En rädsla jag har

Idag sitter jag här och grejar med ett bildspel som jag trodde jag skulle hinna klart med i natt. Men ibland behövs några timmars sömn för att återfå energi och få till slut-finishen. Sedan ska jag börja förbereda mig inför ett föredrag som jag ska hålla på en konferens i Finland, Helsingfors nästa vecka. Det är även då jag ska visa upp mitt bildspel.

Rädsla att hålla föredrag
Åh jag vet inte vad det är för fel på mig, men det här med att prata inför folk är något jag haft stora problem med under lång tid. Jag har tackat nej till 99% av alla förfrågningar jag fått om att hålla i en föreläsning/föredrag. Egentligen vill jag ju tacka ja, men prestationsångesten och nervositeten väger tyngre och då slutar det med att jag tackar nej. Så fruktansvärt tråkigt. Det sätter så många käppar i hjulen för mig och stoppar upp så många möjligheter i mitt liv.

Men det är något jag vill ta tag i nu. Jag måste helt enkelt utmana mig själv. Ta tjuren i hornen och bara göra det! Så att åka och hålla det här lilla föredraget är för mig ett stort steg framåt. Förhoppningsvis kommer jag känna att det inte var så farligt som jag trodde och känna att jag kan göra det igen. Att jag åker därifrån stärkt och känner att jag kommit en bit på vägen mot att våga och vilja prata inför folk.

Är det någon av er som känner igen sig i detta? Eller någon som har några tips vad man ska tänka på inför ett föredrag? Hur man ska bli mindre nervös? Någon som är van att hålla i föreläsningar här? Skulle vara guld värt med lite tips och pepp inför det här.

Ha en underbar måndag ♥

61 Kommentarer på “En rädsla jag har

  1. Skorpan

    Börja öva genom att tala till dig själv (stå när du talar), använd en spegel som du sätter framför dig och ger dig själv ögonkontakt.
    Har du möjlighet så spela in dig så gör det, lyssna på dig själv (ja det är skitäckligt!), talar du för snabbt? för långsamt? för tyst? för högt?
    Att tala inför en grupp innebär att man måste lägga in konstpauser och ANDAS.
    Man kan behöva fukta munnen både innan, under och efteråt.

    För att bli mindre “nervös” så kan du i salen “välja ut” några stycken åhörare som du talar till, resten får liksom åka med av bara farten.
    Hoppas de här små knepen hjälper dig, du har en stark utstrålning så du kommer definitivt att fånga lyssnarna!
    Lycka tillkram!

    Reply
  2. Ulli

    När jag föreläser/ undervisar (är lärare) kan jag ibland kolla folk på ögonbrynen, då ser det ut som om man har ögonkontakt ändå 🙂 och det här med att spela in sig själv är super, då kan man lyssna på sig själv i lurarna när man är på väg till föreläsningen. Prata inte heller för fort, våga göra pauser. Lycka till!

    Reply
  3. Andrea

    Ahh känner igen mig. Har själv scenskräck och har inte kommit över den än. Men har hört att de ska underlätta om man tränar sig på en liten grupp människor i början – kanske familjemedlemmar? Sen tar man in fler och fler människor och tillslut så vänjer man sig.

    Reply
  4. Jonas

    Vissa människor är “inte gjorda” för att hålla föredrag. Det är ganska viktigt att tänka på men trots det så tvingar man olyckligt nog alla elever i skolan t.ex till såna påfrestningar med muntliga redovisningar. Det är tragiskt faktiskt. Precis som att vissa människor inte är byggda för att hoppa höjdhopp. Om man dock vill tvinga sig ut och börja träna till sig en trygghet för att hålla föredrag och det känns för jobbigt så rekommenderar jag att man pratar med en läkare. Vissa vågar inte ens ta det steget faktiskt. Hos en läkare ska man diskutera och be om “Inderal” vilket är en blodtryckssänkande medicin som väldigt många svenska skådespelare och artister använder på scen. Inderal avaktiverar den här värsta attacken/pulsökningen många upplever i utsatta sociala sammanhang vilket faktiskt är en helt normal reaktion men ibland alldeles för stark hos vissa människor (mig själv t.ex). Andra tips är att “bryta isen” tidigt och vara lite offensiv då man kommer in och sedan tala med lite högre röst än vanligt. Bildspel är ju också bra så du inte hamnar i total fokus hela tiden.

    Kram.

    Reply
  5. Thérèse

    Åh, jag vet precis vad du menar! Jag var supernervös när jag höll min första föreläsning för många år sedan, och även om det kändes läskigt så gick det ändå bättre än jag vågat hoppas. Nu har jag hållit över hundra föreläsningar – från korta anföranden på någon kvart, till heldagsutbildningar – och älskar mitt jobb!

