Varför jag valt ett liv i Grundtjärn

Jag tycker alltid det är svårt att hitta ord för att beskriva det som gjort att jag valt ett liv i Grundtjärn, långt bort från det mesta. Kanske för att jag istället tycker att det är nära till det som verkligen är viktigt. Nära till naturen och livskvalitet.

Jag skulle aldrig mer frivilligt välja att bosätta mig inne i staden på heltid. Inte när jag fått uppleva hur det är att bo granne med ängar och skogar, och norrsken och stjärnor på himlen, och sjöar och tjärnar, fågelsång och tystnad, årstidernas skiftningar och den söta doften av nyutslagen björk en tidig vårdag.
Jag skulle aldrig kunna byta bort det som betyder så mycket för mig. Det är naturen som ger mig all inspiration och energi. Även när det är stressigt och mycket jobb att göra så finns den alltid här omkring mig och påminner mig, och får mig ibland att stanna upp, titta mig omkring och förundras över allt det vackra. En stark känsla av tacksamhet över att jag får uppleva detta, som ibland till och med ger mig tårar i ögonen.

Det är svårt att argumentera för något som handlar om känslor. För mitt liv här har inget med konkreta fördelar att göra. Livet på landet är ärligt talat inte lättare på något sätt. Ofta tvärtom. Men det är den här känslan av livskvalitet som överväger allt annat. Som gör att jag valt att bo på landsbygden.

Idag har tidningen METRO publicerat en debattartikel som jag skrivit om just detta ämne, både i tidningen och på webben, så gå hemskt gärna in och läs den HÄR! Ni kan även diskutera kring detta i kommentarsfältet nedanför artikeln, och dela gärna vidare! 🙂

hus1

Jag bytte storstadslivet och lägenheten mot ett liv här. Under åren har många undrat och tyckt det varit ett konstigt val. Men helt ärligt, är det så konstigt? När jag ser den här bilden på mitt hus med det dansade norrskenet ovanför skulle jag nog tycka det är mer konstigt om jag bott kvar i lägenheten. Om jag får möjlighet att bo på en plats som denna, så väljer jag det alla gånger.
010701011403 011901 011502 vinterland 030905 030204

 

75 Kommentarer på “Varför jag valt ett liv i Grundtjärn

  1. Magnus

    Ett mycket klokt val! Önskar att jag hade varit lika klok när jag var 20-25.
    Och du är en mästare på att fånga känslor och stämningar i dina bilder. Jag kan “höra” och “känna” ljud och dofter när jag ser på dom.
    Stor kram!

    Reply
      • Jonna Post author

        Åh tack Magnus!! Blir så glad att mina bilder väcker känslor hos dig och att du kan “höra” och “känna” ljud och dofter. Det värmer verkligen! ♥

        Reply
  2. Yohanna

    Jag bodde i norrland (liten by) men flyttade till Skövde. Saknar det såklart hur mycket som helst men nu är jag fast här. Men jag gillar mitt liv här också, och jag åker hem ibland. Men jag förstår helt och fullt ut att du väljer att stanna där!

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh skövde är inte så långt ifrån Göteborg 🙂 Har varit där några gånger. Men vad skönt att du får en balans av båda platserna 🙂 Det är ju helt perfekt!

      Kram! ♥

      Reply
  3. Sofie

    Hej Jonna!
    Läste om dig i metro idag. Tyckte mycket om ditt inlägg. Det var som en frisk fläkt från det där andra livet jag någonstans vet finns. Jag är uppvuxen på landet och i småorter.

    Jag längtar dit, men kommer mig inte för att lämna Stockholm. Naturen här känns inte riktigt som natur.

    Jag tycker om att läsa om folk som bor på landet. Längtar nog lite.

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack för din kommentar Sofie! Glad att du tycker om min artikel!
      Jag förstår precis vad du menar med att naturen där inte riktigt känns som natur. Det var precis så jag själv kände i Göteborg.

      Kram ♥

      Reply
  4. Pernilla

    Har läst ditt inlägg i Metro. Superbra 🙂
    Får så otroligt mycket inspiration av dig och din blogg!!

    Reply
  5. j

    Jag själv är född och uppvuxen på landet och har valt att bo kvar här. När jag träffar gamla vänner sedan skoltiden så är det Jag som får frågan; Varför bor du kvar? Det är alltid Jag som ska förklara mig varför jag valt att bo kvar. Varför är det så?! Varför ska man behöva förklara sig varför man valt att bo på landet?!

