Det vi inte kan styra över

Godkväll på er!
Klockan är snart elva på kvällen och jag och Johan kom nyss in efter att ha varit ute och grejat i trädgårdslandet. Det är lätt att glömma bort tiden när det är så ljust ute på kvällarna. Men också skönt att kunna vara ute så länge. Tänk vad mycket mer man hinner än på vintrarna när det blir mörkt mitt på dagen.

Nu håller vi på att göra ordning för det kommande potatislandet. Något som var lättare sagt en gjort. Trots att vi gick några varv med jordfräsen där i våras och rensade lite ogräs så hade det redan hunnit växa upp en äng. Inte klokt vad det växer mycket där man inte vill att det ska växa. Jag var lite naiv som vanligt och trodde att vi skulle hinna sätta potatisen ikväll. Men det blir nog några kvällar till innan allt är klart.
Förhoppningsvis kommer det en dag under hösten då vi får plocka upp vår alldeles egen potatis, och då kommer det kännas värt allt slit.
062015062020Efter många varv lyckades vi ta oss igenom alla starka rötter. Det är väldigt tungt att gå med jordfräs, så vi turades om. Den ena gick med jordfräsen och den andra fick börja kratta upp allt ogräs och alla rötter. Jag insåg när jag stod där med krattan att det kommer ta sin tid att få upp allt. Det gäller ju att få jorden så ren som möjligt så att allt inte växer upp direkt igen. Hur gör ni för att få bort ogräs egentligen? Redan nu har en gräsmatta börjat växa över våra jordgubbar, trots att vi gjorde allt så noggrant. Kan det bero på jorden tro?
062017Haha och åh, vet ni? Ni är så himla gulliga som skrev så fint på förra inlägget om att ni såg fram emot mina bilder som jag ska ta den här natten. Årets ljusaste natt och fullmåne. Men jag sitter här och nästan mår lite dåligt över oron att jag inte kommer kunna leverera några vackra bilder överhuvudtaget. För molnen har dragit ihop sig och det blåser starka vindar. Solens syns inte till, och inte heller månen. Det är så lite magi i luften att om jag så vore uppe hela natten och verkligen gjorde mitt allt för att hitta något vackert så skulle jag komma hem tomhänt. Jag är inte inspirerad för fem öre. Och det känns så himla ledsamt att göra er besvikna. Jag ville så gärna få uppleva en sådan där riktigt vacker juninatt, med dansande dimmor och midnattsljus, och fånga den på alla möjliga sätt så att ni även skulle få uppleva det genom mina bilder.

Men jag måste vara ärlig. Om natten fortsätter såhär så kommer jag inte ha några vackra bilder i morgonbitti. Jag kommer ändå ställa klockan vid 2-3 i natt och gå upp och tittade hur det ser ut och hoppas på att det lugnat sig ute. Men det ser mörkt ut.
Det känns så himla trist, eftersom det alltid varit en tradition att fånga den här natten. Och konstigt nog har det nästan alltid varit sådär riktigt vackra nätter också just under sommarsolståndet. Men i år blev det inte så. Hela juni har varit väldigt märklig. Men det är ju därför naturen är så fantastiskt också. Den lever sitt eget liv och vi kan inte göra så mycket åt det. Och jag har aldrig kunnat tvinga fram en känsla. För att jag ska få inspiration och vilja ta bilder, så behöver jag känna en viss stämning och känsla. Annars är det hopplöst.

Jag hoppas ni inte blir ledsna nu i morgonbitti när det inte bjuds på några vackra nattbilder. Förhoppningsvis kommer det en vacker natt snart så jag kan ge mig ut och fota! Då ska jag ta igen för allt jag missat : )

Sov gott underbara ni! Eller godmorgon ni som ser detta på morgonen ♥
Kramar!

FacebookTwitter

Man kan ju inte vara bra på allt

Varför bränner jag nästan all mat som jag steker?! Om jag bara kunde förstå mig själv. Idag försökte jag verkligen att inte bränna maten som jag skulle steka, men vad tror ni jag gjorde? Jo jag brände den.