    Något som hjälpt mig för nervositeten är att tänka att uppdragsgivaren bjudit in just mig för att tala, inte någon annan. Då är det min kunskap/erfarenhet som efterfrågas, inte någon annans. I början kunde jag lätt fastna i självförminskande tankar på att någon annan skulle gjort jobbet bättre, och då hjälpte den här påminnelsen.

    Fundera också på hur du funkar när du blir nervös: vill du ha ett nedskrivet manus att kunna luta dig mot, eller vill du bara ha stolpar? Jag har aldrig kunnat skriva manus, känner mig så bunden av det om jag kommer av mig, så jag har bara bilderna i min Powerpoint som stöd. Däremot kunde jag i början skriva ner de fem första meningarna och memorera dem för att ha något att hålla mig till precis i början när jag var som mest nervös. Det finns inga rätt och fel här, men det är bra att själv veta hur man vill ha det.

    Till sist: ha roligt och bjud på dig själv! Var stolt över att du är inbjuden och surfa på känslan av att du har något andra värderar så högt att de vill du ska dela med dig av det. Tänk på att de pauser du tycker känns evighetslånga bara blir naturliga från åhörarplats. Ta tre djupa andetag innan så du hinner landa. Få inte panik om du tappar tråden, den kommer tillbaka, annars gör du bara en paus och tar upp en ny tråd. Det kommer gå bra – ingen annan vet vad du ska säga, alltså kan det inte bli fel 🙂

    Kram och lycka till!

    Reply
  6. Fredrik Eklund

    Skämtaktigt sägs det att de flesta föredrar att ligga i kistan framför att hålla begravningstalet.

    Reply
  7. Susanne

    Alla ovanstående tipps är super! men prova också att göra lite mindfullnes innan så kropp och knopp varvar ner. Lycka till 🙂

    Reply
  8. Viktor

    För mig fungerar det att inte förbereda i detalj vad jag ska säga.. Tvärtemot alla regler. Pratar man om saker man kan går det ju att prata från hjärtat för allt kan man ju redan och så behöver inte jag bli nervös för att jag inte följer manus..

    Reply
    • Stu

      I think this is good advice.
      When i was at Uni we had a lecturer who gave us a weekly presentation, he was terrible, lots of ummm and ehhh in every sentence. One day he had some technical problem with projector and could not show us the intended slide show…so he just sat down and talked to us for an hour without plan or notes about an artist he particularly loved…and delivered an amazing talk without hesitation or pause, like a different person!
      Talk about what you are passionate about and i’m sure you’ll be fine, good luck!..

      Reply
  9. Per Asp Bölen Junsele

    Kommer ihåg första gången vi träffades det var i bystugan i Myckelgensjö när företagsträffen var där och du berättade om dig själv efter ditt första år i Grundtjärn det gick jätte bra.Men ett tips som jag fick lära mig utav en föredragshållare var det att man ska fästa blicken precis i hårfästet på dom du tittar på när du talar då slipper du se dom i ögonen fast dom tror du ser dom i ögonen. Om du gör det kommer allt att gå bra men det vet jag att de gör ändå.Lycka till på podiet

    Reply
  10. Andreas

    De som kommer för att lyssna på dig är förhoppningsvis väldigt nyfikna och intresserade på vad du har att förmedla. Osäkerhetskänsla kan till stor del bero på att man inte känner sig helt påläst och därför är rädd att bli ifrågasatt av någon lyssnare utan att man kan ge ett bra svar. Om du ska prata om något som DU KAN och kanske inte lyssnarna vet så mkt om så har du redan ett stort försprång 🙂 Det där med att prata inför grupp är som så mkt annat något man helt enkelt får träna bort – vilket förvisso kan vara lättare sagt än gjort, men vill man lära sig cykla (eller hugga ved 😉 ) så får man träna och träna för att till slut se det som en helt naturlig del av sig själv : “Klart jag kan det här – ingen fara alls – jag vet ju vad jag snackar om!” Prata på och upptäck att publiken inte alls är så farlig som de lömska tankarna tycker och tror utan att de istället mest är trevliga och intresserade av vad du har att säga.

    Jag håller tummarna för dig!

    Stor Kram och LYCKA TILL 🙂
    /Andreas

    Reply
  11. Tobias

    Något som jag lärt mig är att träna på ditt tal en eller två gånger gånger den tid det tog att skapa presentationen. Det får dig att känna en trygghet att tala högt men också att bilda en uppfattning hur du ska tala. Hur du framför talet är viktigt. Lär dig aldrig genom manus utan stödord. Glömmer du ditt manus kommer du tappa tråden vilket aldrig är roligt under ett framförande. Ett ytterligare tips är möjligen att tugga tuggummi innan framförandet, det triggar igång vår hjärna att tro att vi är på en trygg plats (vilket beror på att den tror du äter).