    Reply
    • Jonna Post author

      Ja, jag vet precis vad du menar. Det där känns som ett väldigt vanlig problem. Att det liksom ses som “mindre värt” att stanna kvar på mindre orter. Så jäkla fel att det är så! Men stå på dig!! ♥

      Reply
  6. Stu

    I think you are one of the most normal, rational, and switched-on people who truly ‘get-it’ that i know of.
    🙂

    Reply
  7. Ebba

    Förstår dig så Jonna. Känner precis likadant. Själv är jag uppvuxen på landet, omgiven av skog, natur och djur. Nu bor jag dock i lägenhet och även fast det bara är i ett mindre samhälle känner jag mig så instängd och kvävd. Längtar så efter att kunna få flytta ut i naturen igen. Dock så har jag det där problemet med jobb och ekonomi. Blev tvungen att flytta till lägenhet för att kunna ta mig till och från mitt arbete. Har inte heller råd att bo i hus idag här nere i skåne.

    Funderar lite på vilka utgifter du har varje månad. Vad jag förstår har du ingen fast inkomst varje månad eller så kanske jag har fattat det fel. Förstår så klart om du inte vill dela med dig av det då det kan vara lite för privat. Har bara alltid hört att det ska vara billigt att bo och leva längre upp i landet. Vissa menar till och med att man kan leva billigare i ett litet hus än i en lägenhet. Skulle vara roligt om någon som lever liknande kanske kunde berätta, hur ni försörjer er och vad ni behöver betala i månaden för att klara er.

    Reply
    • Marcus

      Hej Ebba, vi har gjort en liknande resa som Jonna och ångrar inget. Skicka ett meddelande till mig på Facebook så vi kan ha en mera privat konversation så kan du få info även från oss, hur vi löst det och hur vi har det.
      //Marcus Norlander

      Reply
    • Jonna Post author

      Ja det där med jobb och ekonomi är ju inte alltid helt lätt att få ihop. Tråkigt o höra att du vart tvungen att flytta till lägenhet.

      Kostnaden att bo i ett hus är ju helt beroende på vilken plats det är. Om jag drar ner på kostnaderna och lever väldigt, väldigt sparsamt så kan mina månadsutgifter bli ungefär samma som många andra bara betalar i månadshyra för sin lägenhet.
      Man kan leva väldigt billigt såhär om man planerar. Det är ju det som gjort att jag faktiskt klarat av det ibland när framtiden känts osäker. Jag har ju inget fast jobb med fast lön varje månad. Som egenföretagare går det upp och ner. Ibland bra, ibland mindre bra 🙂

      Reply
  8. Mitch

    Jag tycker att det är jättefint med norrsken och andra naturfenomen. När jag var liten så älskade jag att gå ut och lägga mig på marken för att kolla på stjärnorna och drömma mig bort. Men jag älskar storstaden mer än något annat. Jag älskar att se människor, jag älskar hur nära det är till allting och jag känner mig aldrig ensam. Jag ogillar numera att åka till norrland för där finns ingenting att göra, det är för tyst och ärligt talat så kan man fortfarande se mycket av naturen i en stad också 🙂 det finns ju gröna områden här också. Jag tycker ibland att det är lite missvisande med bilder för att det är redigerat så att färgerna blir starkare för att få den och verka finare.
    http://photographyconcentrate.com/15-snazzy-lightroom-and-afters/
    men det är bara min åsikt 🙂

    Reply
    • Linda

      Mitch; det är ju just det. Att ta steget och flytta till “landet” kräver mod, att orka vara med sig själv och sina tankar, att stå ut med tystnaden. Miljön som är omkring en när man lever på landet är helt annorlunda mot en stad, du kan inte jämföra den rättvist eftersom grönområden i en stad tar slut lika abrupt som den började och ofta, åtminstone delvis, är framtagen av människor. För att förstå, till fullo, måste man nog bo på landet. Själv är jag född och uppvuxen i Malmö, bodde där mina första trettio år och flyttade därefter till “långbortistan”, en pytteliten ort i ett fjällområde, på sörlandet i Norge. Kontrasten var enorm! Nu är vi tillbaka i Sverige igen, bor i en mindre ort i södra delarna av landet och trivs bra. För mig funkar det eftersom det är en kuststad med närhet till havet och grönska men att likställa det med att bo på landet? Nej, det går inte.

