Lätt som vinden

Godkväll på er!

Tack för alla fina tips och råd som ni kom med på inlägget igår om min otur med resan till Stockholm. Jag kan säga att det löste sig hur bra som helst idag, och jag fick tag på en fantastiskt duktig musiker i närområdet. Är så väldigt tacksam för det! Men jag kände igår när jag gick och la mig att allt skulle lösa sig idag, trots att jag inte visste hur. Men ni vet ibland när man tappat bort något, kanske ett par nycklar eller telefonen, och man borde bli jätteorolig, men på något märkligt vis så är man helt kolugn och liksom känner på sig att det kommer att lösa sig. Det är så häftigt det där tycker jag. Som om man innerst inne redan vet allt som kommer hända.

Vill förresten passa på att tipsa om ett otroligt fint reportage om mig som Linda Tengvall skrivit för nätmagasinet DAGG, som är en nättidning som hon själv startade och som fokuserar mer på hållbar livsstil än konsumtion, och mer på äkthet och genuinitet än yta. Har saknat ett sådant magasin. Blir så glad i hjärtat när jag ser alla inspirerande reportage. Om jag känner er rätt, mina kära följare, så tror jag att många av er också skulle tycka att det finns mycket intressant och inspirerande läsning där. Så gå gärna in och kika! ♥
Ikväll kändes det nästan lite overkligt ute. Det var den där första riktiga vårkvällen. Snön hade smält bort tillräckligt så att jag för första gången kunde springa fritt över ängen. Den känslan går inte att beskriva. Som om jag suttit fast i bojor i över ett halvår och äntligen kunde gå fri. Jag kände mig lätt som vinden.
Och att sitta där igen på min ”vårsten” som jag gör varje år, det var en lättnad. Vi klarade oss igenom ännu en vinter. Och nu kommer den vackraste belöningen man kan tänka sig.
En vår.
Ängar utan snö. Såhär i början på våren så får jag alltid en lust att springa så fort jag ser öppna ytor.
Isen ligger fortfarande kvar, men jag tror inte det är så länge till innan den sjunker.
Grundtjärn från ovan. Tänk vad lite det är kvar av vintern nu. Jag som trodde att snön nästan skulle ligga kvar till början av juni med tanke på de stora mängder som kom i vintras.
Jag skulle filma ljudet av fotsteg i snön men som många, många gånger den här våren så fylls stövlarna med snö så fort man tar ett steg i snön. Där den väl ligger kvar är den väldigt djup på många platser. Så märkligt att det kan bli så. Som om jorden har varma och kalla jordplättar överallt.
Tänk att det börjar nu. Årets underbaraste tid. Maj och juni. Om jag var tvungen att stanna tiden skulle jag göra det under denna tiden på året. Om ni var tvungna att stanna tiden, vilken månad skulle det då va?

Hoppas att ni får en underbar helg kära ni! KRAM på er ♥

Borta med vinden

Jag måste bara berätta om vilken antiklimax jag upplevde idag. Haha, som tur är kan jag redan nu skratta åt det, även om jag fortfarande känner mig så himla snopen över allt.
Jag hade sett fram emot att få skriva ett blogginlägg denna måndag morgon och berätta om vilken spännande vecka som nu väntade! Jag skulle nu på onsdag fara ner till Stockholm för en TV-inspelning i en känt program på TV4 där jag skulle medverka och bli intervjuad och få berätta om mitt liv, om vad jag gör och visa upp min fotokonst, som sedan skulle sändas nu på fredag (!!!) Jag har vetat om det här i över en månad och bara räknat ner dagarna till detta. Och efter inspelningen skulle jag möta upp med den fantastiska kvinnan Linda som driver bloggen La linda och yrkesnätverket Better bloggers, och hitta på massa roligt med henne, och sedan spendera resten av helgen i Stockholm och träffa vänner och ha kul. Helt enkelt en väldigt spännande och rolig vecka!

Jag vaknade i morse till regnet som slog mot rutorna, och det första jag såg när jag öppnade mail-inkorgen var ett mail från TV4 där jag fick reda på att det inte blir någon inspelning på torsdag. Framskjutet kanske till våren.
Alltså, jag önskar att ni hade kunnat fått sett mitt ansiktsuttryck i det ögonblicket. Det var som om luften gick ur mig. Som om motorn stannade.

Haha, det bara kändes så himla trist och snopet. I en månads tid har jag tänkt på det här och varit dyng-nervös av bara tanken på att jag skulle sitta där 15-20 minuter inför svenska folket. Men ändå, vilken CHANS! Vilken enorm glädje att få visa upp det jag gör inför så stor publik! Jag hade taggat och peppat inför detta, handlat nya kläder som jag skulle ha på mig, intervjuat mig själv, spenderat timmar med att fixa och välja bilderna som skulle visas i TV, varit så nervös att jag skakat och fått hjärtklappning, och samtidigt känt att det är en chans jag bara måste, måste ta, hur läskigt det än känns. Och nu, två dagar innan jag skulle åka, så får jag reda på detta. Det kändes som någon viftat med en guldbiljett precis framför ögonen på mig och när jag sträcker mig fram för att ta den så dras den bort från mig. ”HAH, gick du på den lätta!?

Ja, jag måste medge att jag blev lite ledsen. Det kändes ju så himla stort att få sådan enorm publicitet och få nå ut så mycket med det jag brinner för att göra. Veckan som jag sett fram emot var borta med vinden. Men jag tog ett djupt andetag och bestämde mig för att inte deppa över detta nu. Det har redan tagit nog mycket tid och energi från mig. Så jag gick ut i skogen med mina nya kläder och gick ner till den magiska tjärnen en stund. Plötsligt kändes allt så mycket bättre igen och jag kunde skratta lite åt situationen. Jag har så rysligt mycket att vara tacksam för. Trots dagens bakslag så är det ändå världens bästa måndag ♥

Så det blir inget Stockholm för mig denna veckan. Men det är väl lika bra det. Om inte bättre.
Jag passar bäst i skogarna ändå!
110902110903110901

Mitt vackra Grundtjärn, som naket ligger och väntar på snötäcket.

Ny dag med vinden i håret

Jag vaknade 06 i morse, helt av mig själv utan alarm. Det är väldigt ovanligt, men otroligt skönt! Ha fått så mycket gjort denna morgon. Har gjort klart bokföringen, hämtat ved, målat, ätit frukost och varit ute med Nanook. Härligt när man får bocka av så mycket så tidigt på dagen. Då blir resten av dagen så mycket lättare.

Önskar er en härlig onsdag! Kram ♥
021103