    Är säker på att det kommer gå utmärkt.
    Lyckta till!

    Reply
  12. Elinor

    Hej! Jag hittade precis in här på din sida! Otroligt fina bilder och härligt personliga texter. När det gäller att tala inför andra så är jag precis som du. Jag vill gärna göra det men är samtidigt inte helt bekväm i rollen (än). Jag tränar på det så ofta jag får tillfälle och har gjort det under gymnasiet, universersitet och i arbetslivet. Ju oftare jag gör det desto enklare blir det För mig hjälper det att prata om ett ämne jag “bottnar i”, alltså något jag kan utan och innan. Ska jag föredra något jag inte kan lika väl förbereder jag mig extremt mycket. Skriver en hel text i talspråk och tränar sedan in den så att jag i princip kan den utantill. Då brukar det vara lättare att gå ifrån texten och tala fritt sedan, eftersom jag vet att jag har manuset i bakhuvudet om jag skulle tappa bort mig.
    Stort lycka till! Det kommer gå jättebra 🙂

    Reply
  13. joanna

    Andas! Och ta kontroll över situationen. Mingla med publiken innan, känn in platsen du ska stå på och tänk mer på vad du vill förmedla än vad du ska säga. Och tyck om publiken! Le mot dem, ha ögonkontakt och berätta det du vill berätta.
    Oavsett om det känns toppen eller halvbra eller kasst, så är det okej!

    Reply
  14. Åsa

    Man kan ställa sig själv frågan: vad är det värsta som kan hända? Varför inte tala om för åhörarna hur du känner, för att liksom släppa ut lite av nervositeten. De flesta känner nog igen sig, alla har vi väl varit i situationer som känts obekväma. Jag förstår dina känslor, minns mitt första föredrag och hur nervös jag var. Det gick skapligt men efteråt var jag helt slut. Det blev ju bättre efter flera försök och så småningom kände jag mig tryggare. Jag växte en hel del av utmaningen. Faktum är att jag tror du oroar dig lite i onödan, du är ju van att uttrycka dig och att synas i bild. Var bara dig själv och kom ihåg att andas;) Du har så mycket intressant att dela med dig av!
    Kram och lycka till! / Åsa

    Reply
  15. solweig

    Några tips jag brukar använda mig av är att strukturera upp föredraget genom att använda stolpar, som jag kan ha som stöd och återvända till.

    Allmänna råd.

    1. Vilket är mitt huvudbudskap? Vad vill jag absolut att dom skall få ta del av? Punkta upp det.

    2.. Vem utgör publiken? Kan jag ta exempel som dom känner till/kan identifiera sig i. Punkta upp det.

    3. Använd lagom med bilder/bilder skall understödja föredraget

    4. Avsluta med frågestund

    Ta med dig dessa tankegånger när du går ut med hunden. Ofta klarnar bilden för varje hundpromenad. Till slut har det utkristalliserat sig en röd tråd. Skriv ned den. Titta på den och låt kreativiteten flöda. Skriv ned punkter som dyker upp. Strax har du ett manus.

    Jag brukar anlägga ett helikopter-perspektiv. I tanken. Då ser jag helheten utan alla detaljer.
    Men alla har vi olika hjälpmedel.

    Glöm inte att dom är intresserade av att höra hur du tänker och vad du tycker. Dom är där för att just lyssna på dig och din åsikt. DU ÄR DUKTIG JONNA!

    Det kommer att gå utmärkt!!!

    Reply
  16. Tobias

    Jag tränar yoga då detta hjälper en att hitta andningen i jobbiga situationer. Om det är någonstans då detta är viktigt är det när man ska prata inför folk. Eftersom jag inte är någon van talare så blir jag nervös då jag hoppar utanför komfortzonen och det har hjälpt mig avsevärt att hitta andningen i dessa stunder. Sedan får man tänka att det är inte hela världen om det inte blir perfekt de första gångerna. Det viktiga är att våga kliva ur komfortzonen och tillåta sig själv få erfarenheten. När man gjort det tillräckligt många gånger så faller det naturligt 🙂

    Du är en intressant människa med massor av intressanta saker att tala om, så jag tror det kommer att gå jättebra!

    Reply
  17. Mikael

    Är det ett ämne jag tycker om och där jag känner att jag har något att säga så älskar jag att prata inför andra, har även fått göra det i jobbet en hel del. Känner jag att jag inte har så mycket att säga då hatar jag att prata inför andra.
    Mitt tips är att du skall hitta glädjen i vad du skall prata om, då smittar det av sig på de som lyssnar och tillbaka på dig.
    Jag tror du kommer att äga!

