En viktig fråga att ställa sig själv

Sista tiden har jag tänkt mycket på en fråga som jag brukar få då och då. En fråga som jag aldrig riktigt känt att jag hittat ett bra svar till. En sådan där fråga som man bör ha ett riktigt bra svar på, för att få det att låta som man har koll på det man gör, och varför man gör det.

Vad är din drivkraft i det du gör?

Just den frågan är väl kanske ganska vanlig egentligen, i olika intervjuer osv. Men det är faktiskt en himla bra fråga, som jag tror vi alla borde ställa till oss själva ibland. Egentligen så har jag alltid vetat svaret bara att jag inte har tänkt på det, och inte tagit det till ytan riktigt. Jag har trott någonstans att jag inte riktigt vet vad min drivkraft är. Varför håller jag på med det jag gör egentligen? Vad är det som gör att jag år efter år fortsätter på det spår jag valt? Vad kämpar jag för?
Även om det borde vara självklart vad som driver en, så tror jag inte det är det för alla. Det var det inte för mig, så därför tror jag att det kan vara nyttigt att komma fram till det.
jonna jinton - northern lights

För när jag tänkt mycket på den frågan sista tiden, och faktiskt kommit fram till ett väldigt simpelt svar, så var det som om mycket lättade inom mig. Det var som att jag fick en förklaring till varför jag ägnar min tid åt det jag gör idag. Och när jag fick den förklaringen så kändes det så skönt. Som att jag gav mig själv ett godkännande. Det lät bra. Mer än så behöver det inte vara.

Min drivkraft inom mitt skapande och mitt jobb, är att beröra människor. Det är helt och hållet det jag vill med allt vad jag tar mig för. Väcka känslor. En längtan. En känsla av något vackert, om de så bara är för en liten stund. Pengar och trygghet är ju självklart också en drivkraft. Att jag ska kunna klara mig ekonomiskt och kunna leva på det jag gör. Men att beröra har alltid gått i första hand. Annars skulle jag inte i tre år i rad köpa upp marschaller för mina sista slantar innan jul.
021121

Det känns ibland som jag skulle kunna gå genom eld och vatten bara för att få veta att det jag gjorde eller skapade berörde någon på djupet. Jag vet inte hur många gånger jag nästan gråtit och svurit åt mig själv för att jag nästan halvt förfrusit mig, bara för att ta den där bilden, eller filma det där klippet, så att jag sedan ska kunna komma hem och ladda upp det och beröra folk. Det är så knäppt egentligen, men min morot är att jag ska få någon att känna något med mitt skapande. Att jag själv ska uppleva känslor som jag sedan kan föra vidare till andra. Om det så bara är för en kort stund. Men vetskapen att någon kände en känsla av frihet, värme, lättnad eller tacksamhet just den stunden…det är värt allt!
021111
När jag kom fram till att min drivkraft är att beröra människor, så fick jag också svar på en annan fråga som jag ställt mig själv många gånger. Varför kan jag inte bara välja EN sak att göra, och satsa 100% på det? Då hade livets väg blivit lite smidigare på många sätt. Men nej, jag ska blogga, fota, skriva, måla, sjunga, spela instrument, balansera stenar, göra filmer och allt annat i skapande väg som jag bara älskar. Tänk om jag lagt all tid och fokus på bara en av dessa saker? Man har ju alltid fått höra att det är bäst att bara fokusera en sak och sopa banan med det. Det är liksom ett känt begrepp om man ska göra karriär. Men är det verkligen det som livet handlar om?

Jag har ibland klandrat mig själv för att jag är som en vind. Ena stunden blåser jag åt ena hållet och nästa dag ett helt annat. Men jag kan inte ens tänka mig hur jag skulle kunna tycka om att bara välja en av dessa saker att göra resten av livet. Det skulle ju vara som att stå framför det godaste buffébord någonsin och för alltid bara äta potatissalladen. Spelar ingen roll hur god den än är, men efter 1 år med bara, bara potatissallad så är den inte så himla god längre. Livet är ju fyllt med så mycket smaker, och jag tycker det är den där mixen av allting som gör det så himla gott!
021106

021107Och jag vet nu att jag måste ha alla delar för att kunna beröra. Jag ser det som verktyg. Jag kan inte spika fast brädan om jag inte har hammaren. Det är inget fel i att vilja fokusera på en enda sak. Jag tror det är ganska vanligt, speciellt om man verkligen vill göra karriär inom något. Men jag kommer aldrig kunna vara en sådan person som lägger all fokus på en enda sak. Om den dagen kommer, då är det för att elden i mig har slocknat. Och det kommer jag aldrig tillåta.

Men tack vare att jag kom fram till vad min drivkraft är, så kunde jag acceptera det och sluta klandra mig själv för att hålla på med ”för mycket” saker. Jag måste det för att må bra och för att kunna göra det som jag brinner för helt enkelt. Det kändes som en enorm lättnad.

021120

Nu blev det här en längre text än vad som var tänkt, men det kändes som jag ville få ut det här. När jag ställde den frågan till mig själv och verkligen började tänka till, så kändes det som jag också lärde mig mycket om mig själv. Kanske kan det inspirera någon annan till att ställa sig samma fråga.


Vad är din drivkraft? Vare sig det handlar om ditt jobb, eller ditt liv i det stora hela. Vad är det som driver dig till att göra det du gör? 

FacebookTwitter

Fråga inte vad jag gör

Vad gör jag ute på en myr djupt in i den norrländska skogen halv tolv på natten, iklädd flanellkjorta och lång sommarkjol, och har dragkamp med en hund som vägrar komma tillbaks med mina förtappade strumpor?

Det är när jag tittar på material som detta som jag ibland kan undra om jag verkligen är riktigt klok.

