Bortom skogen vid sjön

Det fanns nog ingenting jag mer behövde idag än att just få börja det nya året i en vintervit, krispig skog med iskall luft som gjorde sådär skönt ont i mina lungor. En känsla av att varje andetag ersatte allt gammalt med något nytt. Som att ömsa skinn. Fast jag ömsade luft.
Efter alla morgonbestyr begav jag mig ut för att möta soluppgången, som fortfarande inte börjar förrän sent på förmiddagen, så jag missade den. Jag var ute för tidigt som vanligt. Men färgerna på himlen från solen bakom skogen vid sjön var de lika vackra som solen själv. Det var som att jag ville äta upp himlen. Och det var kallt ute. Kallar än vad jag hade trott. Jag var på tok för lite klädd, men jag joggade hela vägen till skogen och hoppade upp och ner mellan fotona. Och någonstans ville jag nog frysa lite idag. Lite som att andas kall luft. Det är skönt att frysa ibland.
Jag gick upp till höjden ovanför byn. Jag dras hit automatiskt ibland. Men hur många gånger jag än varit här så gör utsikten mig fortfarande lika knäsvag. Jag blir alltid lika löjligt förälskade i Grundtjärn och skogarna runt omkring när jag ser det från det här perspektivet.
Solens första strålar syntes som ett varmt ljus på trädtopparna bortanför byn.
Storsjön som majestätiskt breder ut sig över tysta vinterskogar.
Jag gick en liten runda i byn innan jag begav mig in i värmen igen.
Senare på dagen åkte jag de tre milen till Junsele för att posta paket och hämta paket. Då fick jag se solnedgången när jag körde genom den vackra byn som heter Eden.
Ibland räcker det verkligen med lite vackert väder för att förgylla hela dagen. Det gjorde i alla fall min dag. Har ni haft en bra måndag? Hoppas verkligen det! 🙂
Kram på er ♥

FacebookTwitter

Vid slutet och början

Tänk att jag återigen får sitta här på årets sista dag och skriva en nyårshälsning till er. Jag tycker alltid det känns lika speciellt. Blir rörd på många olika sätt. Ännu ett år jag fått dela med er och inte minst detta året har varit utöver det vanliga. Det kommer jag försöka sammanfatta lite bättre i ett årsinlägg om några dagar. Men just nu vill jag bara skriva en liten hälsning inför det nya året.

För mig har alltid nyårsafton varit en starkt symbolisk dag. Ett avslut, och en ny början. En dag när man skriver sista sidan på sitt 2016, och tar fram en ny, helt blank bok med oskrivna blad. En dag att känna förväntan inför en ny soluppgång. Ett nytt år på jorden.
Men också en dag att minnas, sorg och glädje. Förlåta. Släppa taget om sådant som inte får en att må bra. Känna efter vad man vill förändra, och hitta kraften att göra det. 

Och inte minst, känna tacksamhet för de erfarenheter som det gångna året givit. För de stunder vi fått känna lycka, glädje och kärlek. Och för de stunder som kanske inte fått oss att må bra, men som i slutändan stärkt oss och lett oss in på rätt väg.

Nu går vi tillsammans in i 2017, och jag hoppas ni vill fortsätta följa mig på livets resa ännu ett år. Ni är kärnan till att den här bloggen finns, och för det är jag er evigt tacksam för. Ett nytt år väntar oss nu, och jag sänder er mina starkaste, varmaste önskningar om att ni ska få ett år som blir precis så som ni önskar.

GOTT NYTT ÅR! ♥

FacebookTwitter

En kväll vid Nämforsen

Kvällen spenderades vid den vackra Nämforsen i Näsåker. Jag åkte dit för att leta lite stenar till små stenskulpturer som jag tänkte att jag ska göra. Där intill forsen finns mycket fina stenar, som är sådär vackert runda och oemotståndligt lena. Dessutom är det så otroligt vackert där nere. Jag skulle kunna gå runt i timmar och bara leta efter stenar i vattnet och njuta av det fina landskapet runt om.