    Reply
  18. ulrica

    Hej Jonna!
    Tack för din blogg! Verkligen!! Bor i stan och det känns skönt att veta att det inte bara är jag som värderar naturen så högt (kan kännas så ibland här när folk tittar på mig som jag vore knäpp när jag pratar om skog och lugn) Inspirerande att du tagit steget och flyttat!

    Any way. Mitt tips är att visualisera. Ta fem minuter om dagen och föreställ dig hur bra allt kommer gå, hur du går in i lokalen med en härlig trygg och stabil känsla i kroppen, att du tänker wow, det här kan jag. Se din framgång framför dig helt enkelt 🙂 Det hjälper iaf mig att bli lugn. När det väl är dags har jag tränat mig på att tänka på utmaningen positivt.

    Och som Rachel Brathen säger – välj kärlek över rädsla. Våga istället för att undvika, avstå inte pga av rädsla. Om vi aldrig vågar kommer vi aldrig få veta 🙂

    Kram!

    Reply
  19. Mimmi

    Känner definitivt igen mig. Har också fått förfrågan om föreläsningar, men tackat nej av rädsla – och sen ångrat mig. Synd. Du har rätt, man ska utmana sina rädslor. Jag tror du fixar det.

    Reply
  20. Malin

    En sak jag lärt mig är att prata rätt så högt, fråga gärna om det hörs bra och för att ha något att “göra” så håll i en penna eller liknande. Det får dina händer att inte darra, iallafall inte synligt. 🙂

    Reply
  21. Henrik

    Jag gillar inte att stå och prata inför publik som många andra, men har inga problem att göra det. Allt handlar om förberedelse, hur väl man känner/kan sitt ämne. Vissa som gillar att prata, går bara upp och kör med sina stolpar och öser på. Vi nervösa, skriver vad vi vill säga och sedan gör stolpar, som vi använder i föredraget – att läsa en text rakt upp och ner är inte så lyckat. Fördelen med att skriva är att man ökar sin egen säkerheten i föredraget. Om man vill styra upp, ha kontroll, kan man även använda sig av powerpoint!

    Har man hållit föredrag ett antal gånger, lär man sig hur man ska hantera sin nervositet. Bra föredragshållare är lite av en skådespelare, och de videos och bilder jag har sett av dig visar du stor talang som skådis! Du visar dig själv och vill även berätta något, med vissa dramatiska medel. 🙂 Lycka till!

    Reply
  22. Bosse

    Jag har inte hållit så många föredrag, men varge gång jag varit upp på scenen har jag bara tänkt att dom som sitter här är här bara för min skull. Så nu gäller det att bara att försöka att få till det givande och trevligt en stund för dom som kommit hit, så jag gör mitt bästa så dom trivs även om det är jobbigt för mig just nu. Då blir det som något som bara måste göras för det är ju bara jag som vet vad jobbigt jag har det nu och det behöver inte dom veta om bara jag fixar det här föredraget. Sedan när du är på gång bjud in dig på flera så går det av bara farten framöver. Lycka till

    Reply
  23. Ingela

    Förstår fullt ut hur du upplever det! Har själv haft stark nervositet inför att hålla redovisningar i skolan t.ex. Att tala inför människor är något som jag dock kan tycka om och då ska jag helst själv “komma på det” och när jag är spontan för stunden och vill berätta något.
    När det är något ämne som jag tycker om och känner mig trygg i så blir det lättare att ge det vidare. Då är inte kraven och prestationen så jobbig eftersom det man tycker om är roligt och oftast mer kravlöst. All lycka!!

    Reply
  24. Anna

    Jag har haft samma problem som du. Jag höll inte ett enda föredrag i skolan men när jag kom in i arbetslivet blev jag tvungen. Ve och fasa! Det jag upplevde var till hjälp var att lyssna på andra föredragshållare på konferenser och att inse att alla håller föredrag på väldigt olika sätt. Jag insåg även att jag omöjligt kunde vara sämst 😀 Många har skrivit om andningen och det är ju a & o… djupa andetag hjälper en att hålla lugnet. Det gör heller inget om man är tyst ett tag om man råkar tappa bort sig. Om man berättar på ett personligt sätt så är det dessutom både roligare för både en själv och publiken och det är lättare att tala fritt 🙂 Lycka till! Det kommer bara gå bättre och bättre. Man lär sig ju av det som går mindre bra, det är ju hela poängen 🙂

    Reply
  25. Fanny

    Tänk på att du är den som är bäst på det du ska prata om! Du är också den enda som vet exakt vad du tänker säga och på vilket sätt du vill säga det. Så det kan inte bli fel i de andras öron. De vet bara det du säger. Kom ihåg att andas lugnt och prata långsammare än du tror. Pauser är bara bra för reflektion och tio sekunder är säkert obekvämt för dig som ovan talare men för de som lyssnar kommer ingen att reagera. Tänk på art vara förberedd generellt i hela ämnet för då är det lättare för dig att hoppa och svara på frågor. Lycka till och som sagt, det är bara du som vet bäst vad du ska prata om!

