Brinnande moln

Jag har haft ont i huvudet i princip hela dagen idag. Jag är ganska säker på att det beror på vädret som varit. Det har nog varit åska i luften. Tunga, mörka moln och massvis med regnskurar. Nu på kvällen så lugnade det ner sig. Jag var nyss ute på promenad med hundarna (passar ju mammas hund nu också, så nu är dem två), och då sken solen och en jättevacker regnbåge bildades över hela Grundtjärn. Regnet såg ut som små gulddroppar när dem föll genom solskenet. Så himla vackert. Jag tänkte ”Åh, varför har jag inte med mig kameran nu”. Men i nästa sekund struntade jag i det och tänkte att jag skulle njuta helt och fullt av stunden ändå. Vissa ögonblick kan man inte spara på bild. Då brukar jag tänka att jag sparar dem i hjärtat istället.

Nu när jag satt här inne vid datorn och skrev på det här blogginlägget tittade jag ut genom fönstret och fick se att solen var på väg ner och färgade himlen i brinnande färger. Jag sprang ut med kameran och det regnade fortfarande gulddroppar.
Vilket vackert avslut på den här dagen.

Bilden jag tog ute på ängen för några minuter sedan. Himlen var förtrollande vacker!

Bilden jag tog ute på ängen för några minuter sedan. Himlen var förtrollande vacker!

Qilak betyder himmel på eskimåiska

Hej!
Just nu sitter jag här med en stor sorg i mitt hjärta, och det här inlägget vill jag tillägna min mamma och hennes hund Qilak.
Som ni kanske vet så skaffade jag och min mamma varsin hundvalp nästan samtidigt. Jag skaffade blandrasvalpen Nanook och mamma skaffade Goldentrerivern Qilak.
Men ända sedan första dagen Qilak kom hit så har vi alla känt att allt inte stått rätt till med honom. Han har inte varit så som valpar brukar vara, lekfulla och nyfikna, han ville helst sova sig igenom dagarna. Han har varit väldigt trött, och han har haft väldigt dålig syn.
I förrgår skulle vi till veterinären med lilla Qilak för att han skulle ta sin andra vaccinationsspruta, men då märkte veterinären det som vi också märkt, att han inte verkade riktigt frisk. Dom ville att vi skulle åka till en specialist i Sundsvall och kolla upp hur det är med Qilak. Så tidigt igår morse åkte jag, mamma, Tage och Qilak de 18 milen till Sundsvall.
När vi var där så visade det sig att Qilak hade en hjärnskada sedan födseln, och eftersom det inte går att göra honom frisk och han lider av det väldigt mycket tyckte veterinären att det var bäst att låta honom somna in.
Det kom som en chock för oss. Vi förstod att han var sjuk på något sätt, men vi kunde aldrig ens tänka oss att vi skulle behöva åka tillbaks till Grundtjärn utan Qilak.
Qilak låg och sov i mammas famn när han fick sprutan, så det blev ett lugnt och fint avsked. Men det gör så ont i hjärtat när man tänker på att han inte finns längre 🙁

Älskade Qilak, vila i frid.