Natten i skogen

Åh vad det känns nästan hopplöst att försöka sätta ord på den varma känslan jag känner nu efter att ha läst alla era vackra kommentarer på min Luciafilm igår. Ni har skrivit så fina ord det nästan blir jobbigt att läsa, för det berör så starkt. Åh, jag är så otroligt glad att ni tyckte om filmen och att den kunde skänka lite ljus till er. Det betyder så otroligt mycket!

Ni anar inte hur fantastiskt roligt och givande det är att få dela det jag skapar med er. Som jag sagt många gånger innan, så får jag tusenfalt tillbaks. Därför har det i alla år känts så självklart att fortsätta skapa och dela med mig. Det är ni som inspirerar till det. Jag är så tacksam för att ni finns där och ger av er tid och era tankar och känslor. Jag önskar alla människor fick omges av den värme och kärlek som jag får uppleva från er varje dag. Tänk vilken kraft det skulle ge alla. För det ger oändligt med kraft till mig. TACK underbara ni!

Vill också passa på att tacka LAND.se som skrev en så fin artikel om min luciafilm. Vilken ära att få titeln ”hela världens lucia”.

Den här natten som luciafilmen spelades in var verkligen magisk på riktigt. Och jag var så lättad över att snön kom i år. Många av er minns kanske hur frustrerad jag var förra året då jag inte kunde spela in den på grund av att ingen snö kom. Men i år kom snön och skapade en vintervärld utan dess like. Jag kände en sådan lycka över att jag äntligen skulle få göra den här lucia filmen som jag gått och tänkt på i över ett år.

Jag är också så tacksam över att jag fick hjälp av min mamma under inspelningen. Den hade aldrig varit möjlig att göra under en ena natt om jag hade varit helt ensam. Jag hade ju redan innan sett alla scenerna i huvudet och jag ville spela in på många olika vackra platser, vilket också innebar hundratals marschaller som skulle tändas och bäras ut, och sedan släckas eller flyttas för nästa scen. Nu var vi två så det gick så mycket fortare.

Vi var ute och filmade i tolv timmar! Från 6 på kvällen till 6 på morgonen. Vi bar marschaller i stora ryggsäckar och pulsade igenom skogarna och upp för branta slänter och ned igen för att hämta fler. De sista timmarna hade vi båda så mycket träningsvärk i benen på grund av allt pulsande i snön att vi knappt kunde gå. Men trots den långa natten med hårt arbete så var det bara rakt igenom magi. Det var så många gånger när vi bara stod där i skogen mitt i natten och tittade oss omkring på alla de upplysta tunga granarna. Det var så vackert att det nästan var svårt att koncentrera sig. Och vi pratade om hur lyckliga vi var över att vi fick uppleva detta på riktigt. Allt kändes lite overkligt på något vis. Magiskt.
Det är verkligen en natt jag kommer minnas för resten av livet. Och det är så skönt att känna den där lättnaden över att filmen blev gjord. Att få göra verklighet av en vision eller en idé är så befriande. Att ha en väldigt stark känsla eller idé som man vill ska komma i uttryck kan ibland nästan ge en gnagande känsla. Man bara måste få utlopp för det. Och nu fick jag det, på det mest fantastiska vis. Jag fick uppleva ljusets natt på riktigt, och samtidigt fånga det på film.

Efter den magiska natten i skogen kom jag hem runt 7 på morgonen. Jag var så obeskrivligt lycklig och lättad.  Och självklart, väldigt trött. När jag la mig i sängen så kändes det som om allt bara hade varit en väldigt vacker dröm. Jag var nästan tvungen att tänka efter om det verkligen hade hänt på riktigt. Och sen kändes det lite för bra för att vara sant att jag äntligen skulle få göra min luciafilm som ni sedan skulle få vakna till den 13 december. Åh vad jag har längtat till Lucia, må ni tro! 🙂

Jag är SÅ otroligt tacksam för era fantastiskt fina reaktioner på filmen. Ni anar inte hur mycket ni får mitt hjärta att le. Det här kommer jag bära med mig läääänge. KRAM på er ♥

Den stora björnen i skogen

Det var på torsdag natt, som jag och Johan körde på de ensliga grusvägarna på väg hem mot Grundtjärn efter att vi varit i Järved hos Johans föräldrar och ätit god middag under kvällen. Klockan var strax efter 1 på natten, och plötsligt får vi syn på något stort, brunt som springer längs vägen.

