Lugnet efter semestern


När jag för tre veckor sedan tog semester hade jag en bild i huvudet av hur mitt första inlägg efter semestern skulle se ut. En känsla av frid och harmoni. En utvilad, solbrun och pånyttfödd Jonna, drickandes ett gott te i en luftig kaftan. Vackra blommor på en välstruken duk på köksbordet i ett nystädat kök. En hög med utlästa böcker som sådär slarvigt vackert ligger på nattduksbordet och vittnar om all den tid jag haft över. Dofter av nytvättade lakan och såpa. Rena golv att gå barfota på utan att få smulor som fastnar mellan tårna.

Allt skulle kännas rent och lugnt. Ljust och fluffigt. Som om jag varit en stund i himmelen och just återvänt, redo att ta tag i jordelivet igen.

Inte riktigt såhär;
Ungefär som min beskrivning ovan, men byt ut alla ord till det totalt motsatta. Senaste veckan har känts lite som ett kaos. När man minst anar det så händer något oväntat och de är just i dom stunderna som man verkligen får sig en prövning i att inte lägga för stor vikt i vad som sker i livet, utan istället hur man reagerar på det. Att ta ett djupt andetag och tänka ”det löser sig”.

Det har ändå varit helt fantastiska veckor och vi har hunnit med så mycket. Och jag har mycket att berätta, både i bild och ord. Men jag kände att jag inte kunde berätta något om allt vi gjort under dessa veckor om jag inte först berättar om det som just nu är allra mest aktuellt i mitt och Johans liv. En vattenläcka i hallen. Både en ny (läckt under några år av och till) och en gammal (säkert 20-30 år gammal som resulterar i ruttna åsar).
Det var förra veckan som vi upptäckte den, i samma veva som vår tvättmaskin också gick sönder. Efter nästan två veckor av slit med att renovera ett vardagsrum på övervåningen och rensa och städa hela huset (en riktig flyttstädning) och varenda lada och uthus på gården så var vi snart klara. Nu var det bara det roliga kvar. Att göra fint, möblera och få det riktigt mysigt hemma. Så vi tänkte att vår sista vecka av semester sen skulle vara lugn och oplanerad. Kanske en liten roadtrip till fjällen eller något annat härligt eftersom vi kämpat på så bra och fått så otroligt mycket gjort.

Vi hade varit ute och vattnat träd som vi planterat i en ale längs vägen utanför vårt hus när vi plötsligt kom in och kände en stark jord/potatislukt i hela nedervåningen. Det luktade så starkt att jag på en gång insåg att något verkligen inte stod rätt till. Vi avvaktade någon dag och rådfrågade med min mamma och Tage. Nästa dag rev vi ut mattan i hallen där vi har inkommande vatten och hela mattan var blöt. Så vi fortsatte att riva ned mot trossbotten och det var fuktigt hela vägen. Samma sak inne i den gamla toaletten (till höger) som numera bara är ett förråd. Vi märkte att en slang läckte när man hade på vattenslangen ute så vi förstod att det delvis kom därifrån. Dessutom var där en gammal läcka från långt tillbaks som aldrig blivit åtgärdad, som både var ute i hallen och på flera olika ställen inne i den gamla toaletten. Man kan ju säga som så att man märker att det är ett gammalt hus. Varken vattenledningar, kopplingar, eller golv var vidare bra gjort. Mycket hemmafix.
Under veckan som var så har vi rivit hela gamla toaletten och golvet ned till marken. Den där gamla toaletten (förrådet) har jag ändå aldrig tyckt om. Det har känts som husets svarta hål, och jag har alltid mått dåligt av att gå in där. Riktigt dålig energi, och otroligt trångt, mörkt och unken lukt. Så nu när vi ändå var tvungna att riva upp en del av väggen och golvet så bestämde vi oss för att riva det helt och hållet. Jädrar vad skönt det kändes mitt i allt elände. Jag hade ju bestämt mig för att den här semestern till stor det skulle handla om att rensa i det gamla och ge plats för ny energi. Så även om vattenläckan var ett tungt besked så var det samtidigt befriande att ta tag i det rum som jag aldrig mått bra av. Att en gång för alla få fint och öppet i hallen.
Så det var verkligen en dubbel känsla. Varken jag eller Johan kände att vi egentligen hade någon energi kvar till ännu en renovering. Vi ville ju egentligen bara ägna sista veckan åt att faktiskt ta det lugnt och göra något annat. Men istället blev det tvärtom. Nu fick vi ta itu med det största projektet.
Ett tag kändes det riktigt jobbigt och jag satt i hallen och grät en kväll medan Johan upptäckte allt fler åsar som höll på att ruttna bort. Nog tycker jag vi är ganska händiga och envisa och klarar av att göra mycket själv, men sådana här saker…det var liksom bortom vår kunskap. En känsla av hjälplöshet. Dagarna var som en evig väntan. Vad skulle hända nu?