    Reply
  26. PJ:s byffé – från by till fe

    Så roligt att du får tillfälle att pröva vingarna inom något nytt! Du kommer att gå stärkt ur detta!

    Själv var jag tidigare otroligt nervös om jag måste hålla tal eller föredrag inför t.ex. klassen eller bara en liten grupp människor. Nästan panikångest. Men för kanske tio år sedan försvann den nervositeten mer eller mindre av sig själv. Jag tror det berodde på att jag fick möjlighet att tala om sådant jag brann för och kunde. Istället för som tidigare om konstlade, påhittade och tvingande ämnen (inom utbildning t.ex.). Jag tror också det är det du skall ta fasta på, nämligen att det är du som är experten på det du skall tala om och att det finns människor i publiken som är nyfikna och intresserade av just det som du kan och talar om. Du vill få ut ditt budskap, du vill dela med dig och du vill ingjuta i människorna det som du brinner för. Helt säkert finns det i publiken många som vill få inspiration och det kan du ge, det visar inte minst din blogg. Var bara dig själv och prata inte för fort.

    Hmm, jag och troligen de flesta andra, förmodar att du skall tala om din livsstil, flytten, glesbygd, vardagens mödor och naturens underbara inverkan på dig? Jag själv skulle ge en bra slant för att få höra detta live! 🙂

    Det har kommit många fina tips i kommentarerna ovan och du har bara att plocka bland godbitarna och ta för dig. Jag håller med om de flesta tipsen och behöver inte upprepa dem ytterligare men en kommentar tyckte jag hade ett extra bra knep (Joanna 12:56), nämligen att, om du har möjlighet, mingla med publiken innan och känna dig för, bli hemvan. Tala med vem som helst, skaffa din några nya bekantskaper, om än ytliga och kortvariga, men de finns där i publiken när du framträder. Tänk på att du vill dela med dig!

    Reply
  27. Ann

    Jag undervisar relativt ofta, håller i labbar och sådant. Men jag åker även på konferenser och ger 20 minuters presentationer om min forskning. Jag är också väldigt nervös inför de presentationerna, men som du säger så måste man ta tjuren i hornen ibland. Det du måste komma ihåg är att du kan allt du ska prata om, och det är du som är experten. Tänk på att alla är där för att lyssna på dig och din historia.

    När jag väl står där uppe så måste jag veta exakt vad jag ska säga, jag tränar flera dagar på mitt föredrag, vart jag än är så sitter jag och håller hela presentationen i mitt huvud och tänker på powerpointen som följer med. Men nu pratar ju jag om forskning så det kan nog vara lite friare, om jag tillexempel skulle prata om mitt liv i Alaska med en bildprsentation skulle jag nog inte känna att jag behövde kunna hela föredraget utan och innan.

    Kom ihåg en sak dock, att det är okej att ta djupa andetag, tvåsekunder eller tiosekundpauser är bättre än inget alls, det känns alltid som tiden går så himla mycket långsammare när man väl står där uppe men det gör den inte. Jag brukar ha en vattenflaska som jag dricker ur ibland, och då får publiken sitta där och vänta på mig, det bjuder jag på 🙂

    Jag var så himla nervös första gångerna jag skulle undervisar inför en hel drös av 19-21 åringar, i ett helt nytt land för mig på Engelska också dessutom, och dessutom så var det ju jag som skulle veta allt. Men det gick det med.

    Dessutom: övning ger färdighet. Öva öva öva, träna verkligen på vad det är du vill säga. Om du inte direkt har ett strikt upplägg på vad du ska säga så kom ihåg att tänka innan på vad du vill säga med varje bild, jag tror nog att det är viktigt att ha tränat minst 10 gånger innan en större presentation.
    Lycka till! kan jag kan du 🙂

    Reply
  28. Eva

    Hej! Oftast är man mest nervös i början… har man kommit förbi de första fem minuterna brukar det rulla på sen… så jag brukar träna stenhårt på just början – lära mig utantill – och sen bara ha stödord för resten. Bästa tipset jag fått : börja med att säga vad du ska berätta, berätta det och säg sedan vad du har berättat… lycka till!

    Reply
  29. Anonym

    Du kan ju bevisligen uttrycka dig i bild samt text och tal, det har man kunnat konstatera genom din blogg. Du har även ett ämne som du är expert i – du själv och ditt liv. Till det är du trevlig och charmerande – premisserna är klara!

