Kommentarer till Att våga släppa taget

Av: Ida

Ida — Wed, 27 Jan 2016 07:39:55 +0000

Oj, tack för dessa ord, de träffade mig just där de behövde, hittade dig på instagram, hamnade på de här blogginlägget just i en tid där jag själv vill “ge upp”. Har sett det som ett misslyckande att lägga ner firman & bara ha det som hobby, men vet ju att det egentligen betyder stäng en dörr-öppna en annan & allt sånt..
Hoppa du fortfarande är nöjd med ditt beslut 🙂

Av: Jenny

Jenny — Tue, 23 Jun 2015 07:27:06 +0000

Självklart ska du följa ditt hjärta! Det har du ju gjort hela tiden sedan du tog beslutet att flytta till Grundtjärn och det har ju hela tiden funkat alldeles utmärkt! 😉
Om det är själva designandet (konstigt ord…hittade dock inget annat bättre 😉 ) som du gillar kanske du kan hitta ngn som tillverkar era grejer och att du bara gör ngn ny design då och då, när du känner för det!?
Bara en tanke eftersom du/ni är så duktiga, men som sagt, låt hjärtat bestämma 😉

Av: Jos

Jos — Thu, 18 Jun 2015 20:41:19 +0000

Om du i nordnorge har vägarna förbi Senja så är det väl värt ett besök, eller två. Norge är fint men Senjas natur & djurliv något hisnande extraordinärt. Bra fotoinspiration.

Av: Sandra

Sandra — Thu, 18 Jun 2015 19:30:25 +0000

Bra beslut Jonna! Jag tycker att du gör helt rätt som följer ditt hjärta. Vi människor har tillgång till en enorm visdom i våra hjärtan men det gäller att släppa fram den, vilket du gör nu och följer hjärtat. <3 Stort lycka till. Kram

Av: Sandra

Sandra — Thu, 18 Jun 2015 18:35:23 +0000

Nu har jag haft en paus från internet-världen igen, men nu ser jag vad du menade i det senaste blogginlägget. ^^

Att bara läsa detta ger mig en underbar känsla! Gör det du brinner för! <3

Av: Stu

Stu — Thu, 18 Jun 2015 17:54:33 +0000

I understand this very well Jonna, you know i studied Jewellery design and silversmithing at Art school.. i could say so much about this- “When I worked with the jewelry, so I have felt stressed. When I’m not working with the jewelery, so I have bad conscience and feel stress over it.” Hmmm, yup. (Haha i’ve been thinking about starting again!..)
(there are some short run production methods that if designed for can reduce your workbench time… i’ll try to write you some about this.)

🙂

Av: Birgitta

Birgitta — Thu, 18 Jun 2015 16:40:55 +0000

Så klok du är (och även din mamma). skönt att följa hjärtat och lyssna på kroppen. Nu får du ta silversmidet till hobby igen och slipper ett stressmoment. Önskar dig fortsatt lycka till och kommer att följa bloggen också. Hoppas det blir bra dagar i Norge och njut av midsommaren!!

Av: Evelina

Evelina — Thu, 18 Jun 2015 16:29:03 +0000

Så fint, Jonna. Fint skrivet.

Jag minns den dagen då jag upptäckte din blogg, det var när du var med i Land för ert antal år sedan. Satt hos min mormor ute på landet och sommar var det. Minns inte vilket år men den dagen minns jag så väl. Vi var lika på något sätt. Men samtidigt önskade jag var lite mer som dig. Att våga. Jag själv är lite feg för att bara släppa taget om saker, som egentligen bara får mig att må dåligt. Men med detta inlägg fann jag att fortfarande kan jag. Bara om jag vågar…

Kan tilläggas oxå att jag nästan är exakt ett år yngre än dej, fyller dagen innan dej men född året senare 🙂

Än idag läser jag din blogg och det är för att jag mår så himla bra när jag är här inne. Du beskriver känslor så bra i text.

Nu blev säkert detta väldigt osammanhängande men hoppas du förstår ändå vad jag vill få sagt.
Tack för att du inspirerar!
Kram
Evelina <3

Av: Sören Melander

Sören Melander — Thu, 18 Jun 2015 14:52:28 +0000

Hej Jonna,
Inte förvånad över beslutet. Det handlar om att få ekonomi i det hela. Eller hur?

Av: Idas Eskapader

Idas Eskapader — Thu, 18 Jun 2015 12:33:42 +0000

Åh, jag känner igen mig så mycket i det du skriver!
Jag har i hela mitt liv velat bli forskare, och för många år sedan stod det klart att kvantfysik var området jag ville syssla med.
Det gick bra, jag gick en utbildning, lärde mig fysik och fick nya erfarenheter, men efter ett tag började jag uppleva precis den stressen som du pratar om. Att hela tiden inte räcka till, och hela tiden få försaka andra saker som också var betydelsefulla. Jag siktade mot toppen, men det var inte lätt att hålla motivationen hög när man pluggade minst 12 timmar om dagen och ändå körde på tentor (så var det för alla). Det var inte det att jag saknade kapaciteten, jag har alltid varit smart, intresserad och duktig på abstrakt tänkande, men jag började mer och mer känna att den satsningen jag var inne i skulle kräva mer av mig själv och min tid än jag var villig att ge.
Jag bestämde tillslut att jag skulle satsa på något annat. Att min passion för fysik och matematik skulle få vara en hobby. Det var en enorm lättnad, om än med ett litet vemod i bakgrunden. Nu i efterhand är jag övertygad om att jag tog rätt beslut. Fysik har börjat kännas spännande igen och jag är riktigt sugen på att läsa kurser på distans i framtiden, bara av rent intresse.

Nu blev det en roman här, men jag ville väl mest säga att du inte är ensam. Stort lycka till med alla framtida projekt!
Kram