Kommentarer till Jonna Jinton

Kommentarer till Min nya hemsida och blogg av Rosina+Espig

Rosina+Espig — Tue, 27 Apr 2021 22:45:20 +0000

ahh nu var jag rädd ... sajten tog lång tid att ladda och när den nya omslagsbilden började visas trodde jag att jag var på fel webbplats och bloggen fanns inte längre ... haha ... tur! Jag gillar fortfarande att komma hit för att lära mig svenska och känna mig ansluten till dig Vi ses, hälsningar från mig och min flock, Rosina :)

Kommentarer till Min nya hemsida och blogg av leif

leif — Thu, 22 Apr 2021 12:05:55 +0000

Hej Jonna ! Jag minns med nostalgi dina ord som förtrollade mig här på bloggen. Det är roligt att du skriver några rader igen. Din penna (Put a spell on me) är ett magisk spjut, den trolldomen tar aldrig slut. Den lyser vackert som rosa rallarros på ett hygge. Jag lyckönskar dej en strålande fortsättning i ditt och Johns liv i Grundtjärn.
Kram från leif en sollefteåbo i förskingringen.

Kommentarer till Min nya hemsida och blogg av dixiwonderland.com

dixiwonderland.com — Mon, 19 Apr 2021 07:22:16 +0000

Ibland behöver man gå vidare och testa nya saker. Du har vuxit enormt utomlands och du vore dum om du inte utnyttjade det. Så jag förstår varför du valt att helt gå över till Engelska 🙂 Har varit med sen start, flytten från Göteborg och kommer finnas här till det sista du publicerar.

Kommentarer till En liten förklaring av Hummingbird

Hummingbird — Thu, 18 Feb 2021 07:29:07 +0000

Bara vackert. Naturen är oförlåtlig men ändå så givande! Jonna, Johan, Nanook, mamma, pappa och dina katter (RIP Tuluse) … du är så mycket ljus i en galen värld just nu. Ditt liv, din livsstil, dina kärlekar, din konst och talang, familjen och människorna omkring dig, du är verkligen välsignad och din fantastiska anda fångar det för oss alla att se och jag känner inget avund bara ren kärlek och glädje som du har hittat himlen på jorden och att veta vad du har, att veta att du omfamnar det, dela det och ge allt tillbaka till oss betyder mer för människor än jag tror att du gör. Jag läste kommentarerna och många av oss är i städer, kör det råttloppet och försöker hitta en viss definition av lycka som vi får veta att vi kan ha om vi arbetar oss själva till döds, bär och köper snygga kläder, bilar och hus och bo på våra egna torg.

Kommentarer till I mina förfäders fotspår av Anonym

Anonym — Sun, 14 Feb 2021 11:42:36 +0000

Hejsan Jonna !
jag läste om dig här, såg att du sökte mönstret på sängöverkastet, jag har mönstret, du kan få det av mig .men jag vet inte hur jag ska sända det till dig .
Kram från Gunilla.

Kommentarer till En liten förklaring av Plamen Petrov

Plamen Petrov — Sat, 13 Feb 2021 15:01:48 +0000

You are like Pipi long Sock by Astrid Lundgren. You need Tony and Anika for company to play cards and chess.
hho-bulgaria.com

Kommentarer till Sömnparalys av Katarina

Katarina — Wed, 27 Jan 2021 09:29:49 +0000

Jag vill tillägga att så fort paralysen släppte lugnade barnet i magen ner sig.