      Jonna; fantastiska bilder! Min stora och jag menar STORA dröm är att få uppleva norrsken någon dag.

      /Linda

      Reply
      • Mitch

        Det kräver mod att flytta till stan också när man inte känner någon och har bott i en liten by innan dess. Folk måste inse att alla gillar inte att vara i naturen, alla hittar inte “livskvalite” ute i skogen. Jag själv finner ingen sorts livskvalite i skogen eller glädje i att bo i en liten by så därför har jag flyttat till en stor stad där jag finner den livskvaliten ni finner ute i naturen.

        De flesta här säger att man inte ska döma de som flyttat eller flyttar till landsbygden men sen dömer de lika snabbt när en vill bo i en stad och inte kan tänka sig att den personen faktiskt finner livskvalite där. Det är lite hyckleri tycker jag.

        Reply
      • Anneli

        Väl skrivet. Tror också att många är “rädda” för tystnaden, att få möta sina sanna tankar och känslor.

        Reply
  9. made by mary

    Får på fullaste allvar tårar i ögonen av bilderna, speciellt första bilden, den vintriga bland snötäcka granar och den nästa sista sommarbilden.. Jag längtar så himla mkt tills vi hittar vårt hus och flyttar. Ibland önskar jag att vi kunde flytta ännu längre bort också, bara dra och liksom..ja. Tack för dina underbara inlägg! <3

    Reply
    • Jonna Post author

      Åhhh taaack! Vad fint skrivet ♥ Det värmer o höra att mina bilder väcker så starka känslor hos dig. Tack ♥
      Kram!

      Reply
  10. Jenny

    Väldigt klokt!!
    Jag älskar att komma till storstan i några dagar när jag vet att jag får åka därifrån snart 😉
    Får panik av alla stressade människor och köer överallt!!

    Reply
  11. Hedwig

    Åh, jag läste inlägget från Metro. Jag blir nästan gråtfärdig av att läsa det för det är precis som det är mina egna känslor och tankar som talar. Stan dödar all min kreativitet och passion för livet. Många tycker alltid att man överdriver och att stan har sååååå många fördelar. Men vad är fördelarna värt om man inte ens har livskvalite? SÅ bra skrivet Jonna! Jag blir så trött på att den normen som är idag är att man SKA vilja bo i stan, för det är där allt händer, där träffar man alltid massor med trevligt folk, och allting är nära. Just nu bor jag i lägenhet, men letar för fullt på hus som hyrs ut på landet. Trots att jag har grannar som bor precis vägg i vägg, folk på stan och bor mitt i stan så känner jag mer ensamnare en vad jag någonsin gjort. Stan dödar all min passion och kreativitet. Stan gör att jag inte kan få utlopp för den jag är och gör att man istället sakta kvävs. Jag blir så trött på folk som ska övertala en till att det är “bättre” att bo i stan och att man är “misslyckad” om man bor kvar på landet där man är uppväxt. Livet kan vara så skört och kort därför måste man följa sitt hjärta! oavsätt hur många som går emot en. Tack Jonna för att du skriver precis det jag behöver höra dagar som dessa! Du får mig att stå på mig från alla som försöker övertala en om att man har “fel”, tack!

    Reply
    • L

      Jag förstår dig så himla väl då jag växte upp i Norrland med allt du har nu. Om jag får lov att hålla med fast ändå inte vill jag nämna att livskvalité kommer när man är omgiven av det man kan få energi ifrån. Det är ju inte samma för alla och medan lantlivet ger energi och ro till många så ger stadslivet kraft och helhet till de som gillar sånt. Livskvalité kommer ju i många olika former.

      Däremot tycker jag definitivt att alla borde kunna leva sitt liv utan att bli ifrågasatt av andra, om man vill bo på landet så ska man kunna göra det utan att folk ska vara tråkiga mot en.