Men, jag håller faktiskt på att filma inför en liten video som jag ska lägga upp om någon dag. Då kommer ni förstå bakgrunden till detta lilla klipp ; )

FacebookTwitter

En fråga att ställa till oss själva

011204

Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill göra här i livet. Vi har så mycket möjligheter idag. Nästan så mycket att det blir en press på att välja rätt väg. Eller bara en jobbig känsla när det finns så många vägar att ta men ändå känner att det inte finns något som känns sådär helt genuint rätt. Och så verkar det som om alla andra vet precis vad dom vill göra. Som dem som redan hittat sin väg när dem är små. De som vet vad de vill göra och har ett starkt mål i livet. Som aldrig verkar grubbla över om det är på rätt spår. Jag har alltid önskat att jag varit sådan som vetat jag vill göra av mitt liv. Men bara den frågan ”Vad vill du bli/göra?” ger mig en sådan enorm press och en jobbig känsla. Så känner jag fortfarande idag, när någon frågar mig det. Men jag tror att vi är många som känner så, även om fasaden utåt visar något annat. Det är som om man famlar fram i livet som om det vore ett mörkt rum. Känner sig försiktigt fram, för man vet inte riktigt åt vilket håll man skall gå. Men jag tror inte det behöver vara något negativt att inte veta helt vad man vill. Tvärtom. Om man känner sig fram, så känner man i stunden vad som känns bra, och då leder det en vidare till det man vill. Hjärtats röst kanske inte alltid hörs så tydligt. Men om man lyssnar till viskningarna och tar ett steg i taget kanske det leder en till något som känns helt rätt.

En fråga som jag tycker är jättebra att ställa till sig själv är ”Om jag var helt ekonomiskt oberoende och aldrig någonsin behövde tänka på att jag måste göra något för att tjäna pengar, vad skulle jag göra i mitt liv då?” Pengar har ju en tendens att sätta enorma begränsningar i våra liv. Gränser för vad som är möjligt och omöjligt. Men den här frågan suddar ut dem begränsningarna och lyfter fram det som vi egentligen vill göra. Och lyfter också fram det som vi tror vi aldrig kan göra eller åstadkomma på grund av bristen på pengar.

En annan väldigt viktigt sak som den frågan gör är att få oss att tänka till ”Så som jag lever mitt liv idag, är det så jag vill leva det?

Om jag själv tänker till kring den frågan, så blir jag väldigt glad, för jag inser att jag till stor del gör det som jag vill göra. Om jag var helt ekonomiskt oberoende så skulle jag utan tvekan ändå bo här, i Grundtjärn. Sen skulle jag väl säkert lyxa till en jädrans massa i livet, som att t.ex fixa/renovera huset, förenkla saker i vardagen och kanske ha någon bostad i ett varmt land att rymma till ibland. Men vad skulle jag göra? Jag skulle fortsätta med det jag gör idag, men det skulle vara mycket enklare. Jag skulle fortsätta skapa. Fota, skriva, måla, designa. Men helt utan oro över hur nästa månad ska bli. Och jag skulle kunna gå från idé till projekt med en gång. Jag skulle aldrig behöva invänta pengar för att kunna köpa nytt material som behövs. Jag skulle helt ärligt göra det jag gör idag, och utveckla alla mina projekt. Och kanske en bubbelpool på det? 😉

011207
Vad skulle ni göra om ni ställer den frågan till er själv? Skulle ni sluta jobba? Eller har ni ert drömjobb? Göra något helt annat? Flytta? Bo kvar? Börja med något kreativt eller annat som ni alltid drömt om? Eller skulle ni ha liknande liv det ni lever idag? Det skulle vara otroligt intressant att läsa era tankar kring detta.

Sedan beror självklart inte allt på pengar. Men det är en stor del i våra liv som får oss att se saker som möjliga eller omöjliga.

FacebookTwitter

Fråga och svar

Det är alltid lika kul när ni kommenterar och ställer frågor, även om jag ibland är usel på att svara. Men jag ska bättra mig. För det är roligt att svara på era frågor! Här kommer en fotofråga jag fick för någon vecka sedan, och mitt svar på den 🙂

Hej Jonna!
Du tar så himla fina foton. Men det vet du nog redan :-)
Jag är lite nyfiken kring om du fotar i RAW eller JPEG? Kanske båda två? Och hur pass mycket redigerar du dina bilder? Om ens något? De ser så naturliga ut fastän så proffsiga! (= vilket är utmärkt!)
Ha det gott! Kram!” -”N”

Svar: Tack för din fråga, och tack för att du tycker om mina foton! Det värmer 🙂 Jag fotar i RAW. Redigeringen är så himla olika. Men jag redigerar alltid lite på alla bilder, även om det är så lite att det knappt räknas som att man redigerat dem. På mer ”vardagliga” bilder så brukar jag t.ex fixa till vitbalansen om den inte blev helt rätt från början, eller öka kontrasten eller ljuset osv. Så det är en rutin att jag alltid lägger in dem i photoshop först, för att finslipa detaljerna lite 🙂

Men sedan finns det bilder som jag redigerar mer på, och oftast så syns det också tydligt i bilden. Jag gillar att leka med olika lager eller multiexponeringar, dvs lägga ihop flera olika bilder till en bild. Och ibland ändrar jag färgerna helt och hållet. Jag tycker det i vissa fall är lättare att få fram de känslor jag vill frammana om jag redigerar dem. Och det är så roligt att bara leka sig fram till olika effekter och resultat.

Här kommer några exempel på redigerade bilder, där jag använt mig av flera ”lager” av foton.
081401081405Mellandrömoverklighet

 

FacebookTwitter