En sång bland skogar och dimmor

Natten vaknar till dimmornas dans,
till röster och sånger från flera tusen år
En värld bortom bergen, som ingen trodde fanns
en plats så avskild, dit bara ekon når.

Här kommer en liten godnatt-visa till er såhär på kvällskvisten, som jag spelade in en helt magisk natt för någon vecka sedan. Ibland känns det verkligen som om jag hamnar i en annan värld för en stund. Just denna natten var en sådan.
Jag spenderade flera timmar vid den här skogstjärnen men det kändes som ett ögonblick.

Jag filmade. Fotade. Kulade. Snubblade över den mjuka, blöta myren i min långa vita klänning. Gjorde glädjetjut som ekade över berg och dal. Betraktade allt det vackra som levde runt omkring mig.
Sådana här nätter…det är ren och skär magi för mig. Och jag lägger min själ i att försöka fånga det så att jag kan återberätta det på ett sätt så ni så verkligt som möjligt kan få uppleva att ni också är där. Mitt i skogens magiska skådespel.

En liten kulning i skogen, med Mats Pettersson på mandola i slutet. En fantastisk musiker som jag har äran att få samarbeta med i den kommande kulnings-skivan som jag kommer jobba stenhårt med nu till hösten och vintern.  Det är verkligen min största dröm att få till skivan precis sådär som mitt hjärta önskar, och jag längtar efter den dag under 2018 när den är klar och redo släppas fri.

Nu önskar jag er en riktigt fin kväll allesammans. God natt och dröm vackra drömmar ♥

Bland dimmor och skog

Dimman låg tjock denna tidiga torsdags morgon. Jag satt i min fåtölj i köket, drack starkt kokkaffe och tittade ut genom fönstret. Gryning var på väg och då bestämde jag mig för att bege mig ut och möta morgonen. Jag klädde mig varmt och tog kameraväskan över axeln och stativet i handen. Sedan gled jag ljudlöst iväg med sparken genom byn och genom tjocka lager av dimma. Det kändes nästan som om jag var uppe i himlen en stund.
031005

Och sparkföret var sådär overkligt bra så man knappt behövde sparka något alls. Så tillslut la jag mina kameragrejer på sparken och åkte ut i skogen en sväng.
031003

Det var något vackert, melankoliskt över denna morgon. Färglöst, skirt och svagt. Men ändå stark.
031002
031001

Det var alldeles tyst i skogen. Inte ett endaste ljud av fågelkvitter. Som om allting fortfarande sover djupt, trots att det redan börjat ljusna vid halv sju. Men om det är något jag aldrig tröttnar att lyssna på så är det tystnaden.