Hej på er!
Oj vad veckan har gått fort! Den är ju inte slut än, men insåg nu att jag inte gjort ett inlägg sedan i måndags.
Men dagarna har varit intensiva. Jag bestämde mig för att verkligen försöka rycka upp mig den här veckan och beta av en sak i taget. Det kändes som det var så mycket jag behövde komma ikapp med efter den där sista förkylningen och dippen, och det tyngde ned mig. Men de här dagarna har varit så himla bra. Jag var fått mycket gjort, utan att stressa.
Skrivit upp listor varje dag med vad jag ska göra, och strykt över allt eftersom. Varje gång känns det som en liten sten försvunnit från axlarna.

Jag har också fortsatt även denna veckan att äta riktigt nyttig mat och inget socker. Det har nu snart gått två veckor sedan jag började med det. Och jag kan säga nu att jag märker en så otrolig, nästan otäck skillnad. Jag mår så otroligt mycket bättre. Känner mig pigg och lätt. Och sötsuget har nästan försvunnit nu. Jag behöver inte längre socker för att hålla mig på banan. Jag till och med slutade med kaffe under den här veckan, bara på en obestämd kort tid, för att jag ville ge kroppen ännu mer “rening”.  Har druckit grönt te istället. Och det har funkat förvånansvärt bra. Jag mår så bra.

Det känns verkligen som en nystart nu. Nu är den tunga perioden över, och nu i efterhand är jag tacksam för allt. Jag lärde mig mycket om mig själv, och insåg att jag ville ändra på lite saker. Ska gå in lite djupare på det i ett annat inlägg.
Jag blev verkligen så otroligt inspirerad också efter att ha läst era fantastiska kommentarer på det stora inlägget jag gjorde. Blev både inspirerad och peppad av er som hade massor med tips och råd att ge, men också alla ni som kände igen er i min situation. Att läsa att ni också kände för att ta nya tag och prova på att leva lite mer hälsosamt.
Jag blev verkligen jätteglad! Har skrivit ned några böcker som ni tipsat om som jag ska köpa, och har även fått massvis med fantastiska recept både här och på mailen.
TACK älskade ni! ♥
Det har varit två underbara, soliga dagar, och jag har passat på att sitta en stund ute i solen varje dag. Jag tror inte det spelar någon roll hur mycket D-vitamin vi än äter. Det solen ger, det är liksom något annat. En livskraft.

Jag tycker vi gör det bra här uppe i norden. Jag tycker vi alla borde ge oss en rejäl klapp på axeln varje vår, när vi har klarat av ännu en solfattig vinter. Sen kan ju vintern vara helt magisk också! Jag älskar vintern, med kylan, snön och rimfrost!
Jag skulle aldrig vilja välja bort vintern. Inte för något. Men det finns också perioder när jag känner att bristen på sol har sugit ut livet ur kroppen på något vis. Så fasen vad bra vi är, vi klarade det i år också! 🙂
Och nu har vi den fantastiska våren framför oss!

Igår var en himla fin dag. Jag fick mycket gjort och på eftermiddagen när jag tittade ut genom fönstret och fick se torkvindan nästan begravd i snön så fick jag en idé om att göra en liten film. Bara en rolig grej liksom. Tog på mig min fina sommarklänning som jag ännu inte fått använt och begav mig ut med lite tvätt i den djupa snön. Årets träningspass kan jag lova.
Det mesta jag tänkte på i stunden var “Måtte inte någon granne se mig haha“.

När jag sedan kom in igen redigerade jag den på en gång och la ut på min officiella Facebook sida. 1 timma senare hade den 35 000 visningar.
Och nu, inte ens ett dygn senare, så har den 1,4 miljoner visningar. HAHAHA! Jag skrattade så jag nästan inte kunde prata när jag igår ringde mamma efter att jag hade lagt ut den och såg att den delades så fort. Det kunde jag aldrig ana.

Jag tror att det har varit en väldig tuff vinter på många håll. Väldigt mycket snö och dåligt väder. Inte bara i Sverige. Så jag tror väldigt många verkar känna igen sig. Och sen tror jag att det är en underbar sak att tillslut få skratta åt eländet. Det är verkligen det bästa som finns.
När något känns så jävligt så man tillslut bara skrattar åt det. Det är så många stunder i mitt liv, speciellt mina år i Grundtjärn, som skrattet lyft mig upp igen. Det är som om den glädjen på bara några sekunder kan sopa bort veckor av tyngd.

Det känns i alla fall jätteroligt att filmen blev så uppskattad! Ska bli kul att se hur den fortsätter spridas nu dagarna som kommer. Internet är verkligen en spännande värld.
Lite senare på kvällen när jag satt och jobbade med lite  bilder så ringde mamma och sa “JONNA! Det är ett gigantiskt norrsken ute!“.
Jag blev nästan lite rädd. Eller, det kändes så ovanligt. Jag har varken sett eller fotat ett norrsken på hela vintern. Det har ju knappt varit stjärnklart. Mest bara snö. Men jag slängde på mig kläderna och stövlarna och begav mig ut med kameran. ÄNTLIGEN NORRSKEN! Det hade inte kunnat komma mer lägligt. Alltså, det kändes som om himlen skickade energi och vackra färger. Så himla vackert!
Varje gång jag får se norrsken såhär stort över hela himlen så blir det en slags spirituell upplevelse på något sätt. Att blicka upp mot detta får mig alltid att se livets storhet. Det får mig att väldigt starkt känna att det finns så, så mycket mer. Så mycket mer. Vi här på jorden har bara fått ta del av en liten smula. Kanske därför känns det så underbart när vi i vissa stunder i livet får se en glimt av något annat. Stunder när vi upplever hur det är att verkligen befinna sig i nuet och för en kort stund känna sig ett med allt.
Mamma hängde med ut och hjälpte mig hålla Nanook så jag kunde koncentrera mig på att fota. Jag skrattade åt mamma när jag sa att hon verkligen har ett jobb med mycket blandade arbetsuppgifter nu. Allt ifrån pappersarbete och mail och administration, till paketinslagning och hjälp med diverse fotoprojekt. Tända hundra ljus ute i skogen en natt, hjälpa till att köra när jag åker norrut eller att hålla koll på hunden medan jag fotar norrsken. Saker som för mig är helt ovärderligt. Saker som underlättar så enormt mycket för mig.
Nya äventyr varje dag. Och arbetstider som verkligen inte går efter den normala mallen, haha. “Men det är ju det som är kul!” sa mamma. Och det är ju tur det! Tre månader har hon nu varit anställd hos mig. Och det är verkligen ett av de bästa beslut vi någonsin tagit.
Ett tag så verkligen kokade norrskenet på himlen. Det rörde sig så fort och blev så otroligt ljust att bilden nästan blev överexponerad. Jag och mamma bara stod och gapade. “MEN TITTA!!” sa vi om vartannat. Våra röster ekade i hela byn.
Det kändes så fint att äntligen få se ett rejält norrsken igen. Det var så längesen sist. Och det börjar ju verkligen bli i sista sekund. Redan i april så börjar himlen bli mindre mörk. Stjärnorna avtar allt eftersom och i maj är himlen för ljus för att se stjärnor. Nu kommer snart våren och sommarens ljusa kvällar och nätter. Så därför var jag extra glad över att få uppleva detta innan det var försent.

Såg ni också något norrsken igår? Kan tänka mig att det kanske syntes mer söderut också eftersom det var så stort.
Hoppas att ni har en underbar vecka allihopa! Stor kram på er ♥