      Reply
    • Jonna Post author

      TACK Hedwig, vad otroligt fint och bra skrivet. Känner igen mig så väldigt mycket i det du skriver. Tack för din fina respons. Är glad att du tycker om artikeln.
      Kram ♥

      Reply
  12. Björn

    Det är härligt att någon vänder på strömmen till avfolkningsbygd istället för ifrån.
    Tyvärr är ditt val en utopi för de flesta, du har ju ordnat din utkomst som egen företagare, möjligheten finns inte för de som är beroende av ett lönearbete.
    Lycka till

    Reply
  13. Martin

    Satt och slö läste metro och vips en hel sida om Jonna, hon är man bekant med eller ja iaf via bloggen…

    Reply
  14. J

    Ser ut som du är ute och dansar med skogsälvor och andra väsen i skogarna där.. känner du av sådan närvaro någongång? Är själv lite mörkrädd och tycker det rör sej hela tiden överallt om det är mörkt och skulle nog ha svårt med det men har endå en stark längtan till mer naturnära boende och levande.. storstaden gör en galen ibland men älskar den trots allt. Sysslar du med sungazing? Ser ut så på en av bilderna… tack för inspirationen att förverkliga sina drömmar

    Reply
  15. Anneli

    Vad fint skrivit. Jag känner helt igen mig i dina tankar och känslor. Är född samma år som dig men känner mig i bland som en sjuttioåring i mina tankar? I vår ålder ska man ju vara ute och festa, resa, skaffa barn och jaga karriär. Istället för den här köphetsen som finns idag där man alltid ska uppdatera sig och ha det senaste, bygga socialstatus, diskutera vad kändisarna gör mm är det bra att visa att det finns mer än ett sätt att leva. Även om man blir ifrågasatt och folk rynkar på pannan åt en så är det värt det. Jag tror många skulle behöva stanna upp, andas, och spendera mer tid i naturen.

    Reply
  16. Monnah

    De här fotografierna får nog nästan vem som helst som inte har fastnat i konsumtionssamhällets träsk att drömma romantiska drömmar om frihet. Vi funderar på att flytta tillbaka till Sverige från USA nästa år, men det finns många frågetecken. Gymnasium för dottern, sysselsättning, släkten, boende… Vi får väl se vad som händer. Med all sannolikhet blir det inte ett hus i förorten igen i alla fall.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh tack ,glad att du gillar bilderna! Och vad spännande att ni funderar på att flytta till Sverige igen! Förstår att det är mycket som ska fixas. Men lycka till!! ♥

      Reply
  17. Ingela

    Känner såå igen mig i dig. Jag bor på landet på Gotland.
    Jag bor i en glänta i skogen, älskar fågelsång och blommor.
    Och har inte heller långt till havet-
    Jag känner mig fri i naturen—like a wildflower—

    Reply
  18. Liselotte

    Jag tyckte mycket om texten i Metro. Det är fantastiskt och glädjande att nån du väljer att bo på landet. Vi har ett så vackert land men ack så tomt och avfolkat, alla vill bo i städerna där det blir allt trängre. Tänk om vi kunde vända om så glesbyggden fick liv igen! Jag är själv född och uppvuxen i Stockholm men längtar trots det till riktig natur, mer natur. Jag får väl en dos när vi är på landet, och ibland vill jag bara stanna där. Tack för fin text och vackra bilder.

    Reply
  19. Stefan

    Gift dig med mig Jonna !!!:-) haha ! men allvarligt talat, du har förstått var källan till livet finns !

    Reply
  20. Amanda

    Jag tänker ofta att jag vill leva mitt liv lite mer likt ditt och någongång blir det nog så. Men jag undrar, eftersom du växt upp i en storstad, hade du mycket kunskap innan i o m att dina släktingar bott såsom du gör nu, eller har du läst dig till kunskap eller fått lärdom på annat vis? Jag menar, hur klyver man ved, gör upp eld, målar hus och odlar om man har noll koll på såna grejer? Hur vet man att det heter tjärn, till exempel? Tycker hursomhelst att du är så himla duktig och jag inspireras jättemycket av dig och ditt sätt att leva<3

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh tack för din fina kommentar.
      Nej helt ärligt hade jag väldigt lite kunskap om allt sådant. Jag hade ingen aning vad jag gav mig in i när jag flyttade hit. Allt har jag lärt mig eftersom. Och min gammelmorbror Tage som bor i byn har lärt mig otroligt mycket. Han kan allt som man bör kunna för att bo såhär, så han har varit till stor hjälp 🙂

      Kram ♥

      Reply
  21. John

    Hej!

    Jag läste din arkikel idag efter att själv gått runt med samma tankar i några dagar. Alltid gillat staden innan men känner mig väldigt färdig med den nu. Saknar grönska och utrymme.
    Får jag väl till möjligheten att jobba hemifrån så gör jag nog nåt snarlikt, dock så håller jag mig nog söder om Norrland.

    Hoppas att få skriva till dig en dag igen och berätta att du inspirerat mig till en förändring.

