Som elden i mitt hjärta

Varje år i juli har jag gett mig ut på de stora fälten av mjölkört. Eller rallarros. Eller himmelsgräs. Eller Almycke. Kärt barn har många namn. Men jag har börjat kalla den för Eldört. Från det engelska namnet fireweed.
Den växer där skogsbränderna härjat, eller där skogsmaskinerna skövlat. Som om själen från allt som dött lever vidare genom blommorna.
Den förvandlar de kala, karga fälten till ett brinnande kärlekshav av de allra vackraste färger.

Jag mäter alltid sommaren i hur långt det är kvar av blomningen. Den börjar blomma nedifrån, någon gång i mitten av juli. Då vet man att högsommaren börjat övergå till sensommar.
Alla knoppar slår inte ut samtidigt. De jobbar sig successivt uppåt.
Jag känner alltid glädje av att titta på eldörten och tänka ”Än är det många knoppar kvar av sommaren”.
I slutet av augusti blommar de allra sista knopparna på toppen av blomman, och då vet man att sommaren är inne på sin sista sång.
Men är alla andra blommor vissnar och dör, så lever eldörten vidare. I september månad släpper den sina fröer som svävar omkring i luften likt små bomullsänglar.
När man tror att den vackraste tiden är över, så visar den oss något ännu vackrare.
Det vackra i att släppa taget
.

Det är sommarens sista dag idag. Men tänk vad mycket vackert hösten kommer med.
September, du är mer än välkommen ♥

Hjärtats eld

Jag minns det så starkt. Den där känslan i kroppen som infann sig samma sekund som jag öppnade bildörren efter den hundra mil långa resan. Det var vindstilla, solen var på väg ner vid sjön och jag sa högt för mig själv ”Nu är det här mitt hem”.
Jag log när jag uttalade orden. Jag visste ingenting. Jag hade ingenting. Bara en dröm. Men det räckte.

För från den stunden jag hamnade på platsen som jag älskade så tändes en eld upp inom mig, som jag aldrig tidigare känt. Den höll mig varm i de kallaste vinternätter och fick mig att aldrig ge upp. Den öppnade upp mina sinnen med en sådan kraft att det kändes som jag upplevde livet för första gången på riktigt. Dofterna, ljuden. Känslorna.
Den fick mig att våga tro på att nästa steg skulle veckla ut sig, trots att jag inte i stunden kunde se hur det skulle vara möjligt. Den fick mig att känna en magi så stark att den överröstade rädslan. Den fick mitt hjärta att vilja skapa.

Hjärtats eld

Det finns en eld i oss alla som vill brinna av passion. Blås liv i den ♥

Regnet faller och elden brinner

Goddag allihopa!
Det regnar ute nu och jag är så glad för varje regndroppe som faller på marken och hjälper till att smälta snön. Tror aldrig jag längtat så enormt mycket efter våren som nu. Det pirrar i magen när jag tänker på att den snart är här =)

Jag sitter och jobbar vid arbetsbänken nu. Vi håller fortfarande på med vårkollektionen som snart är klar och ska läggas ut på Nordkristall. ÅH jag är så nöjd med smyckena vi gjort nu. Det ska bli så roligt att höra vad ni tycker om dem när vi lagt ut dem på sidan. Det jobbiga är att jag hela tiden får nya idéer till designer och jag önskar att jag fick tid till att göra allt jag vill göra. Men jag skissar upp alla idéer så det jag inte hinner göra nu kan jag göra sedan.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och sedan fortsätta. Hoppas ni har en härlig onsdag!
Kram på er <3

Det här ska bli en fotlänk, i massor av olika somriga färger. Tycker det är så vackert med en fotlänk på sommaren 🙂

Kok-kaffe! Det är viktigt under långa arbetsdagar 🙂

Nanook ligger och sover just nu, som vanligt denna tiden på dagen. Han hälsar så gott 😉

En natt vid elden

Det var en helt otroligt mysig kväll i går vid elden. Jag ägnade flera timmar ute i de 22- graderna och bara satt vid eldens värme och tittade på stjärnorna och drack lite thé. Och jag insåg vilken betydelse det har, hur bra man mår av att bara sitta ute i friska luften framför en eld, och bara vara. En så enkel sak, men så livsviktig. Det är sådana  stunder som jag jag inser vad lite man behöver för att känna den där omtalade lyckan. Just i den stunden kändes livet så fulländat. Och det kändes som jag inte behövde något annat än elden, värmen och stjärnhimlen 🙂

Jag och Nanook tittar upp mot den vackra fullmånen i brasans sken 🙂

Tomtebloss!

Filmade även lite med mobilkameran som jag sedan klippte ihop till en liten videoblogg, som tyvärr blev åt lite fel håll, och som jag trodde skulle gå att vända sedan. Efter en hel natts meckande gav jag upp så man får helt enkelt vrida på hövve och få lite nackspärr om man ska titta på den 😉
La till en fin låt i slutet som jag tyckte passade in. Den heter ”A new morning”.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Zx3wCd19eio[/youtube]