Men sen kändes det lättare igen. Till och med bra.
Jag kände mig så tacksam över så mycket. Tacksam över att det hände nu mitt i sommaren, och inte mitt i vintern. Då hade vi i princip behövt flytta ut under tiden skadorna åtgärdades. Tacksam över att Johan har sådant tålamod och orkar engagera sig. Ingenting är omöjligt i hans värld, och han får mig glad även i de jobbigaste situationer. Tacksam över att mamma hjälpt oss varenda dag med att röja och fixat fika och middag och passat Nanook så vi kunnat koncentrera oss på renoveringen. Tacksam över att min gammelmorbror Tage varit här och erbjudit sig att hjälpa till. Tacksam över att Mats Webiörn, en fantastiskt duktig snickare i grannbyn Myckelgensjö kom hit en fredagkväll för att göra en bedömning, och sen kunde åta sig jobbet redan nu på måndag (idag!!). Allt ordnar sig.
Så mitt i allt kaos så har det ändå känts bra. Det kunde inte hänt än bättre tid än nu. Och jag är SÅ glad att vi upptäckte skadan nu. Det hade varit så hemskt om vi fortsatt som ingenting och den här läckan varat hela hösten och vintern. Nu får vi dessutom chans att göra fint här inne. Hallen är så mycket större nu när den gamla toaletten är bortriven. Det känns så mycket luftigare. Trots att vi har stora hål ned till marken i hallen så mår jag nästan bättre att gå in här nu än innan. Det liksom känns i energin, att det där gamla ratet är utrivet. Nu ska här bytas åsar, läggas ny isolering och trossbotten. Sen ska vi lägga in ett nytt laminatgolv. Vilken känsla att få riktigt golv här inne istället för den gamla mattan som hade samma färg som om någon spytt på den.

Sen ska vi fixa väggarna och taket. Låta träväggarna och trätaket vara kvar men måla om och fixa nya lister. Det kommer bli så fint när det är klart.
Nu när vi varit utan tvättmaskin en vecka också så kommer det kännas helt underbart att få hem den nya tvättmaskinen. Man får verkligen perspektiv på saker och ting. Vilken lycka att kunna tvätta hemma egentligen. Det kommer jag verkligen känna varje gång jag lägger i en ny tvätt nu.
Den här semestern blev inte som jag tänkt mig, men det känns ändå så skönt att fått ägna tid åt allt som behövde göras. Varje morgon har vi klätt på oss arbetskläderna och fortsatt med alla olika projekt. Varje dag har något mer blivit gjort och det har varit en sådan glädje att få se resultatet av allt jobb. Det känns som en lättnad nu efteråt. En skön känsla av att det är rent och fint i varenda vrå och att vi till hösten kommer ha ett mysigt vardagsrum och en soffa att slappna av i. Och nu också en ljus och fin hall utan vattenläckor, och som känns välkomnande. Det ser jag så mycket fram emot.
Men än är det kvar av sommaren även om vardagen nu börjar igen. Jag sitter i en nystädat ateljé i skrivande stund och njuter av ljudet från hallen där snickarna och Johan håller på för fullt. Jag har verkligen längtat efter att få börja vardagen igen. Även om semestern varit intensiv med olika projekt så känns det så obeskrivligt roligt att få börja jobba igen. Kreativiteten har fått gro och växa sig till liv igen, och nu är jag redo för nya tag. Och framöver väntar en positiv förändring som kommer underlätta för mig på så många olika vis. Allt blir bra.