    Scenskräcken är tyvärr alt för välbekant, den känner jag allt för väl. Den är helt irrationell, men ändå så verklig. Tipset ovan om Inderal 100mg, (1/2-1 tabl 1 timme innan) en vanlig betablockare normalt mot högt blodtryck är faktisk superbra, och preparatet helt ofarligt i den dosering, du blir inte slö av det, bara lugn, slutar darra. Efter några framträdanden behöver du inte ta till detta trix längre, då börjar du njuta av att se dina åhörare gilla dig och det du har att säga och då blir du riktigt bra! Även tipset om att öva sig inför en liten skara bekanta människor som man känner sig helt trygg med är toppen. Kan du inte samla ihop en sådan samling på en vecka i Grundtjärn, så tala för en flock får! Jag har själv talat inför 500+ pers och höll fullständigt på att skita på mig och falla i bitar flera dagar i förväg. Så snart jag öppnade munnen och började med de första viktiga inledande frasar, blev jag fullständigt lugn och det hela gick bra.

    Kasta dig ut i detta! Många vill se och höra dig, du är ett levande konstverk, en stor attraktion, och detta är bestämt en inkomstkälla för dig. Jag önskar dig lycka till!

    Reply
  30. Camilla- AktivaDagar

    Vi hade en liten kurs på jobbet en gång på det temat. Då blev vi filmade när vi pratade inför grupp/varandra. En aha-upplevelse var att man inte alls VERKADE lika nervös som man KÄNDE SIG. Öva, och filma gärna när du pratar!

    Reply
    • Anonym

      Helt rätt! Jag – den anonyma ovan – fick av kolleger höra att jag verkade helt lugn i skarp kontrast hur jag kände mig – och det utan Inderal!

      Reply
  31. Åsa

    HEJ! tack för en fin blogg.. det jag brukar tänka är.. att det faktiskt ingen av dom som lyssnar som vet vad man
    har tänkt att säga…finns inget facit hos dom som lyssnar..därför brukar jag tänka att det kan liksom inte bli fel då om man ex glömmer nått eller vänder lite på det man har tänkt.. är du trygg i det du vill förmedla.. mm då brukar budskapet bli detsamma.. Stort lycka till!

    Reply
  32. Rania

    Jag är precis likadan, jag avskyr det! Men behövde prata en del inför klassen under min utbildning till Yrkesfotograf, sedan höll jag tal på ett bröllop och så tog jag tjuren vid hornen ordentligt och höll i Fotokurser på medborgarskolan – då var det Verkligen mycket prat inför folk.

    Det som hjälpt mig är att inte se det jag ska säga som ett tal, eller föredrag, utan mer ett samtal, en dialog, med andra människor. Jag försöker att inte skriva ner exakta meningar på allt som ska säga, utan mer bara lösa ord så jag inte missat nåt ämne – men sedan pratar jag fritt om det. Har du inte planerat Exakt vad som ska sägas kan du inte bli nervös över att glömma något eller säga fel, och du kan inte heller haka upp dig på meningar du repeterat in. Det tycker jag fungerar bra!

    Handlar det om foto/något kreativt är ju ett bildspel med mycket bilder jättebra att ha fokus på, då behöver man inte heller säga fullt lika mycket.

    Lycka till, jag vet att det kommer gå jättebra! Det kommer vara nervös och läskigt, det är det alltid men det ska det vara också . Men du kommer klara det galant!

    Reply
  33. Gustav

    Känner igen mig så väl i det du beskriver. Tror att dom flesta personer känner mer eller mindre nervositet inför att tala framför en grupp människor. Det är ju absolut inget konstigt att du känner så! Tycker att du fått massor med bra tips! För mig brukar det gå bra så länge jag har förberett mig väl och kan ämnet bra. Då brukar nervositeten försvinna ganska fort. Att kontrollera andningen är också bra att tänka på tycker jag. Djuuuupa andetag så brukar man bli lugn 🙂

    Men jag kan inte minnas att jag någonsin har sett/hört någon nervositet i dina videoklipp/poddar/dokumentärer osv. Så även om du är lite nervös, är du väldigt bra på att dölja det! Så jag tror inte att någon märker det. Och om dom gör det så spelar det ju ändå ingen roll om hundra år 😀

    Go Jonna, heja heja!! Trevlig kväll på dig 🙂

    Reply
  34. När Annie fotograferar i Kalifornien

    Övning ger färdighet: vanan gör det lättare och lättare. Tänk positivt, se till att ta hand om dig inför det: ät bra, drick bra, sov bra, så du är pepp. Resten flyter på. När du brinner om det du pratar om behövs inget annat. Ett tips är att hitta något/någon att fästa blicken på där ute så att du slipper se hela publiken, det kan underlätta. Ha något att hålla i, det kan vara en trygghet. <3

    Reply
  35. Nicklas

    De flesta känner nog nervositet när dom ska hålla föredrag. Jag personligen tycker det känns lättare när man ska prata inför folk i något ämne man verkligen brinner för. Kommer ihåg en gång jag skulle hålla föredrag i ett ämne jag verkligen älskade och det gick jättebra och jag tyckte det var så himla kul. Vet att det går bra för dig Jonna!

