Att fånga isens sång och vinterns själ

Hej på er!
Idag lyser solen på en klarblå himmel och det gör mig så glad att se hur solen står tillräckligt högt på himlen för att lysa in i köket nu. Den där känslan är lika underbar varje år. Ljusets återkomst.
Den här veckan har jag ju bara varit hemma och jobbat eftersom jag vill vänta lite tills jag känner mig helt och hållet frisk igen innan jag sätter igång på riktigt med saker och ting. Så jag har inte varit i min studio i Myckelgensjö nu på nästan två veckor, förutom när jag och Johan åkte dit en kväll för att hämta hem datorn och lite annat som jag behövde för att kunna jobba här hemma istället.
Men jag ser fram emot att åka dit på måndag igen. Jag hann ju knappt vara där någonting innan jag blev sjuk igen. Jag hann liksom aldrig komma igång på riktigt. Så en del av mig tror nästan att allt var en dröm. Att min vackra studio och arbetsplats bara var något tillfälligt. En dröm som jag sedan vaknade ur, och som nu suddas bort mer och mer för varje dag.
Men så är det inte. Den finns kvar och väntar tålmodigt på att jag ska komma dit och sätta igång med mina projekt. Vilken lycka!
Istället har jag den här veckan ägnat mycket tid åt målning. Och jag är så innerligt glad att inspirationen och känslan kommit tillbaks. Nu känner jag det där flowet och den där speciella energin som krävs för att jag ska kunna måla.

Ni anar inte hur frustrerad jag känt mig under vintern nu. Jag har försökt målat flera gånger, men jag har inte kunnat! På riktigt, det har varit som om ett lock lagts över mig. Som om någon hade trollat bort allt jag någonsin lärt mig om målning. När jag försökte måla så blev det bara hemska, tunga färger i den mest fruktansvärda röra man kan tänka sig. Haha, att bara titta på målningarna fick mig att må illa! Så tillslut struntade jag i att försöka, för jag insåg att jag inte kan tvinga fram den känslan.
Jag visste inombords att det kommer en dag när inspirationen och känslan kommer tillbaks igen. När allt är i balans och när locket lyfts och energin kan flöda fritt igen.

Och den här veckan kände jag att något hände. Något kom tillbaks igen, och när jag en kväll började måla så var det som det mest naturliga jag någonsin gjort. Det kändes fjäderlätt. Som musik. Jag bara följde med och färgerna dansade på dukarna.
Jag fick en väldigt stark känsla av att jag ville måla i blått igen. Blå är min absoluta favoritfärg när det gäller att måla. Den är frisk och klar. Den är helande och stärkande. Den är kall som midvinterns vindar och djup som de mörkaste hav.

Jag har lagt märke till nu har målningarna styrs av naturens egna cykler och årstider. Nu är det vintermålningar som gäller. Jag inspireras av isens mönster. Jag inspireras av de blåa, kalla vinterljuset, snöflingor och snöstormar och vinternattens dansande norrsken och de isande vindars sus. Jag vill fånga isens sång och vinterns själ i mina tavlor.
Nordanvind ska denna nya serie tavlor heta.
När jag frågade er om vilka inlägg ni önskar att jag ska göra mer av på bloggen så var inlägg om målning det mest önskade! Jag blev så himla chockad, för det kunde jag aldrig ana. Men det gör mig väldigt glad att så många är intresserade av att börja måla eller att hitta lite ny inspiration till målning.

Jag har ju gjort inlägg innan där jag berättat om vilka färger och verktyg jag använder. Och precis som förut så använder jag mig mycket av färgerna från Golden Acrylics som heter High flow acrylics. Och jag har även börjat använda något som heter Acrylic Ink.
Innan jag börjar måla så gör jag ofta olika lager med texturer. Här har jag till exempel använt mig av något som heter Crackle Paste och som skapar sprickor när det torkar. Det finns massvis med olika medier man kan använda till målning, och det skapar häftiga effekter som sen blir extra vackra när man målar över dom.
Sen brukar jag lägga mycket tid med att blanda fram olika nyanser av färger innan jag påbörjar en målning. Jag brukar blanda färger tills jag hittar en nyans jag tycker om och sedan målar jag på ett papper och skriver upp vilka färger jag använda. Sen brukar jag döpa dom till olika namn. Den här färgen döpte jag till ”Lofoten blue” och är inspirerad av Lofoten på vintern.