052205052204052207

Vackra Näsåker.

Vackra Näsåker.

Efter någon timmes sten-letande fick jag ihop några noga utvalda stenar som fick följa med hem till Grundtjärn.

Efter någon timmes sten-letande fick jag ihop några noga utvalda stenar som fick följa med hem till Grundtjärn.

FacebookTwitter

Morgon vid sjön

Denna lördagmorgon begav jag mig ner till stranden en stund för att få lite frisk luft och låta Nanook springa av sig lite. Det var så uppfriskande att vara där nere vid sjön! Det blåste enormt mycket men det var så underbart. Jag tycker om när det blåser sådär riktigt mycket så det känns som luften går igenom hela kroppen och själen och rensar ut alla bekymmer. Ja så brukar jag tänka i alla fall när det känns som man håller på att blåsa bort 🙂

Tog fler foton när jag var där som jag ska ladda upp senare. Nu ska jag bara dricka upp kaffet och så ska jag åka till Näsåker för att hämta lite grejer åt morfar och sedan hälsa på honom på sjukhuset. Ha en UNDERBAR lördag <3

FacebookTwitter

Näcken vid Nämforsen

Natten till idag var jag vid Nämforsen i Näsåker för att fota bilder till en fotokollektion jag länge velat göra och planerat inför. Det ska vara en kollektion med foton inspirerade av naturväsen och även foton med egna tolkningar av John Bauers magiska sagomålningar.

Ett av fotona i kollektionen ska vara ”Näcken”, det mystiska vattenväsendet som med sin musik trollbinder sina offer för att sedan dränka dem. Jag har länge gått och tänkt på hur jag ska ta detta foto och vilken plats som skulle passa bäst. Och självklart vilken person som skulle vilja ställa upp på denna galna idé.
Jag hade tur som hade en sådan snäll granne här i Grundtjärn, Joakim, som har sommarstuga här och som nu är här några veckor under sommaren med sina söta barn. Jag frågade om han var villig att ställa upp som näcken för en fotografering och han sa ja!

Så igår vid solnedgången begav vi oss av till den vackra Nämforsen i Näsåker för att fota. Det var en helt otroligt vacker natt och jag kunde inte önska en bättre modell som näcken. Han förstod precis hur jag tänkte mig fotot och det blev precis som jag tänkte mig med platsen och känslan. När jag stod där bakom kameran fick jag nästan rysningar. Det såg så verkligt ut, som om Näcken verkligen satt där och spelade. Jag kunde nästan höra musiken bortom ljudet av det forsande vattnet.

Det var så skönt att endast få vara fotograf och bara behöva fokusera på att få bra bilder. Annars är jag ju alltid både fotograf och modell samtidigt på mina bilder, med hjälp av fjärrutlösaren och kamerastativet. Men åh så mycket bättre bilder man kan få till när man står bakom kameran och kan vrida och vända precis som man vill och få till de där extra bra vinklarna.
Men jag var även med på några av bilderna själv, där jag var den ”trollbundne” på väg ner i älven. Tänkte att det skulle bli effektfullt om man fick med även det. Men jag kommer gå igenom bilderna sedan och redigera och fixa så jag får ut de absolut bästa bilderna. Kommer ladda upp någon av dem sen när de är klara, för att visa er resultatet! 🙂

Det var i alla fall en helt otroligt magisk natt och en häftig fotoupplevelse! Ska bli kul att fortsätta med min ”Naturväsen-kollektion”.

Här är några bilder från fotograferingen!

Ställer in kameran för fotograferingen.

Natten var så häpnadsväckande vacker. Så ljust och stilla, och månen lyste starkt.

En testbild när jag provar min nya fjärrutlösare medan jag diskuterar med Näcken (Joakim Nygren) om placering, vart han skall sitta och vart jag ska gå ner i vattnet. Alla detaljer måste vara perfekt! 🙂

FacebookTwitter