Även om saker och ting inte blev riktigt som planerat, så känns det väldigt skönt. Det är ju precis sådär livet är.
Jag kanske inte är utvilad, solbrun och pånyttfödd. Men jag har banne mig blivit lite starkare och lite klokare. Och det är inte illa det heller.
 Hur har er sommar varit? Vad har ni haft för er? Jag hoppas att den varit underbar, oavsett om ni jobbat eller haft semester.

Det känns väldigt roligt att vara tillbaks här på bloggen igen, och få ”träffa” er igen! Ser fram emot att berätta lite händelser och små äventyr från sommaren och visa lite bilder jag tagit. Ha en underbar måndag allihopa! Stor kram på er ♥

Hallen före och efter

Hallen är äntligen målad nu. Det blev många varv med vitfärg för att täcka det gula och blåa. Ett tag kändes det som jag aldrig skulle bli klar. Men nu kan jag äntligen njuta av en ljus och fräsch hall. Det är helt otroligt vad det gjorde mycket för resten av huset att få hallen så fin. Det blev en helt ny känsla här. Och hallen är väl lite som första intrycket när man kommer in i någons hem.

Åh, nu kan jag pusta ut. Jag är helt slut på att renovera nu. Men jag är så glad att jag tog tag i renoveringen under vintern. För nu när våren är här känns det så bra att ha allting klart. När jag öppnar dörren in till huset nu så känner jag bara sådan glädje över att få bo i ett så vackert och mysigt och VARMT hem.

Här kommer några före och efter bilder! 😀

Gulhallen kallade jag den. Men den hade även inslag av limegrönt, blå och lila lite här och där.

Gulhallen kallade jag den. Men den hade även inslag av limegrönt, blå och lila lite här och där.

Den här bilden tog jag innan jag skulle börja måla. Timmerväggen som syns är husets riktiga timmervägg, över 100 år gammal :)

Den här bilden tog jag innan jag skulle börja måla. Timmerväggen som syns är husets riktiga timmervägg, över 100 år gammal 🙂

Så här ser det ut nu när man kommer in genom dörren!

Så här ser det ut nu när man kommer in genom dörren!

Lite ljusare än innan ;)

Lite ljusare än innan 😉 

En helg att längta efter

Nu har jag alldeles nyss bokat bussresa till Stockholm på fredag! Och jag är SÅ glad för det! Har länge längtat efter att åka dit igen. Jag ska bland annat hälsa på min storebror Isac och hans Hannah och min lille brorsson Noak! Åhh vad underbart det ska bli att få träffa honom igen och se hur han växt. Sist jag såg honom var han nästan alldeles nyfödd.

Sedan har jag lite andra roliga saker planerade till helgen, så jag ser verkligen fram emot de här dagarna 🙂

Ja jag ville bara säga det! Är så glad att resan är bokad nu så jag var tvungen att skriva av mig lite. KRAM på er! <3

Snart ska jag äntligen få hålla den här lille sötnosen igen!

Snart ska jag äntligen få hålla den här lille sötnosen igen!

Lite tankar om allt

Hej på er!
Det är lördag kväll och jag sitter här i soffan hemma hos min mamma. Jag hade ju egentligen planerat att flytta hem nu igen och börja leva som vanligt efter operationen men jag kände att jag behövde några dagar till. Jag var i Näsåker i går hos distriktsköterskan för att kolla så allt såg bra ut. ”Såret” satt ihop med små metallgrejer, såg exakt ut som om de häftat ihop de med en häftapparat, och de här grejerna skulle nu tas bort. Ju fortare man får bort dom desto finare blir ärret sedan. Nästan hela såret hade läkt bra förutom vänstersidan, så jag kunde nästan ta bort alla. Så det kändes ju bra. Ska dit nästa vecka igen och se hur vänstersidan läkt.