Min första tanke var såklart att det var en älg. Det brukar man se gott om här. Men i nästa sekund ser vi bakändan på en stor björn som springer in mot skogen. Jag tvärstannar och vi båda blir lite chockade. Det var en björn! 
Vi backar bilen och kollar på spåren genom bilrutan och ser de enorma avtrycken i snön. Det kändes riktigt häftigt att få se en björn. Det finns mycket björn här, speciellt senaste åren. Men det är många som bott här hela sitt liv, till och med jägare som vandrat i skogarna varje år men aldrig, aldrig fått sett en björn. Det här var andra gången jag fick se björn här.

Kanske var det till och med samma björn som jag fick se den allra första månaden som jag bodde här? När jag var på väg i min Volvo 245 till mitt målarjobb på Jon Salmens gård i Myckelgensjö? Bara att den nu växt på sig lite. Åh det glömmer jag aldrig.
Jag och Johan ville åka tillbaks nästa morgon och se om vi kunde hitta spåren. Så vi tog med oss resten av familjen som nu under påskhelgen var uppe på besök. HELA familjen var faktiskt samlad, och det händer inte allt för ofta. Dock så jobbade mamma natt under påskhelgen så hon var inte med när vi kollade björnspåren. Men det var väldigt roligt att få ta med mina små brorsbarn Noak och Klara.
Det var inte svårt att missa dessa björnspår.
Vi stannade bilen vid vägen och följde spåren en bit. Här ser vi Noak till vänster och min storebror Isac längst fram. Och där bakom går min lillebror Filip med hunden Sinaaq, min pappa Ulf och Johan med Nanook.
Jag ville ta med Nanook för att passa på att testa hur han reagerar när han känner lukten av björn. Han dök ner i spåren och blev alldeles till sig. Jag som i alla fall trodde han skulle bli lite rädd, med tanke på att vissa hundar inte alls gillar det. Dock såg jag efteråt att han darrade på bakbenen så det var nog både med nyfikenhet och rädsla som han nosade på spåren.
 Johan och Nanook, Isac och hans fru Hannah, lilla Klara, pappa och Noak.
Noak och Klara, som blivit så stora. Vissa av er som följt bloggen känner ju säkert igen mina brorsbarn. Kanske var ni med när jag fick träffa Noak för allra första gången? Det känns helt galet när man tänker på vad fort tiden gått.
Isac ville se hur stor björnen kunde vara och ”mätte” på sitt eget vis haha.
Lilla björn-Klara ♥
Björnens spår gick vidare in i skogen, och jag hoppas den lunkar omkring där i storskogen någonstans nu och njuter av våren som närmar sig. Det var en fin upplevelse att få se björnens maffiga fotspår. Och säkerligen ett minne för livet för barnen.

Hoppas ni alla haft en underbar påskhelg! Kram på er ♥

En smak av skogen

Det här blogginlägget innehåller ett samarbete mellan mig och Barnängen

Jag har alltid varit intresserad av att lära mig mer och sådant som man kan äta i naturen. Jag tycker det är fascinerade med hur mycket det faktiskt finns att hämta där. Och så mycket nyttigt! Naturen är som ett enda stort vitamin-skafferi, men vi har idag glömt och tappat mycket kunskap kring allt ätbart i naturen. Jag kan själv väldigt lite kring detta och utnyttjar bara det allra vanligaste, så som bär, svamp och björksav. Men tänk vad mycket mer det faktiskt finns.

Här om dagen gick jag ut i skogen för att göra något som kallas tallbarrste. Det kanske är några av er här som provat att göra det någon gång? Det är otroligt enkelt! Det enda som behövs är en näve tallbarr och några deciliter vatten. Så enkelt, men så gott. Det var på riktigt den godaste kopp te jag någonsin smakat. Men jag tror hela känslan gjorde att det blev så gott. Att få sitta där i skogen med nyplockade tallbar och känna lukten från det kokande tallbarrstet i kastrullen.

