Free like the wind

Min tredje dag i Saltoluokta var fylld av glädje, skratt och härliga äventyr. Så här kommer tredje dagens videoblogg, och sedan några bilder.
Vill bara varna för att vissa scener kan vara lite skakiga, för de som är känsliga. Det är inte lätt att filma med stadiga händer när man är ute bland fjällen, med hårda vindar och tung packning 🙂 Men jag vill ju att ni ska få hänga med så mycket som möjligt från min tid här, så jag försöker filma så mycket som möjligt.

Jag är så glad att ni följer mig på resan. Att läsa era ord på kvällarna värmer så gott i hjärtat. Tack kära ni ♥
Den här dagen fann jag en ny vän som heter Lena, som är bröllopsfotograf och som var här i Saltoluokta för att fota ett vackert par som gifte sig. Vi anlände ungefär samtidigt på fredagen, och hon stod före mig i receptionen och checkade in. Jag la märke till hennes dialekt som påminde om göteborska. Och redan då fick jag en känsla av att vi säkert skulle komma att få kontakt under dagarna i Saltoluokta.

Mycket riktigt. På morgonen därefter frågade hon om hon kunde få låna stativet på kvällen om hon skulle behöva ta några bröllopsbilder när mörkret lagt sig. Precis som jag själv hade hon fått reducera ned sin kameraväska eftersom det blev så svårt att få med i packningen. Så vi satt och pratade en stund där vid frukostbordet och tillslut kände hon igen mig från min kulningsfilm med korna, haha.
Tredje dagen, innan hon skulle hem igen, så åkte gick vi ut på en liten vandring ovanför trädgränsen och tog sedan en efterlängtad fika.
Det var en ganska tung vandring uppför fjället. Och det var väldigt starka vindar denna dagen. Men helt fantastisk väder!Vi satte oss på en sten och njöt av den vackra utsikten!
Sen sökte vi lä lite längre ner igen för att fika. Vi köpte varsin scarf från Stoorstålka, som är ett samiskt företag som skapar produkter med samisk design. Jag köpte en grå, och hon en röd. Även mössan jag har är gjord av en samisk designer och hantverkare från Kiruna. Här uppe bär många samer liknande mössor gjorda av renskinn, och en varmare mössa går inte att hitta. Inte ens fjällvindens bitande kyla når in. Jag såg att det hade blivit några frågor och diskussioner om min mössa både här och på min Instagram, så därför vill jag klargöra att det är äkta päls och skinn på mössan. Och med det sagt respekterar jag också allas åsikter kring att bära äkta skinn och päls. Det finns en fruktansvärd industri för päls och skinn, därför känns det viktigt att ni vet att den inte är köpt från någon industri i kina, utan gjord av en samisk kvinna här i Norrbotten.
Men som sagt, oavsett åsikt, så respekterar jag det.
På eftermiddagen var det dags för Lena att fara hem. Fjällstationen har sådana här kälkar att ha bakom skotrarna, så att man kan hyra transport över isen. Jag hade helt missat det när jag kom i fredags. Men å andra sidan var det lite häftigt att få kämpa sig över isen med all packning.
För övrigt var den där hunden i kälken så otroligt fin, som ni även kan se i videobloggen. Han sitter där så lugnt och fint. Och vilka färger! Åh ♥
Personalen på Saltoluokta fjällstation hade sett mitt blogginlägg med bilderna jag tagit här, och de tyckte det var så fint att jag blev bjuden på en trerätters middag i restaurangen. Åhh, jag blev så himla glad! Både glad över att de uppskattade bilderna och över att jag fick en sådan otrolig god middag. Personalen här är helt underbara. Man känner sig så otroligt välkommen.
Förrätt. Och till huvudrätt fick vi öring. Det var så galet gott att äta lite mer rejäl mat efter några dagar med soppor och frilufts-mat.
Det blev en riktigt mysig kväll med fint sällskap. En av de sakerna jag älskar med den här fjällstationen är att det är så lätt att få nya vänner. Alla är så öppna på något vis. Och åldern spelar ingen som helst roll. Har träffat så många fina människor på bara några dagar.
Efter den goda middagen tog jag en kopp kaffe och sprang sedan ned till isen för att fånga det sista av ljuset innan det blev mörkt. Ännu en underbar dag i Saltoluokta.
Tredje kvällen nere vid isen för att fånga solnedgången på film. Lycklig och mätt! Tack Saltoluokta för den goda maten! ♥

Igår lämnade jag Saltoluokta och befinner mig nu i Stora Sjöfallet. I nästa inlägg kommer ni få följa med hit. Försöker hinna ikapp med inläggen så gott jag kan. Men som sagt, för er som vill följa mig emellan inläggen så uppdaterar jag mycket på mina Instagram Stories. Bland annat i morse när jag var ute i gryningen och fotade i en stor, vit klänning med isande vindar, och när en räv kom fram till min kameraväska och tänkte sno mina grejer. Haha, älskar livet här ute. Allt kan hända.

TACK underbara ni för allt ni skriver! Hoppas ni får en underbar onsdag, så hörs vi snart! Kram på er! ♥