I mina drömmars värld

Jag sitter här i en soffa vid receptionen på hotellet i Björkliden, och blickar ut över lapporten som idag lyser upp av sol och klarblå himmel. En fantastisk dag har kommit, efter en fantastisk natt.
Jag försöker komma på hur jag ska uttrycka mig i ord för att förklara den underbara natt som jag hade ute i vildmarken. Jag kan inte riktigt sätta ord på vad som gjorde att den kändes så magisk. Det var hela stämningen. Som om vacker musik spelades i bakgrunden till alla storslagna scener. Det var som om hela fjällvärlden sjöng med och jag kände mig så fri. Stundtals undrade jag om jag drömde, eller om jag råkat dött utan att jag visste om det, och hamnat i något slags paradis. För hur kunde något som detta finnas på riktigt? 
052609052604Jag var ute hela kvällen och natten, och fick se hur färgerna på himlen skiftade färg i takt med dimmorna som dansade över bergen. Molntäcket hade börjat spricka upp vilket gjorde att midnattssolens strålar ibland tittade fram och spred ett mjukt, gyllene ljus över fjällen på andra sidan.
052606Jag åkte som vanligt runt på vägarna och stannade precis där jag ville. Det blev många, och långa pauser eftersom landskapet hela tiden bjöd på vackra skådespel som jag bara inte kunde missa. Ibland kunde jag vara ute i två timmar i sträck för att fota och filma, och sedan gick jag in i bilen igen för att ladda kamerabatteriet, lyssna på radio och dricka varmt kaffe. Sedan var jag redo att ge mig ut igen.
052605052603Det finns väldigt många hjärtformade stenar här uppe. Väldigt mycket kärlek från naturen, med andra ord ♥
052611Det var mitt i natten när jag nådde riksgränsen. Jag stannade bilen vid tullen och begav mig sedan ut till fjälls. Där var de mest sagolika landskap jag kunde tänka mig. Det var något speciellt med kontrasten av det karga landskapet och den mjuka, aprikosfärgade himlen. Det pirrade i magen när jag vandra runt bland öde marker.
052610Jag vandrade upp på ett vackert berg för att få utsikt över fjällen och för att titta på soluppgången.
052607Midnattssolen brann vid bergets topp, och jag tappade nästan andan. Det var så vackert. Jag stannade till snabbt för att ta en bild, eftersom jag nu lärt mig hur fort vädret ändras bland fjällen. På någon minut kan tjock, vit dimma dra in över landskapet och det känns alltid lite kusligt på något vis. Den är så rå och kall. Går igenom alla kläder. Och luften blir fuktig att andas. Och det är något spöklikt när man ser hur den dansar runt om en. Kuslig, men också vacker. Och bara några minuter efter denna bild togs så kom den vita dimman.
052608Känslan när jag kom upp på toppen och satte mig på den stora stenen var oslagbar. Som om jag kommit upp i himlen. Jag satt här länge och betraktade landskapet och dimmans rörelser. Det ser så mystiskt ut med alla dessa stora stenar som vackert ligger utplacerade längs bergen. Jag undrade hur länge sedan sist som denna stenen nuddande en människa? Och tanken på att jag satt på en sten som funnits i tusentals och åter tusentals år fick mig att nästan rysa lite. Av något slags behagligt obehag.
052613Klockan var nästan fem på morgonen när jag åter kom till Abisko. Då möttes jag av ett spegelblankt Torneträsk. Det såg så fridfullt och stilla ut. Som om det sov djupt.
052615Jag fortsatte mot vandradehemmet, för att krypa ner i sängen och sova några timmar på morgonen. När jag kom tillbaks till mitt rum så kändes det nästan som om jag precis vaknat ur en djup sömn. Ur en dröm. Jag satte mig på sängkanten och tänkte på natten som varit. Den kändes alldeles overklig på något vis. Som om jag fått kliva in i en annan värld. En annan dimension. En sådan där natt som jag kommer minnas för resten av mitt liv.
052612Jag klippte ihop en videoblogg av några klipp som jag filmade igår. Det blev en väldigt lång videoblogg. Jag hade så mycket jag ville prata om. Orden bara flödade. Kanske för att natten bjöd på så härlig energi. Så jag öppnade upp mig lite och pratade om bland annat att bli alldeles besatt av en idé, och hur glad jag blir för allt fint som ni skriver. Och lite ”bakom kulisserna” till bilderna och filmerna som jag håller på att filma. En stor applåd till er om ni orkar titta på hela ♥
Eftersom vädret är klart idag så ser jag fram emot ännu en alldeles magisk natt här i Abisko. I natt blir det förmodligen helt klar himmel och jag kommer vara ute för att fånga och njuta av varenda sekund. Jag hoppas så innerligt att jag har lite fler vackra natt-bilder att visa er i morgon.
Tack igen underbara ni för att ni följer mig på resan! ♥ Ha nu en fantastisk dag och kväll! Kram på er!