Kommentarer till Sömnparalys av Katarina

Katarina — Wed, 27 Jan 2021 09:14:04 +0000

Hej, jag har upplevt detta tillstånd då jag var gravid i sjunde månaden. Jag har upplevt det flera gånger, men alltid bara tillståndet av att vara paralyserad, förlamad, helt medveten samtidigt som kroppen går in i ett slags, brus, centrifug, som om elektricitet strömmar genom kroppen och allt löses upp, vibrerar och medan kroppen ligger kvar i sängen befinner sig mitt jag ovanför, jag tänker på det lite som att ha ett epileptiskt anfall då man är förlamad. Jag har försökt kommunicera med fenomenet för att komma ur det. De gånger jag har blivit arg och skrikit åt fenomenet att dra åt helvete har det blivit värre. De gånger jag provat med att säga till fenomenet att ok, som du vill, jag ger upp, typ och slappnat av, då har det lugnat ner sig. Det händer oftast under perioder då jag upplever mycket frustration eller stress i livet. Det intressanta är att den gången det hände då jag var gravid, barnet i magen blev som galet, började sprattla som tokig. Barnet kände alltså av paralysen. Paralysen händer alltså inte bara i hjärnan, om det vore så hade ju barnet knappast kännt av det. Eftersom barnet blev så hysteriskt drar jag slutsatsen att det var en otäck upplevelse för barnet. Jag tänker mig att det måste ha kännt vibrationerna i min kropp. Kanske skakade jag på riktigt, jag vet inte. Jag har alltid varit själv då jag haft paralyser. Den gången, då jag kände barnets reaktion, blev jag riktigt riktigt bestämd och jag sa med mycket klar och tydlig röst ett enda ord, men jag sa det på ett sätt som inte gav utrymme för kompromiss “SLUTA”. Och då slutade det. Jag är fortfarande förvånad över att det funkade, och det var enda gången jag helt lyckades få det att sluta på en gång genom att ta kontroll. Men då gällde det inte bara mig, utan först och främst barnet.

Kommentarer till Första badet av Homer

Homer — Wed, 20 Jan 2021 18:01:38 +0000

Nu https://www.youtube.com/watch?v=XgqHguBQIjc

Kommentarer till Sömnparalys av V

Sat, 16 Jan 2021 23:51:58 +0000

Hej Jonna! Av en slump hamnade jag på den här sidan utan att ens sökt på ämnet.. så jag blev mäkta förvånad att den här sidan dök upp då sömnparalys är något som jag har upplevt sedan jag var i unga tonåren. Det måste varit någon mening med att jag hamnade här.
Jag började få dessa upplevelser när jag var runt 15 år och jag har fortfarande nu 28 år senare, men inte lika frekvent.
Jag visste heller inte vad detta var när det hände och jag var totalt livrädd. Jag upplevde det som att det stod en gestalt vid ändan av sängen och “ville ta min själ” och kände också ett tryck över bröstet som om gestalten satte sig på mig och ville mig illa. Jag var panikslagen varje gång det hände. Jag bytte rum i mina föräldrar hus för jag trodde det spökade i rummet, men trots att jag bytte rum fortsatte upplevelserna. Ibland upplevde jag det som en mörk gestalt, manlig, och ibland som en demon. När jag sedan flyttade hemifrån när jag var 16-17 följde upplevelserna med mig. Jag gick då till ett medium för att be om hjälp. Upplevelserna fortsatte ändå utan att jag förstod vad det var. Jag upplevde också detta med ett brusande ljud som var så överväldigande och enormt skrämmande. Det var som om vind blåste eller forsade genom mig. Upplevelserna varierade men det fanns alltid en mörk gestalt närvarande. Jag var totalt vaken och försökte ibland skrika på hjälp men kunde inte röra mig. Vid något tillfälle var jag så långt utanför kroppen att jag var uppe vid taket och upplevde vinden utanför taket.. Det tog mig många år innan jag hörde att det fanns en benämning för detta. Jag upplever det fortfarande i bland men jag försöker också kontrollera det innan “det tar över” när jag känner att det är på väg att hända. Ibland tar det ändå över och jag blir fortfarande rädd trots att jag vet vad upplevelsen inte är farlig. Ibland har jag hört röster som sagt saker och andra typer av gestalter som inte varit mörka utan neutrala. Vissa tillfällen har det varit mer än en entitet. Jag har mycket mer att säga om dessa upplevelser. Den beskrivning du ger är det närmsta likt min egen upplevelse jag har hört någonsin. Tack för att du delat med dig.
Skulle vara intressant att prata mer om det med dig och andra om det.