra det. <3
    Jag är själv i något av en depressiv period här nu, och det gör väl mig ganska så begränsad i hur aktiv jag är i kommentarsfält och liknande. Just den där känslan med att "orden inte kommer fram". Det gäller även i att vara kreativ med fotograferande osv. Men jag finns här och stöttar dig i tysthet, även om det bara handlar om ett "like" ibland, det vet du.
    Ta hand om dig <3
    Kramar

    Reply
  68. Bysse

    Hej Jonna.
    Ser att du har fått många goda råd från oss alla som önskar att du ska må bra.
    Mitt råd är dock att du i första hand tjatar till dig en stor hälsoundersökning.
    Vet att det är svårt att få en tid för det men var ihärdig. Skriv gärna ned en minneslista på alla symptom
    och ta den med till läkaren för det kan vara svårt att minnas allt när man väl är där.
    Härligt att du nu mår bättre igen men låt “turbon” vara avstängd ännu ett tag och ta vara på våren.
    Många kramar Bysse.

    Reply
  69. Pascale Blue

    So sorry Jonna ? but glad you feel better.
    Don’t take that episode lightly as it was not self induced through drugs or meditation.
    Your left brain went berserk due to probably:
    – a medical condition (TIA) or
    – an environmental factor (food, water, pollutants,…)
    – there could be another (improbable) component that most people would laugh at but that is real is voodoo (black magic) which you have enough light inside of you to dispel as you obliviously are protected against it.
    Considering your past history I would consult a doctor.

    Reply
  70. Claire B.

    I’m glad you contacted your doctor! I experienced something similar a few years ago when I had Lyme’s disease, that feeling of disassociation from my body and not being able to break out of this weird calm feeling. I didn’t like it at all. I’m glad you are feeling better now!

    Reply
  71. Linda D

    Gillade din vlogg mkt ! ?
    Men ännu mer att du tar upp ett viktigt ämne som Stroke.
    SOM INFLUENSER har du möjlighet att påverka o informera om stress o utbrändhet. Få fler att ta kroppens varningar på allvar.
    Heder åt dig! ?
    Ps Vad är läkarens förklaring till ditt mående?
    Vad får du för rehab efter stroken?
    Lev väl du är värdefull
    KRAM Linda som följt din blogg sen starten

    Reply
    • Monica Andersson

      Det kan vara så att du har en mögeltillväxt i ditt hus och eftersom att du blev bättre hos din mamma kan det tyda på att hon inte har lika höga halter av mögeltillväxt eller inga alls i sitt boende. Jag känner nämligen till alla dina symptom och de kan man få i “sjuka hus”. Se till att kolla upp vinden, väggar och grund. Du kanske har läckage någonstans? Om du behöver ta in sanerare så var försiktig, alla är inte att lita på. Jag kan rekommendera om det blir aktuellt. Återkommer måendet hemma så är det rätt troligt att detta är fallet. Var försiktig eftersom att “sjuka hus” kan trigga igång många kroniska sjukdomar som till exempel ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom.

      Reply
  72. Monica Andersson

    Det kan vara så att du har en mögeltillväxt i ditt hus och eftersom att du blev bättre hos din mamma kan det tyda på att hon inte har lika höga halter av mögeltillväxt eller inga alls i sitt boende. Jag känner nämligen till alla dina symptom och de kan man få i ”sjuka hus”. Se till att kolla upp vinden, väggar och grund. Du kanske har läckage någonstans? Om du behöver ta in sanerare så var försiktig, alla är inte att lita på. Jag kan rekommendera om det blir aktuellt. Återkommer måendet hemma så är det rätt troligt att detta är fallet. Var försiktig eftersom att ”sjuka hus” kan trigga igång många kroniska sjukdomar som till exempel ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom.

    Reply
  73. Lena

    Hej Jonna,

    Känner du till Sadhguru? Här en kommentar av honom om sköldkörtelproblem, som kanske vore interessant att höra!
    Why Do People Get Thyroid Problems? – Sadhguru Isha Foundation
    Mvh
    Lena

    Reply
  74. Marjo

    Hej! Tipsade för någon månad sedan, kanske du ej sett den att du kan be doktorn se över sköld skörteln eftersom dina föräldrar som du skrev har något med den..symptomerna är som du beskrev men det behöver ju inte vara så men bra och kolla upp..så du kan få rätt behandling

    Reply
  75. Peter

    Hej! Det låter som att du beskriver hur jag kände mig efter ett fästingbett! Exakt samma upplevelse.
    När jag besökte läkare så hittades en liten, liten fästing på min vad, ungefär som ett större sandkorn, mycket mindre än ett knappnålshuvud.
    Efter att man tagit en massa prover hittades (via ryggmärgsprov) fästingburen TBE och borelia. Tröttheten och den konstiga känslan pågick ett par månader men susningarna (tinnitus) satt i nästan ett år. Jag började med kosttillskott (wildfood) och efter det försvann även susningarna och nu känns allt normalt igen.
    Ni har väl inga fästingar i era trakter men ifall du varit längre söderut så är det ju inte omöjligt att du blivit biten av en fästing.
    Hoppas ingen behöver uppleva den känslan.
    Ha de bra!

    Reply
  76. Tiffany Davidson - Washington's Last Frontier

    Dearest Jonna ~

    What you describe is very familiar to me. Though I know it’s very hard to put into words, as I myself have tried many times. I first started feeling that back in 2007 out of nowhere!

    I still experience it, today for example, except I understand more the causes.

    It could be several different things causing that sensation, but two stand out to me for you:

    1. Iron — Have you had your iron levels checked? The reason I ask is because I remember you mentioning that your hair was thinning and shedding. Hair loss, disassociation, and fatigue are all symptoms of low iron in women. A simple blood test would tell you for sure.

    2. Yoga postures that put force on the cervical neck area — in one of your recent videos I saw that you were doing a headstand. I Know this probably sounds silly, but be careful with those. I know because I caused the feelings you describe in this post by messing up my cervical neck from doing headstands in my yoga practice. I later learned that only devout and experienced yogis should do headstands, if at all. Handstands are a much better route. If you pinch a nerve or mess up the alignment in your neck the smallest little bit, it can cause random episodes of dizziness and just a spaced out weird feeling, like suddenly you don’t have your brain and can’t complete thoughts, just like you described here. The feelings will come on suddenly one day then be gone the next, as you experienced.

    Those are just two possibilities to consider if you experience this feeling again. I definitely know where you’re coming from! Isn’t it difficult to explain how it feels though?

    *big hugs* from my woods to yours xx

    Tiffany

    Reply
  77. Sarah Renaldo

    Hey Jonna, I am sorry to hear that you have not been feeling well. I honestly read your post and it described exactly the way that I have felt recently. In my own search for answers I have come across something really disturbing and I believe that it is very much the cause of my symptoms. It is geoengineering. I won’t say a lot about it here but it is real, and affecting every one of us on the planet right now. I hope that you can find the time to explore and research the geoengineering issue and wish you well again soon! Sincerely, Sarah <3

    Reply
  78. Mindy

    Please get a good thorough check up. My mom had a stroke and there were strange events during her year of healing. I also noticed the headstand posture and felt concern due to your earlier stroke that this might not be a benefit posture for you. I agree with the two previous posters that mentioned both the vagus and cervical nerves. Nerve impingement can cause very odd body sensations. I will say a prayer for your continued healing and please get the rest you need! xo

    Reply

Lämna ett svar till Sarah Renaldo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.