Antingen så beror det på att jag blivit ”skadad” av att min mamma alltid varit så himla noga med att steka allt extra länge. Eller så beror det på att jag alltid har så brottom när jag lagar mat, antingen för att jag är superhungrig så jag darrar eller så vill jag bara ha det gjort…ur vägen liksom, så man kan göra annat som är roligare. Eller så beror det på att jag sätter mig vid datorn under tiden det steks på ena sidan, och tror att jag sitter vid datorn i bara 1 minut när det i själva verket var 5 minuter. Eller så…kan jag inte laga mat helt enkelt. Jag tror det är en perfekt blandning av alla de där alternativen jag nämnde ovan.

Jag skulle behöva gå en matlagningskurs. Jag kan ju för sjutton inte ens steka köttbullar utan att bränna dom. Jag är så fruktansvärt trött på den där brända smaken som jag lyckas få i nästan all mat jag lagar. Nä, nu får det vara slut på det här. Nu har jag lovat mig själv att det är sista gången jag sitter och knaprar på bränd mat 😉

Dagens matlagning...Smaklig måltid Jonna!

Dagens matlagning…Smaklig måltid Jonna!

FacebookTwitter

Nu kan vi int koka nå kaffe

Jag har nyss varit ute och hämtat snö i en hink som jag skall låta smälta till vatten. Som om man inte redan levde väldigt primitivt haha. Men det är faktiskt så att Grundtjärn råkat ut för en vattenläcka tidigare idag. Ingen vet vart än. Jag hoppas att den inte är stor! Och med min otur så kan jag inte låta bli att tänka att den säkert är hos mig. Fast det tror jag inte. I morgon ska vi ut allihopa och hjälpas åt att lösa det här problemet.

Som tur är har mina grannar Håkan och Birgitta en egen källa där de får vatten så nu har vi varit där nästan hela byn och hämtat lite vatten så man har till…KAFFE! Haha jag tycker det är så gulligt att nästan allas första tanke var ”åh nej, nu kan vi int koka nå kaffe!” Det är det man lever på här ute i Grundtjärn 🙂

Jag hoppas i alla fall att allt skall ordna sig fort och att läckan inte är så stor. Och att vattnet snart kommer tillbaks. Först när man inte har något vatten inser man hur beroende man är av det. Det får mig att tänka på de som ständigt lever utan rent vatten. Tänk vad man borde vara tacksam egentligen, som kan vrida på kranen och få rent vatten.   Kan nästan äcklas av hur bra man har det jämfört med andra när man tänker så.

Snön som jag smälter i hinken tänkte jag inte dricka föresten 🙂 Tänkte ha det ut i fall det behövs till något. Vet ju inte hur länge man kan bli utan vatten nu. En sak som jag däremot tycker om när det händer något oväntat sådär, är att det blir lite starkare gemenskap i byn. Då måste man kämpa tillsammans liksom. Det är mysigt tycker jag 🙂

Hoppas ni har en bra kväll! Kramar <3

Fyller snö i en hink

FacebookTwitter

Där jag kan vara helt mig själv

I lördags var det en jättevacker dag med sol och värme. Jag spenderade hela dagen ute i skogen på lite olika ställen för att fota och filma, och ägnade även lite tid till mitt andra stenprojekt ute i skogen som jag påbörjat för ett tag sedan.
Åh det var en sådan otroligt vacker dag. Skogen nästan lyste i grönt och jag kände sådan lycka över att få vara på alla vackra platser. Skogar, bäckar, sjöar, myrar…

Åh vad energi naturen ger. Jag får aldrig nog av det. Ju mer tid jag får vara i skogen desto mer behöver jag det.


FacebookTwitter

Så det kan gå

Hej på er!
Jag kom nyss hem efter att ha varit i Näsåker och hälsat på min morfar. Nu när jag kom hem gjorde jag som vanligt upp en eld i vedspisen, men denna gången gick det inte så bra.  Som om det inte vore nog att järnet i vedspisen måste bytas ut, så har även plåten ovanför skorstenen på taket blåst sönder så den ligger nästan platt över skorstenen och stoppar draget. Så det gäller nog att ta sig en tur upp på taket i morgon och skruva fast plåten igen. Tur att all snö på taket smält bort nu! 😀

Jag filmade lite med mobilkameran. Jag var livrädd och trodde att hela rummet skulle täckas med sot som jag råkat ut för ett antal gånger tidigare. Men det slutade ryka tillslut och det gick bra. Har öppnat alla dörrar och fönster så nu luktar det inte lika mycket rök här inne 🙂

FacebookTwitter