I drömmarnas värld

Jag drömde en sådan himla härlig dröm i natt. Jag drömde att jag kunde flyga. Som alltid när jag flyger i mina drömmar så har jag i drömmen kommit på ett speciellt sätt som gör att jag kan sväva. När jag var väldigt liten så flög jag alltid omkring på en legobit i mina drömmar. Haha. En gul lång stor legobit. Jag var tvungen att använda just den legobiten för att kunna flyga. Så egentligen så flög inte jag. Det var legobiten som flög och jag satt på den. Den flög sakta fram. Jätteseg legobit, verkligen. Men det var ändå en härlig känsla.

Numera har jag lämnat legobiten och flyger på mycket häftigare sätt i mina drömmar. Ofta så börjar det med att jag i drömmen hoppar högt i luften. Och så märker jag att jag landar lite för sakta än vad gravitationen borde tillåta. Så jag hoppar igen, och känner samma sak. Tillslut börjar jag komma på hur jag ska hoppa för att hålla mig i luften så länge som möjligt. Det är en alldeles fantastisk känsla! När jag övat ett tag kan jag hoppa som man kan göra på månen. Jag flyger egentligen inte helt. Jag hopp-flyger.
När jag vaknat efter en sådan dröm så brukar jag alltid stå och hoppa ett tag. Det känns som det ska fungera! Jag måste bara komma på rätt sätt att hoppa haha.

I andra drömmar så sjunger jag toner i en viss frekvens som gör att jag börjar lyfta. Det är riktigt häftigt. ”aaaaaaaaaaaa” kan det låta. I drömmen känns det så fruktansvärt logiskt. Ofta i drömmarna där jag svävar på det sättet så är jag med andra människor som kan göra samma sak. Så vi brukar hålla våra händer och göra långa toner i samma frekvens, och så lyfter vi allihopa! Så himla skön känsla.

Men i natt flög jag på ett helt annat sätt. Jag hade på mig en vit lång kjol, som jag ofta haft på mig de senaste åren när jag varit ute i skogen och fotat. Jag stod ute på grusvägen och plötsligt så började jag sväva. Det hade med kjolen att göra. Om jag hade den i rätt vinkel, och liksom nästan satte mig på den, så kunde jag flyga. Jag flög längs grusvägen och svängde in höger mot Näsåker. Jag flög en liten bit tills jag kom till höjden ovanför Grundtjärn, där man kan skymta byn längre bort. Jag blev alldeles chockad, för på kalhygget nedanför vägen växte det fullt med sommarblommor. Stora vackra prästkragar och blåklockor. Den vackraste sommaräng man kan tänka sig. Samtidigt var solen på väg ner och det spred sig ett gyllene ljus över hela ängen. Det var så vackert att jag rös. Jag förstod att det måste vara något alldeles magiskt eftersom det fortfarande bara är april. Jag stannade där länge och bara tittade.

Det började mörkna och jag skulle precis flyga hemåt igen när en gammal man kom på en moped. Jag ville skynda mig att flyga iväg innan han såg mig. Jag vred och vände på kjolen och försökte få den i rätt vinkel, men det fungerade inte längre. Jag kunde inte flyga. Mannen åkte förbi mig och tittade förvånat där jag stod med min vita kjol och såg vilsen ut. Återigen var jag barfota och plötsligt kom en svärm med mygg, och de bet mig blodig på mina fötter och ben medan jag i mörkret fick gå hem hela vägen till Grundtjärn igen.

Haha, lite tråkigt slut. Men det brukar ofta vara så i flygdrömmarna, att om jag försöker för mycket så fungerar det inte längre. Det var i alla fall en otroligt fin och härlig dröm ändå.

Brukar ni också drömma flygdrömmar? Berätta gärna! 🙂

flyying