En vän till mig (som jag lärde känna via min Patreon) som heter Cenk och bor i Turkiet var nyligen på en resa i Lofoten. Han besökte bland annat Bleikestranda i Andøya, som några av er vet är en strand som kom att få en otroligt stark betydelse för mig. På den stranden har jag en av mina starkaste och lyckligaste minnen någonsin. Ni kan läsa om varför och se filmen HÄR. Cenk visste hur mycket den här stranden betydde för mig så han åkte dit och skickade en massa små filmklipp från stranden på vintern, trots att det var isande kallt och blåste starka vindar och han nästan förfrös sina händer av att filma med mobilen. Och när jag fick se de här filmklippen här om kvällen så fick jag så otroligt mycket inspiration.
Det var vackert! Det såg så kallt och kargt ut, men så vackert med vattnet som strilades mellan de isiga stenarna. Och så de mörka bergen i bakgrunden. Och ljudet av vågornas kraft mot stranden och det starka vindarna. Jag blev så inspirerad att jag blandade ihop den här färgen som jag döpte till ”Lofoten blue” och sedan använde till en av tavlorna jag påbörjade samma natt.
På kvällarna nu så lyser kvällssolen in i ateljén, och det blir ett så magiskt vackert ljus. Ljuset kommer egentligen inte direkt från solen, för fönstret är mot norr. Ljuset kommer från ett fönster från en av stugorna på andra sidan vägen. Så när solen går ned träffar ljuset fönstret som sedan reflekterar ljuset in i ateljén. Så vacker hur ljuset kan resa sådär.
Nu ska strax gå ut på en liten promenad i solen och få i mig lite D-vitamin, sen tänkte jag ägna resten av dagen och kvällen med att fortsätta måla. Det gäller ta vara på inspirationen och energin när den väl kommer!

Hoppas ni har en UNDERBAR dag allihopa! Sänder er en stor, varm kram! ♥

Bränsle till min själ

För två veckor sedan fick jag besök av en journalist och en fotograf som skulle göra ett reportage för finsk TV, närmare bestämt ett kultur och samhällsprogram som heter Lasso och som sänds i en av deras public service kanaler Yle Fem. Temat för programmet var nämligen skogen, och eftersom skogen och naturen är den största grundstenen i allt mitt kreativa skapande, och min allra största inspirationskälla, så ville de hälsa på mig här i Grundtjärn och höra lite om mina tankar kring skogen. De hade även en hel del andra intressanta inslag om skogen i avsnittet, så om ni vill titta på det så kan ni göra det HÄR. Inslagen om mig är i början, och i slutet av programmet. Fanns även andra intressanta Lasso avsnitt att titta på. Älskar sådana där program som handlar om lite allt möjligt intressant! När jag fikar/äter lunch på dagarna så brukar jag älska att sätta på något intressant program eller någon dokumentär eller liknande medan jag äter. Då känns det både som jag får en paus samtidigt som jag lär mig något och får inspiration.
101302På tal om skogen så tog jag med mig hundarna i bilen idag och for iväg en sväng för att rensa skallen lite. Jag har dragit på mig en rejäl förkylning och kände inte alls för att ta mig an allt jobb jag egentligen skulle gjort idag. Med en hjärna full av snor funkar saker och ting inte riktigt som det ska. Jag hade en fruktansvärd huvudvärk men så fort jag kom ut i skogen så släppte det. Finns ingen plats som får mig att må så bra.
Jag skulle inte överleva utan närheten till skogen. Inte nu när jag i sex år vant mig vid att ha den så nära mig. Den är som bränslet till min själ.
101303

101305101301Jag tog med mig en skrivbok som jag ofta gör när jag känner att jag sitter fast och behöver få lite ny energi och lite bra idéer. Ibland skriver jag inte ett ord. Och ibland blir det flera sidor med tankar och visioner. Nu vart det inte så mycket. Men bara den stunden ute i skogen gav mig mer än ord kan beskriva. Att kliva in i en skog täckt av mossa och granris med det mjuka ljuset som strilas in mellan trädkronorna känns som att kliva in i en värld av mjuka kuddar och mysbelysning. Precis vad jag behövde idag.

Vad betyder skogen för er?
STOR kram på er allihopa ♥

Ett hus med själ

Det är något väldigt speciellt med gamla hus, och det är något jag upptäckt nu på senare tid. Huset jag bor i är en gammal skola från 1800-talet. Jag känner verkligen i varje andetag hur mycket själ det här huset har. På ett behagligt sätt. Nästan varenda liten detalj är handgjord. Dörrarna är så vackert slitna…och för att inte tala om fönstren. Så stora, mäktiga och vackra. Glasrutorna är gamla och sådär fint bubbliga. Jag älskar allting här inne. Och tanken av att det en gång i tiden varit en skola med massor av barn gör det bara ännu mer häftigt. Jag ryser av bara tanken, på ett bra sätt. Tiden är märklig.