    Lycka till i skogarna!

    Reply
    • Jonna Post author

      Tack! Kul att du gått runt i lite samma tankar! 🙂 Önskar dig lycka till med allt!

      Reply
  22. Ann

    Alla människor är skapta för olika miljöer helt enkelt! Och så fantastiskt att vi (ja inte alla har den möjligheten, men många) har möjlighet att förflytta oss dit vi känner att vi hör hemma.

    Reply
  23. Larsleksing

    Klockrent skrivit man fattar ju inte att folk kan lägga miljoner på hus som ligger vägg i vägg när man kan få det så mycket bättre på landet för mycket mindre,visst är det längre till saker att göra. Jag tror att folk måste börja vakna och inse att man inte blir lycklig av att bara jaga efter perfekt utsida utan att titta in i sig själva och leva.

    Reply
  24. Johan

    Väldigt rogivande läsning, finner mig mycket i allt du beskriver. Älskar din energi.

    Flyttade själv från “storstan” för ca 4 år sedan och ut på landet. Min färd till och från jobbet blev från ett par km per dag till 8 mil fram och tillbaka. Många fattade inte varför och förstår det fortfarande inte hur jag kan ha valt detta, hur jag orkar, varför jag flydde och varför jag ville vara “ensam”. Grejen är inte att jag isolerat mig från civilisationen, jag har mer befriat mig från den. När man tar sig an ett liv där ens välmående besegrar bekvämligheten, det lätta, enkla och nära. Då har man inte bara hittat friheten, man har även hittat sig själv.

    Reply
    • Jonna Post author

      Åh vad fint skrivet. Vad inspirerande att du följde ditt hjärta! Förstår precis vad du menar! 🙂

      Reply
  25. Åke

    Det finns ett ordspråk :Bra kar reder sej själv.
    Nu får det bli ett nytt
    Bra kvinna reder sej själv!

    Reply
  26. Anna-Bokcaféet i byn

    Hej Jonna!
    Vilken fin artikel du författat i Metro. Klockren, personlig och hoppingivande!
    Härlig blogg också, riktigt fina foton!
    Må så gott!
    Bästa hälsningar från skånska slätten,
    Anna

    Reply
  27. August

    Det var härligt att komma till sista sidan på dagens Metro och se din artikel där. Får en att bara längta mer till sommarens Ramsele-semester.

    Reply
  28. Nicklas

    När jag bodde i Kungsbacka hade jag fast jobb och en boendekostnad på ca sjutusen per månad så fick jobba mycket för att få det att gå ihop så det blev inte mycket fritid och så lever ju de flesta idag. Här uppe har jag inget fast jobb en boendekostnad på ca ettusenfemhundra per månad och mycket mera fritid och lever ett mycket bättre liv!

    Reply
  29. Ninni

    Du är en sann inspiratör Jonna, det har jag sagt så många gånger förr. ♡
    Men du anar inte hur VIKTIG du är, just i denna tid – just nu, för alla vilsna själar bland oss.
    I en tid av krav och press och ångest. Ångesten över prestation och kraven från andra på hur vi ska leva, när en egentligen bara vill VARA. Du leder oss på rätt väg och öppnar våra ögon och inspirerar dagligen, det är vi dig evigt tacksamma för.

    Fantastiskt fin artikel, du sätter verkligen ord på känslor och förmedlar precis det där som vi alla känner.
    Hoppas att fler får upp ögonen för vår fantastiska och vackra landsbygd!

    Kram! ♡

    Reply
  30. Karin

    Hej Jonna! Vilken vacker plats du valt att bo på! Tycker inte det är konstigt alls! Drömmer själv om att flytta till en mer fridfull plats. Det är dock svårt när det ska passa en hel familj. Jag tycker det är underbart att du kan ägna dig åt din passion och tycker du är jätteduktig på det. Jag är själv kreativ och funderar på eget men det känns som jag inte kan livnära mig på det. Läste också ditt inlägg om pris. Jag tycker för det första att det inte är nått som någon ska kommentera. Har aldrig sett någon kommenterat att något är för dyrt på de stora företagens hemsidor. Det är så konstigt att det blivit som att konstnärer ska jobba gratis. Ibland ställer jag upp i tävlingar där man kan vinna en symbolisk summa men om man inte vinner så har man gjort ett jobb gratis och beställaren har fått tusentals idéer gratis.
    Priset du har satt är inte alls för högt utan snarare för lågt. Förstår dig helt i att du inte gör det för pengar men att du också måste kunna livnära dig. De som prioriterar något unikt, vackert och konstnärligt betalar för det.
    Jag vill önska dig all lycka i ditt val av liv!
    Kram!