Jag gjorde en liten film så ni skulle få följa med under min skogstur och där jag visar hur man enkelt gör sig en kopp te direkt från skogen. Enjoy! ♥

Tall är ju en av Sveriges vanligaste träd så det ska inte vara några problem att hitta en bra tallskog. Jag hade hur mycket tallar som helst omkring mig, men det var däremot svårt att hitta en tall som hade sina barr såpass långt ned att jag nådde dom. Jag fick gå runt och leta ett tag, och hittade tillslut ett lämpligt träd.
Om man vill få ut mer smak så kan man klippa eller skära barren i mindre bitar.
Jag tog med mig ett litet gaskök ut denna dag. Brukar ofta ha det är jag är ute på små resor och snabbt behöver kunna laga mat eller annat. Jag hade egentligen tänkt göra upp en eld för att koka teet på, men det hade kommit så väldigt mycket snö så det kändes lättare att använda gasköket denna gång. Sen kan man ju faktiskt plocka hem tallbarr också och koka hemma. Men just den här dagen var så otroligt vacker så jag ville inget annat än att få sitta där i skogen och koka mitt te.

Såhär gör du en kopp tallbarrste

Du behöver:

Ca 1 dl tallbarr
2-3 dl vatten 
Om du vill piffa upp det lite extra så kan du pressa i lite citron eller lägga i en tesked honung. 

Skär gärna barren i mindre bitar, och koka i ca 10-20 minuter beroende på hur starkt du vill ha det. 
Häll sedan upp i en kopp genom en sil och njut!

Om du vill lära dig några fler enkla tips på vad du kan äta i naturen så har Sverige Frilufsar delat med sig av några riktigt bra tips som du kan hitta HÄR, eller klicka på bilden här nedan.
Har ni också några tips på goda växter och annat nyttigt som finns att hämta i naturen? Dela gärna med er!  Passar också på att tipsa om veckans fototävling där ni kan ladda upp bilder från ert frilufsande. Jag sitter med i juryn till det stora priset som delas ut när vintersäsongen är slut, och det har redan kommit in så otroligt mycket fina bilder! Blir lycklig i själen när jag ser att så många är med och inspirerar till att fler ska komma ut i naturen ♥

Bortom skogen vid sjön

Det fanns nog ingenting jag mer behövde idag än att just få börja det nya året i en vintervit, krispig skog med iskall luft som gjorde sådär skönt ont i mina lungor. En känsla av att varje andetag ersatte allt gammalt med något nytt. Som att ömsa skinn. Fast jag ömsade luft.
Efter alla morgonbestyr begav jag mig ut för att möta soluppgången, som fortfarande inte börjar förrän sent på förmiddagen, så jag missade den. Jag var ute för tidigt som vanligt. Men färgerna på himlen från solen bakom skogen vid sjön var de lika vackra som solen själv. Det var som att jag ville äta upp himlen. Och det var kallt ute. Kallar än vad jag hade trott. Jag var på tok för lite klädd, men jag joggade hela vägen till skogen och hoppade upp och ner mellan fotona. Och någonstans ville jag nog frysa lite idag. Lite som att andas kall luft. Det är skönt att frysa ibland.
Jag gick upp till höjden ovanför byn. Jag dras hit automatiskt ibland. Men hur många gånger jag än varit här så gör utsikten mig fortfarande lika knäsvag. Jag blir alltid lika löjligt förälskade i Grundtjärn och skogarna runt omkring när jag ser det från det här perspektivet.
Solens första strålar syntes som ett varmt ljus på trädtopparna bortanför byn.
Storsjön som majestätiskt breder ut sig över tysta vinterskogar.
Jag gick en liten runda i byn innan jag begav mig in i värmen igen.
Senare på dagen åkte jag de tre milen till Junsele för att posta paket och hämta paket. Då fick jag se solnedgången när jag körde genom den vackra byn som heter Eden.
Ibland räcker det verkligen med lite vackert väder för att förgylla hela dagen. Det gjorde i alla fall min dag. Har ni haft en bra måndag? Hoppas verkligen det! 🙂
Kram på er ♥