    Reply
  36. Nora

    Mitt tips är att välja ut en eller några i publiken att fokusera på, och rikta talet till dem. Då känns det mer personligt och konkret. Och så vill jag igen säga hur glad jag är över att du föreläser här i Finland 🙂

    Reply
  37. Marion

    Hi Jonna,
    I’ve also always been very scared of speaking in public. I know the trembling voice, super-fast heartbeat feeling!
    What has worked for me was to understand that I didn’t have to stop being scared. This is who I am, I am very shy, and it will not change. But what I could do was to act like someone who’s confortable. I know what person would do: she would would speak loud and clearly, smile, and look happy to be on the stage. I can’t change myself, but I can play this role.
    So I learned to accept that I would always be nervous before a talk, and how my nervosity would show itself, its familiar little symptoms. And then I act “confortable”, as if I was playing in a theater play. And when I manage to put myself into this state of mind, I give really good talks ;-).
    (Here is a longer version of this story.)

    Reply
  38. Anja

    Le! Pausa! Ge dina åhörare tid att verkligen se ditt bildspel!

    De har kommit för att få uppleva det du har att ge dem:-)

    Lycka till du modiga!

    Reply
  39. Mitra Sohrabian

    Hej älskade Jonna, så härligt att du ska göra det i Finland. vad ska du prata om och har du en tid passning? Det kommer att gå jätte bra. Första gången jag var tvungen att hålla ett föredrag var när jag hade bott i Sverige bara under 14 månader och då kunde jag svenska språket ännu sämre än nu. Jag var tvungen att använda mig av allt och det blev som en teater scen.Men jag visste att det jag berättade var något som ingen i publiken visste om det. Så allt var lugn.Jonna, du är ju en jätte bra talare och klara det hur bra som helst.Var bara dig själv och skriv stöd ord och använd dig av power point. Och var inte rädd att bjuda av dig själv och att blir berörd känslomässigt på scenen hjälper dig att kunna övertyga din publik ännu bättre så var inte oroligt att vara människa .Jonna, du är så klok och inspirerade person så att alla kommer att sitta tysta och bara lyssna på dig. Jag skulle så gärna vara där och lyssna på dig. Många kramar och lycka till.

    Reply
  40. Henna

    Till Helsingfors! Det är nästan där jag bor. Vad ska du göra här? Kan man komma och lyssna på dig? Säkert spännande, men det går nog bra!

    Reply
  41. Annette i Sundsvall

    Hej Jonna
    Vill dela med mig av några tips och erfarenheter som har hjälpt mig.
    Börja inte inför en alltför stor grupp. Det är alltid lättare att skapa kontakt och nå ut till lite färre antal lyssnare istället för att börja med något jättestort. Att hålla föredrag handlar mycket om att lära känna dig själv i sådana situationer. Håll föredrag om sådant som du känner att du kan och är bra på. Bestäm längden på ditt föredrag själv, låt ingen annan göra det. Det är du som vet vilket material du har och hur du ska berätta om det för att det ska bli bra och intressant, bättre lite kortare och med härlig energi och inlevelse än ett längre som inte “håller hela vägen”. Ha inte för bråttom utan låt det växa så ditt självförtroende hinner med. Besök andra föreläsare i studiesyfte, kolla vad det är som fångar ditt intresse, vad är bra och vad upplever du som sämre. Iakttag de andra runt omkring dig. Träna på dina bekanta men inte de allra närmsta vännerna.

    Att hålla föreläsningar, kurser etc är en otrolig kick när man får med sig sina lyssnare. Bland det roligaste man kan göra.
    Verkligen värt att kämpa för och som kan ge en god inkomst om man blir uppskattad. 🙂
    Lycka till Jonna, jag tror du kommer att bli en mycket intressant föreläsare och jag ser fram emot att få besöka något event närmare Sundsvall i framtiden.

    Reply
  42. Jan

    hey Jonna,

    I can’t tell you a real trick but I found out for myself that whenever I’m nervous about things before, these are exactly the things I should do. So I feel still a bit nervous but I know that it is the right thing, so I will do it definitely! 🙂

    so you can do it Jonna! 😉

    Reply
  43. Julia

    Jag hade precis en communications kurs på mitt universitet där vi var tvungen att hålla i flera tal framför hela klassen. Det kändes skitjobbigt i början, men jag insåg att om man är ordentligt förberedd så går det hur bra som helst!

