Bekämpa mörker med ljus

Det sägs ju att det enda sättet att bekämpa ondska är med kärlek. Och det enda sättet att bekämpa mörker…är med ljus.
Igår fick jag vara med och bevittna något väldigt vackert. Sollefteå stad släcktes ned, och längs alla gator brann marschaller. Och inne i parken hjälptes människor åt att tända upp över femtusen ljus. Ljusen var en symbol för hedra alla de 5500 barn som fötts på Sollefteå BB under 2000-talet, och en symbol för att hedra all personal som hjälpt dessa barn till livet. Sollefteå blev ett hav av ljus.
110408Det var ganska nyligen som den fruktansvärda nyheten nådde oss boende här i Västernorrland. Sollefteå BB ska läggas ned. Det tog nog ett tag innan jag verkligen trodde på det. Är det ens möjligt? Är det ens lagligt av landstiget att stänga ner något så viktigt i en kommun? Något som är kärnan till utveckling och framtid. Kärnan till trygghet för så många människor. Vården är bland det viktigaste vi har. Det är det som får oss människor att känna oss trygga. Vetskapen om att vi har en fungerande vård och att den finns inom räckhåll.  Och jag övertygad om att något så viktigt som BB och kvinnovård är helt avgörande för många unga människor och familjer i deras val av boplats.
Det är ju inte direkt så att det kryllar av sjukhus i Norrland, och att många redan har många mil att åka till närmaste BB är inget nytt. Det är för mig helt obegripligt hur de då kan stänga ner det som ska få unga att vilja flytta och bo kvar i Sollefteå med omnejd, om de inte medvetet vill avbefolka bygden.

Det påverkar inte bara Sollefteå och oss alla boende i omnejd. Det påverkar hela Sverige när delar av sjukvården stängs ner i mindre orter och förflyttas till större sjukhus. Det betyder istället mer belastning på dessa ställen. Och det betyder att människor inte längre får ett val att leva och bo där de vill. Genom att minska på tryggheten och tillgängligheten till sjukvård så tvingas människor att flytta. Det känns så märkligt att det fungerade förr i tiden. Då fanns det skolor, affärer och sjukhus även för människor boende på landsbygden. Men idag, 2016, när man tycker att det borde vara ännu bättre, så stängs Sveriges mindre orter successivt ner för att förflyttas till städer. Det blir bara svårare och svårare för oss att kunna välja vart vi vill bo.
Och någonstans undrar jag om det inte är det som är meningen. Tänk vad mycket billigare att samla hela Sveriges befolkning i de största städerna. Som tre gigantiska myrstackar, och där landsbygden och naturen används som industrier för att utvinna energi.
Vi skulle bli så mycket bättre medborgare. Mycket lättare att påverka och kontrollera. Mycket bättre konsumenter och säkerligen mycket deppigare och behöva äta ännu mer mediciner. Ja,de skulle helt enkelt tjäna på det på alla sätt och viss.

Priset skulle dock vara människors valmöjligheter. Människors frihet och livskvalitet.
Men vad är det värt idag? 

Jag tycker det är så vackert när människor går ihop i tider av motstånd. Den här ljusmanifestationen tycker jag verkligen visar på kärlek och hopp. Jag blev väldigt rörd igår kväll av alla ljus som tändes. Det var inga demonstrationer. Inga arga tal. Inga argument. Inte ens musik.
Bara en tyst, stilla ljusmanifestation som fokuserade på det positiva. På att hedra alla barn som tagit sitt första andetag på Sollefteå BB, och för all fantastisk personal som varje dag kämpar och som får kvinnor att känna sig trygga i en av livets allra sårbaraste stunder.
110404
Det var en kylig kväll med många minusgrader men ljusen och stämningen spred en mysig värme.
110403Idén till en ljusmanifestation startades av Maria Eriksson från Långsele. Tänk att en idé kan bli till något så vackert och starkt, och engagera så många människor. Ni kan läsa mer om ljusmanifestationen här om ni vill.
110406110407Ljusbärare i alla åldrar var med och hjälpte till att sprida ut alla 5500 ljusen.
110409Vissa hade skrivit sina barns namn på ljuset och vilket år de föddes på Sollefteå BB.
110410Att se barn sprida ut ljusen fick mig nästan att bli lite tårögd. Det var så vackert. Som små änglar ♥
110402Tänk vad vi människor kan skapa mycket vackert om vi går ihop tillsammans och hjälps åt. Alla ljus kändes som en symbol för allt hopp som fortfarande lever kvar. Och jag kände mig hoppfull och stärkt efter denna vackra manifestation. På något sätt måste det lösa sig. Om inte politikerna och landstinget vill kämpa för Sollefteå och Västernorrlands landsbygds framtid, så får vi göra det själva.

