Så var det fredag då! Vad skönt det känns. Jag bar in ved i två timmar innan mörkret föll. Så nu är man lite mosig i kroppen.

Den här veckan har varit väldigt rolig. Det har varit mycket på gång och roligast var nog när vi samlades några bybor i onsdags för mitt lilla fotoprojekt, som jag lovar att jag ska berätta mer om snart.
I går råkade jag för övrigt sjunga högt för en granne. Jag var hemma hos mamma, som inte var hemma, och jag skulle gå ut och skaka någon matta. Radion var på och som alltid när jag är själv är jag väldigt högljudd. Jag sjöng för fullt på en låt som spelades på radion samtidigt som jag öppnade dörren för att gå ut och skaka mattan.
”You raise me UUUUUUUUUP”, och precis när jag är på högsta tonen så ser jag att grannen står utanför och hämtar posten i sin brevlåda. Vad är oddsen? Det kändes så pinsamt. För inte lät det bra heller. ”Hej!” sa jag och sedan fortsatte jag nynna ganska högt. Det konstiga med mig är att när jag råkar göra något sådant där pinsamt, så fortsätter jag ofta att göra det som jag ”råkade” göra. Jag tror det är för att jag måste få den andre att tro att jag inte alls tyckte det var pinsamt.

Lite som när man snubblar eller halkar när man är ute och går bland folk. Det har hänt mig massvis med gånger. Så snubblar jag till och så vet jag att någon såg det. Då fortsätter jag att ”snubbla” till lite fler gånger, eller gå lite sådär konstigt, så att de ska tro att jag inte bara råkade snubbla, utan att jag faktiskt går sådär. Av någon anledning verkar det som att jag tror att det blir mindre pinsamt då. Men det lär ju bara göra att jag verkar ännu mer konstig?

Åh och en annan pinsam sak hände mig i veckan. Jag skulle låna en bok på Sollefteå bibliotek, och samtidigt skaffa lånekort, för det hade jag inte innan.
Så stod jag där med bibliotikarien och hon skulle fixa ett lånekort till mig.  Hon frågade som vanligt efter namn och adress. Sedan sa hon ”Bilnummer?”. Trodde jag! Hon sa ju naturligtvis MOBILNUMMER. Men jag hörde bilnummer. Och istället för att ifrågasätta varför sjutton hon behövde mitt bilnummer för ett lånekort, så började jag säga mitt registreringsnummer på bilen.
”ööh…okej…eh låt se….det är D…..C…” Men som tur var så avbröt hon mig och sa ”Men det kan väl inte vara ditt mobilnummer?” DÅ hörde jag vad hon menade  ”Jaha, nej oj jag tänkte fel” sa jag. Men jag sa ju absolut inte att jag trodde hon sa bilnummer.

Jaja, veckan har varit rolig men nu är det skönt att det är helg! Jag har lite glass som jag ska äta nu, och bara slappa och ta det lite lugnt i kväll.

Tog med mig filmkameran idag och filmade lite, som jag nu klippt ihop till en liten videoblogg, som jag hoppas ni vill titta på! 😀

Önskar er en riktigt mysig helg! Kram på er! ♥