    Skriv ut ditt tal i ett worddokument eller något sånt, och för sedan över det på små talkort, men skriv inte hela meningar utan skriv bara ner stödord så att du kan välja exakta ord just då du pratar om det, men du vet fortfarande vad du ska prata om och vad nästa steg är. Det hjälpte mig jättemycket, och eftersom jag bara hade stödord så kom hela meningarna av sig själv!

    Våran lärare som är skådespelare tipsade också om att läsa igenom sitt tal två gånger per dag i tre dagar, och sen borde det sitta rätt så bra (jag provade aldrig så jag vet inte om det funkar, men det kan ju vara värt att testa!) Hon sa att om du läser igenom det det absolut första du gör då du vaknar på morgonen, och det absolut sista du gör innan du somnar på kvällen (alltså efter att du borstat tänderna, gått på toa och allt sånt och du är redo för att somna i sängen). Tydligen så är det nåt ämne i hjärnan som är högre då som gör att man kommer ihåg lättare!

    Lycka till, jag tror du kommer klara det galant! Och tack för en underbar blogg!!! 🙂

    Reply
  44. Magnus

    Du har fått många bra tips, och jag antar att du ska prata om dig själv och ditt livsval och det är du ju expert på. Mitt bästa råd är att vara dig själv! Det här kommer att gå hur bra som helst Jonna!

    Reply
  45. Emelie

    Skriva manus och öva öva öva… Och ha med sig manuskort, dels med all text ifall man skulle få en black-out men viktigast är stolpar med utvalda ord som gör att man har något att snegla på och följa. Sedan brukar jag alltid tänka vad är det värsta som kan hända? Black-out, ja men ta då några djupa andetag, säg “oj nu glömde jag vad jag skulle säga” och titta på manuskortet. Svimma, äh tror inte det kommer hända. Röd i ansikte, ja men folk har ofta sådan förståelse inför att man kan tycka det är jobbigt. STORT LYCKA TILL!

    Reply
  46. ellen

    jag känner igen mig så himla mycket! det VÄRSTA jag vet är att prata inför en grupp människor. jag har undvikt allt som har med det att göra efter gymnasiet så jag har inga tips 🙁

    Reply
  47. Ulrika

    Hej, jag är yogalärare och håller även fördrag ibland. Jag tänker att du som har en sådan förankring i naturen, tänk på det, stå med båda fötterna stadigt på jorden och andas och var dig själv. Det kommer gå superbra!

    Reply
  48. Sandra

    Lycka till Jonna. Jag tycker att du är en duktig talare utifrån det jag hört på videor osv…väldigt verbal och lugn när du pratar.:) Själv har jag bara hållit i en enda föreläsning om kvinnomisshandel. Det var bara för en gymnasieklass, som just då var på mitt jobb på studieresa, men jag tyckte det kändes som flera hundra åskådare. 😛 Att gå upp där och ha alla blickar på sig kan vara jätteläskigt för vem som helst. Men försök tänk på hur många som behöver dig som inspiration, förebild och även som en drivkraft inom miljöfrågor. Du kommer klara detta!!
    Kram!

    Reply
  49. Ulf Henriksson

    Träning är det bästa. Övning ger färdighet. Kom sen ihåg att du är den som kan det du pratar om bäst. Lyssnarna vore inte där annars.

    Reply
  50. Maria

    Jag brukar också bli nervös när jag ska prata inför folk, och allra helst om jag inte kan det jag ska prata om riktigt bra (t.ex. historiepresentationer när det varit noga med specifika händelser och år, eller om jag haft för kort tid på mig). Det jag gör för att förbereda mig är att tänka ut en röd tråd, och hur jag ska lägga upp det jag ska prata om, oftast gör jag det här genom att göra en powerpoint, om jag tänkt använda en sådan. Sedan tänker jag mig igenom presentationen flera gånger om, och skriver ner enskilda stödord, och har ordningen på ett papper. När jag gjort det här så känner jag mig oftast väl förberedd och behöver ofta inte titta på stödpapperet, utan kan tala fritt om det jag kan (men med lite darr på stämman, som kanske bara jag hör).

    Jag hoppas verkligen att du får tillfälle att riktigt njuta av presentationen, eftersom de vill höra om just dig! Det är ju jättehäftigt att du får såna här chanser! 😀 Jag inspireras jättemycket av din blogg, och jag verkar ju långt ifrån ensam om det. Gläd dig i det, och förhoppningsvis kan du få lite extra styrka och självförtroende av det till föreläsningen! 🙂 Lycka till! 😀

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.