FacebookTwitter

Ett nytt ljus

Jag fick en pannlampa, som lyser så starkt att jag nästan trodde att jag omedvetet skulle råka kontakta utomjordingar från yttre rymden när jag tidigt, tidigt i morse var ute och hämtade ved och tittade på den nästan rysligt klara stjärnhimlen. Nu kommer jag aldrig famla runt i mörkret längre, och slipper använda mobilens inbyggda lampa och tappa den hundra gånger om när jag hämtar ved.
010402En vacker stund mitt emellan natt och morgon, under miljoner blinkande stjärnor. Hunden Danny, som ni kommer få veta lite mer om senare, gjorde mig sällskap och satt tätt intill mig och värmde mina händer, medan Nanook sprang omkring i snön längre bort och lekte med ett vedträd. Jag log för mig själv  när jag tittade upp mot alla stjärnor. Trots att det ofta är stjärnklart kan stjärnhimlen skilja sig så mycket från gång till gång. Ibland är den sådär extra klar, utan det minsta dis, vilket gör att man nästan tappar andan när man ser den. Önskar jag kunnat ta er dit denna morgon så ni fick uppleva det på riktigt. Känslan att sitta där i snön och blicka upp mot det oändliga… ♥

FacebookTwitter

Lucianatt i skogen

Jag trodde aldrig att jag skulle vilja göra en ny luciafilm efter den jag gjorde 2012. Jag visste att jag aldrig skulle kunna, eller vilja bräcka den. Jag gav allt och den fick allt.
Tills en kväll för bara några dagar sedan då jag plötsligt fick en sådan stark känsla som bara sköljde över mig. Jag ville uppleva en sådan magisk natt igen, med eller utan kamera. Utan tanke på att göra ett bra resultat. Jag ville bara få uppleva känslan av att lussa bland hundratals ljus en kylig, mörk lucianatt. En känsla som blev allt starkare och tillslut tog över både logik och förnuft. Jag ville ut i natten och tända ljus och lussa för världen.
Så jag gjorde det. Igen. Och även denna gång är det en natt jag för alltid kommer minnas i hjärtat.

Stjärnorna och månljuset gjorde mig sällskap när jag steg in i den mörka skogen med skottkärran tung av marschaller. Redan när första ljuset tändes växte en sagovärld fram. För varje ljus som tändes blev den större och känslan allt starkare.
Eldarnas sken reflekterades mot trädstammarna. Tystnaden avbröts ibland av isens råmande från sjön och kylan som fick träden att knäppa högt som skott. Ett rävskrik ekade i natten. Men bland alla ljusen kände jag mig trygg.

Aldrig tidigare har jag varit i en skog en mörk decembernatt omringad av hundratals ljus. En känsla som är svår att sätta ord på. Stundtals blev jag tårögd av allt det vackra.
1

Gaständaren slutade fungera redan efter första marchallen vilket gjorde att jag fick tända dem alla genom att sprida elden vidare från ljus till ljus. Det tog lång tid men för varje ljus som tändes gav jag önskningar om en ljusare värld. Jag tänkte på människor jag älskar och som lämnat denna värld. Jag tänkte att varje ljus som tändes skulle vara en källa till kärlek och hopp.

Det var som att skogen sjöng med. Känslan i luften var så underbar att jag knappt kände den bitande kylan av 14 minusgrader. Det blev precis så magiskt som jag önskat.

Den här filmen är till Er underbara människor där ute ♥ Jag önskar er en lucia full av värme och ljus 

Titta gärna i fullscreen och HD om möjligt 🙂

FacebookTwitter

Ljus i mörkret

Denna vackra lucianatt har jag varit ute för att tända upp ljus och lussa i mörkret.
Alldeles ensam. Men med tanken och intentionen att sprida lite ljus till hela världen.
Det var nog den mest magiska natt i hela mitt liv.

Den här filmen är från mig till Er alla där ute.
Ha en underbar lucia <3

FacebookTwitter

Ljus i natten

Jag har nyss varit ute och balanserat lite stentorn. När mörkret föll tände jag ljus och det såg så vackert ut när det lyste så fint från elden och stenarna. Skulle kunnat vara kvar där ute hur länge som helst. När jag nu tittar ut genom fönstret lyser det fortfarande där ute vid stentornen. Det ser alldeles magiskt ut.

FacebookTwitter

Ljus på natthimlen

Jag o mina bröder och Hannah var nyss ute i den kalla, stjärnklara decembernatten och tände några ballonger som jag inte kommer på namnet på nu. Ni vet säkert vad jag menar 🙂 Det var väldigt vackert! Jag följde dem med blicken tills dom var så högt uppe att jag inte längre kunde se dem.

Det var väldigt stämningsfullt med de här ballongerna. Vi sparade några tills i morgon också 🙂

FacebookTwitter