Vaknar med skogen

Ingenstans upplever jag sådan magi som en tidig, tidig morgon i skogen när de första ljusstrålarna tränger igenom de tunga granarna. Där inne skapas en egen liten värld. Väl isolerad från allt annat med den mjuka mossan och blåbärsriset som täcker marken. Dit morgonbrisen inte når och där fåglarnas kvitter ekar till det dova ljudet av rötterna som bryts under mossan när jag smyger fram genom skogen. De hundraåriga granarna är lika förundrade över min närvaro som jag av deras.

Det spelar ingen roll hur trött jag än är när jag ställer klockan på 03.30 och hasar mig ut genom dörren med kameraväskan kring axeln. För jag vet att när jag väl kommit ut i skogen så finns det inget annanstans jag hellre vill vara. Att börja min morgon här kommer göra resten av dagen lika underbar.

060908060907060902060911060905060901060910060906

Kvällen i skogen

En av dagarna som mina vänner Rasmus och Joel var här så åkte vi iväg till en stuga som finns mitt ute i skogen. Det är stuga som är öppen, där man får övernatta. Jag har jättelänge velat åka dit sedan min förra granne Stig visade mig stugan för några år sedan och den vackra platsen runt omkring.

Nu när dom var här så tyckte jag det passade perfekt att åka iväg till stugan för att övernatta och fota och filma och sådant. Det blev väldigt lyckat! En underbar dag och kväll/natt vid den mysiga stugan och vackra sjön. Förutom alla miljoner svemygg som bet oss tills vi nästan fick panik. Tillslut satte vi oss i röken från elden och då blev det mycket bättre. Vi luktade nog inte så gott efteråt, men eftersom alla luktade lika mycket rök så kändes det inte.

Här kommer några bilder från den dagen!

Bilen parkerad och redo att gå till stugan!

Bilen parkerad och redo att gå till stugan!

Stugan ligger mitt ute i skogen, men promenaden tar bara ca 15 minuter från stället där vi ställt bilen. Helt perfekt!

Stugan ligger mitt ute i skogen, men promenaden tar bara ca 15 minuter från stället där vi ställt bilen. Helt perfekt!

Den vackra timmerstugan.

Den vackra timmerstugan.

Den ligger precis vid en vacker liten sjö.

Den ligger precis vid en vacker liten sjö.

Vårt lilla läger

Vårt lilla läger

Grillning och berättande runt elden! Som räddade oss från alla svemygg.

Grillning och berättande runt elden! Som räddade oss från alla svemygg.

Vi ägnade oss en hel del till att fota och filma, även om det blev väldigt jobbigt med myggen. Men det var det värt. Tre fotografer låter sig inte stoppas i första taget ;)

Vi ägnade oss en hel del till att fota och filma, även om det blev väldigt jobbigt med myggen. Men det var det värt. Tre fotografer låter sig inte stoppas i första taget 😉

kaj5

Vilken fantastiskt roligt kväll jag hade! Grymt gäng :)

Vilken fantastiskt roligt kväll jag hade! Grymt gäng 🙂

I skogen

I kväll/i natt har jag varit ute på lite äventyr i skogen igen. Jag håller på med ett litet eget filmprojekt så jag har varit ute och filmat nu. Det är alltid lika magiskt att vara ute i skogen på natten. Det är så tyst så man kan höra blodet pulsera i öronen. Jag brukar sjunga och ibland skrika högt för att höra det eka i berg och dal. Det ekar flera gånger och det är nästan så jag ryser. Det är så mäktigt.
Kommer berätta mer om min film sedan, och även visa några klipp. Men nu ska jag sova.
Natti natti <3

Ute på en myr för att filma en scen till mitt filmprojekt. Denna bilden är tagen med mobilkameran.

Som vanligt en vacker natt med dansande dimmor.