Kommentarer till En ögonöppnare

Av: A-mamman

A-mamman — Fri, 29 Jan 2016 15:37:41 +0000

Hittade hit via Kammbornia och måste bara uttrycka min beundran över ditt mod: att lämna allt vant och flytta 100 mil till en kärvare tillvaro. Men också enklare och lyckligare vad det verkar. Och du är så ung! Respekt.

Av: Peter Ståhlberg

Peter Ståhlberg — Fri, 29 Jan 2016 09:53:36 +0000

Har läst det länkade inlägget om prissättning på stickade vantar. Principiellt håller jag med…MEN,
Det finns två monumentalt stora svagheter i resonemanget (i vant-exemplet):

1) Man kan inte bara ta priset från någon annan rakt av. Det är direkt felaktigt. Priset på en vara bestäms i första hand
av vad för slags kostnader man vill ha tillbaka. Ju färre enheter som skall bära den kostnaden ju högre pris. Men i slutänden är säkerligen kostnaden för garn, stickor etc. inte alls så hög. Fast sen tillkommer då värdet på arbetad tid. Där blir det svårare. Vad man än väljer för värde är det helt hypotetiskt eftersom det inte finns några referenser.

2) Vilket då för oss till svaghet nummer två: vad marknaden kan bära. Även OM priset för ett par stickade vantar skulle landa på 10-20.000 Kr skulle ingen – absolut ingen – betala det priset. Det spelar ju ingen roll vad man sätter för pris om ingen är villig att betala det. Då har man med andra ord räknat fel.

Dessutom kan det nämnas att stickar man som hobby och säljer något här och där, kan det på inga sätt jämföras eller värderas som företagsbaserad verksamhet. De kostnader du har (för att inte tala om skatt och egenavgifter) är inte ens i närheten.
Vad man i stället borde göra – realistiskt – är att summera alla kostnader för material till vantarna. Addera ett eller flera fragment av verktygskostnad (beroende på hur snabbt man vill ha verktygen betalda av sålda vantar) och därefter titta på levnadskostnaden för den arbetade tiden. Den senare kan man lätt få fram genom att ta alla sina fasta och rörliga kostnader (jag förutsätter att det finns en ordnad budget) och dela dem på antalet dagar på ett år (alternativt 200 vardagar). Dagssumman delar man sedan på det antal vakna timmar man har i snitt per dag. Addera detta till material och verktygskostnad och du får en mer rättvis bild av priset på vantarna.

Av: Birgitta

Birgitta — Fri, 29 Jan 2016 06:44:22 +0000

Det är bra att du tar upp frågan om pris! Självklart måste man värdera ett hantverk och betala för den tid det tar att producera. Som kund betalar jag just det unika att det är ett hantverk med bra kvalitet så jag är glad att du också börjar inse värdet av det du skapar. Fortsätt att stå upp för din unika konst??

Av: Anonym

Anonym — Thu, 28 Jan 2016 20:40:42 +0000

https://www.youtube.com/watch?v=Uu_qFDanGPY

Av: Jos

Jos — Thu, 28 Jan 2016 20:07:00 +0000

Att konkurrera med pris ger inget när det handlar om någonting unikt. Du får välja din målgrupp och sätta priserna därefter som täcker din lön för mödan, alla kostnader, osv.
Ibland blir prislappen tokhög så pass att man själv inte skulle ha råd att köpa, men det finns alltid kunder som har det. Konsten är att nå dem med hjälp av marknadsföringen. Idag är internet gränslöst vilket öppnar för oanade möjligheter.

Av: PJ:s byffé – från by till fe

PJ:s byffé – från by till fe — Thu, 28 Jan 2016 19:34:15 +0000

Ironiskt nog så kommer det nu upp reklam för vantar i prisklassen under 500 kr på din blogg. Kanske för att ordet vantar nämns i inlägget eller för att jag gjorde en sökning på vante innan jag skrev inlägget?

Av: I

Thu, 28 Jan 2016 19:31:31 +0000

test

Av: L

Thu, 28 Jan 2016 19:30:14 +0000

abc123

Av: M

Thu, 28 Jan 2016 19:29:28 +0000

Hantverkarna försvinner och kunskaperna framförallt försvinner. Gynnar ingen i slutänden. Bara att orka på med slitet för nästan ingen uppskattning; för i slutet så tackas ändå den som har kunskaperna kvar. / M

Av: PJ:s byffé – från by till fe

PJ:s byffé – från by till fe — Thu, 28 Jan 2016 18:38:05 +0000

Jag läste också blogginlägget om vantarna och har redan tidigare förstått att alla hantverkare inte kan ta det pris som motsvarar allt arbete som krävs för ett förstklassigt och unikt hantverk. Vantarna må vara fina som hon stickade men för vardagsbruk tävlar hon med billiga, maskinstickade vantar. 15 000 kr (17 010 kr om ett manfolk handstickat – ytterligare en aspekt!) är inte rimligt för ett par vantar som man annars kanske kan köpa för 500 kr. Men jag förstår resonemanget hon förde för att belysa situationen. Skulle däremot Madonna eller någon annan storstjärna köpa ett par vantar av henne skulle genast prisnivån och intresset höjas. Jag tror det är ofta så det fungerar, nämligen att det behövs ett erkännande från en auktoritet(er) och spridning om hantverkets/konstverkets förträfflighet och unikum för att prisnivån skall bli den rätta.

Det handlar väldigt mycket om att stå på sig och vara säker på sin sak när priset diskuteras, kanske med en liten prutmån inräknad. Sedan har Underbara Klara – jag läser även hennes blogg – en stor poäng i punkt nummer 9 i blogginlägget du refererar till i ditt tidigare inlägg om saken. Överlag är hon en klok kvinna!

Åter en fin bild på renar! Jo, dina vinterbilder från förra inlägget är också fina men jag har en viss svaghet för renar. De är så vackra och beskedliga djur. Nästa vecka skall jag åka på vintermarknad i Jokkmokk och då blir det kanske inhandlat något hantverk gjort av samer.