Men i alla fall så känner jag att det är bäst att bo kvar här hos mamma tills såret i alla fall läkt ihop bra och jag kan röra mig helt som vanligt utan att känna obehag. Lika bra att vara försiktig nu i början så man slipper problem sedan.
Jag bara längtar nu tills jag kan springa runt och leva som vanligt, bära ved och hålla på med allt sådant där som jag är van med. Känns som jag varit stilla så länge nu. Ibland blir jag lite deppig av hela det här. Samtidigt som jag är glad att det hände nu och inte senare så jag fått ställa in ”Fjällräven Polar” resan i april.

Ibland så börjar jag oroa mig för att det ändå ska bli några konsekvenser av det här, eftersom det nu fattas en äggstock. Den andra äggstocken hade nämligen också en cysta, fast den var så liten så den kunde de bara ta bort. Men det är klart att det känns jobbigt att man är 23 år, med bara en äggstock kvar, och den sista stackars äggstocken också var attackerad av en cysta. Hur kan jag vara säker på att den klarar sig bra nu då? Så att det inte händer igen. Även om det här med barn känns väldigt,väldigt långt bort just nu, så skulle jag ju ändå vara världens lyckligaste om jag någon gång i livet skulle få uppleva att få barn. Därför kommer de här jobbiga tankarna ändå upp ibland, eftersom det känns så viktigt för mig att inget mer händer. Men jag ska i alla fall se till att gå på kontroller 1 gång i halvåret för att se till att allt ser bra ut. Kanske mest för att jag inte ska gå och vara orolig och få de här dumma tankarna 🙂
Jag blev i alla fall väldigt glad när jag låg på sjukhuset och fick läsa några kommentarer från olika kvinnor som själva gått igenom samma sak men som nu hade barn och allt. Det känns så bra att höra det. Och då inser jag också hur otroligt vanligt det här är. Mer vanligt än vad jag någonsin hade trott.

Så jag ska nog bara vara väldigt glad att allt faktiskt gått bra. Snart kommer jag flytta hem med Nanook igen och återgå till vardagen. Det ser jag fram emot 🙂

Men nu, nu ska jag dricka lite kaffe och se om det går något bra på TV ikväll. Jag passar verkligen på att mysa ordentligt här hemma hos mamma. Och det är ju faktiskt lördag 🙂

KRAM på er <3 Hoppas ni har en riktigt härlig lördagkväll!

När jag var i Näsåker i går köpte jag en jättecool hatt inne på världens mysigaste butik. Vad jag älskar Näsåker, och alla som bor där. Lär känna nya människor varje gång jag är där känns det som.

Såret är omlagt så nu fick jag äntligen ta bort den stora tejpbiten och byta ut mot en vit och fin, fräsch kompress 🙂

Jag har åkt iväg en kort sväng med bilen en stund varje dag så att Nanook får springa av sig lite. Han är så överlycklig när han får göra det, och jag blir så glad när jag får se honom så lycklig. Och så mår både jag och han så otroligt bra av att få komma ut i skogen en stund.

Efter en lång dag

Oj oj jag råkade somna i soffan tidigt i går kväll. Var heeeelt slut efter en lång dag och tänkte bara vila en kort stund. Det är det som är så farligt med en soffa. Den är så lättillgänglig och man lockas att gå och vila där en stund men istället somnar man. Jag vaknade dock i sängen i morse, så jag hade i sömnen gått till sängen och lagt mig istället.
Hade ju en del saker jag behövde göra klart i går kväll, men jag får göra det idag istället. Antagligen behövde jag sova ut lite så det gör inget 🙂

Nu under förmiddagen ska jag fara in till Näsåker med mamma och brorsan och hälsa på min fina morfar på äldreboendet. Posta lite paket och handla lite.

Ha en underbar dag allihopa, så hörs vi senare!
Kram <3

Nyduschad tröttis med behövligt morgonkaffe, i soffan som har blivit min nya favoritplats här hemma. Hade glömt hur mysigt det är att ha en soffa. Gissa vart jag sitter och bloggar nu? 😀 I soffan!

Det har blivit Nanooks favoritplats också. Sötisen.