    Reply
  31. AktivaDagar-Camilla

    Bra artikel! Hoppas få se mer sånt från dig framöver! Tror som någon annan skrev att sådana “röster” är viktiga idag när det brusar så mycket runt oss. Och när landsbygden avfolkas och storstäderna bara växer och växer. Undrar hur det skulle se ut med världen och miljöfrågorna och folks psykiska och fysiska hälsa om fler människor vistades ute i naturen och färre på köpcentrum på lördagar och söndagar och alla andra dagar…

    Reply
  32. Pingback: i’m gonna show you crazy | om att inte bo i sverige

  33. Carolina

    Hej Jonna!

    Jag förstår dig verkligen!! Bor just nu i NordIrland, i en industristad där det knappt går att finna natur. Trodde aldrig jag skulle ha en sådan längtan tillbaka till skogen och naturen som jag har just nu, känns ända in i själen. Kämpar varje dag för att inte packa väskan på en gång och impulsflytta tillbaka till Sverige, och kanske till och med upp till norrland! 😉

    Ha det så bra 🙂

    Reply
  34. Penélope

    Eftersom att jag också bor ute i ingenstans och med 6km till närmsta granne så har jag full förståelse för ditt val.
    För mig finns det inte heller något som skulle få mig att flytta in till storstan, det räcker gott och väl med en helg och sen är jag nöjd i några veckor 🙂 Vi har ju så mycket annat, saker som är värt så mycket mer än stressiga människor, hetsig trafik och nära till “allt”.

    Vi har nära till tystnaden. Lugnet. Naturen.

    Jag älskar att bo som jag gör. Och det märks att du gör detsamma.
    Tummen upp för livet på landsbygden! 🙂

    Reply
  35. Vilja

    Hej Jonna. Älskar din blogg. Tycker du är så inspirerande som vågar leva ett annorlunda liv, som går mot strömmen. Tycker inte att det är konstigt att du valde att flytta till Norrland. Faktiskt tänker jag att det hade väl varit svårare för dig om du stannat i Göteborg? Du flyttade ju inte ensam utan tillsammans med din mamma sedan hade du ju släkt i Norrland också. Och så bodde du i din familjs sommarstuga och arbetade ihop med din mamma. Hade du stannat i Göteborg hade det ju blivit svårare för dig, då hade du tvingats fortsätta studera eller skaffat dig ett “vanligt” jobb för att kunna försörja dig och skaffa bostad. Så jag menar bara att du hade ju mycket bättre förutsättningar när du flyttade. Sen har du ju familj här som har hjälpt dig mycket, vilket är helt underbart ju. Så den svåra vägen för dig hade väl varit om du stannat i Göteborg?

    Reply
  36. Sofia

    Oj oj …så glad jag är att jag hittade den här bloggen!! Herregud vilken inspiration du ger mig. En tår rinner ned för min kind när jag skriver det här, är själv uppväxt på landsbygden och älskar precis som du skriver att få bevittna hur årstiderna förändrar naturen runt omkring en. Du fångar på pricken de där vackra ögonblicken, en höstig promenad, eller renarna som som passerar i solnedgången. Önskar att jag också kunde fånga de stunderna precist så där vackert som de bara är. Har fotograferat några år men är fortfarande rätt ny inom det, men någon dag kanske jag också lyckas ta mig dit jag vill inom fotograferandet. Du satte verkligen ord på mina tankar, i inlägget om att uppnå sina drömmar (och att någon dag flytta hem igen, från en trång lägenhet). TACK! <3 Är sällan som bilder rör mig till tårar, som dina just gjorde.

    /Sofia, Umeå

    Reply
  37. Helle

    Vi är alla olika. Jag förstår dig till 100%. Vill bo som du. Natur och djur är mina största intressen, tycker också om att fotografera och att skriva, älskar hundar och vill ha en egen, tycker om blommor, växter och att plantera. Jag älskar att vandra. Uppskattar tystnaden. Höjden av lycka för mig är en folktom strand tillsammans med en hund. Att strosa runt där och titta ut över vattnet är för mig lycka.

    Reply

Lämna ett svar till Jonna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.