Minns ni när jag tidigare i somras berättade om mina problem med rösten? Jag hade överansträngt den och skulle ta en paus från sången ett tag. Jag var så otroligt sorgsen där i början av sommaren, när jag insåg att jag inte skulle kunna sjunga och skapa musik på länge. Mest av allt var jag orolig eftersom jag inte förstod vad som hade hänt och hur jag skulle göra för att få rösten tillbaks som vanligt igen. Och även om jag tog en paus hela juli månad, så hade jag svårt att slappna av, eftersom jag inte kände någon förbättring alls oavsett hur mycket jag lät rösten vila. Det stressade mig otroligt mycket.
Som många av er vet så la jag ribban väldigt högt i år och hade bestämt mig för att ge ut min skiva i slutet av året, och att tappa rösten hade jag absolut inte tid med. Så istället för att slappna av så blev jag egentligen ännu mer spänd. Och av rädsla att slita på rösten ännu mer började jag prata väldigt försiktigt. Utan kraft. Jag ville spara på mina stämband så gott det gick.
Tillslut så kändes det nästan inte som om jag kunde prata normalt längre heller. Det gjorde ont i halsen och allting liksom blev förvärrat. Rösten blev krasslig.
Jag hade fått tid hos en logoped i början av augusti. När jag först fick tid blev jag alldeles chockad och tänkte att “nämen…jag borde väl inte få gå till en logoped, jag menar, jag kan ju prata och så…jag har ju inte tappad rösten helt“. Dessutom fick jag tid väldigt fort trots annars långa, långa köer. Jag kände helt enkelt att jag inte hade tillräckligt stora problem för att få en tid hos en logoped. Men läkaren jag hade varit till hade med utropstecken skrivit in att jag skulle få en tid snabbt!
Hon menade helt enkelt att om jag inte får en tid snabbt, så kommer jag förstöra rösten ännu mer, och tillslut kan man få knutar på stämbanden och de är inte lätta att få bort…så nu i efterhand är jag så djupt tacksam av hela mitt hjärta att jag fick hjälp så fort.
Jag fick träffa en helt fantastisk logoped i Örnsköldsvik som heter Ann Charlotte Janunger. Jag kände mig som sagt lite smått obekväm först eftersom jag tänkte “åh nej, hon kommer undra vad fasen jag gör här, jag som fortfarande har rösten kvar“.
Men det dröjde inte mer än 1 minut tills hon redan la märke till röstbeteenden som var skadliga för mina stämband. Det där mötet var nog det mest intressanta på länge. Det kändes lite som om en ny värld öppnades för mig. Jag insåg hur otroligt lite jag kan om just stämbanden, rösten, diafragman och allt annat som hör rösten till.
Det första hon noterade var att jag just pratade så försiktigt för att jag var så rädd att skada rösten ännu mer, men hon förklarade att det blir bara ännu värre av att göra så. Jag hade hamnat i en ond cirkel, och hon började visa mig övningar för att sätta igång magstödet igen.
Och bara där lärde jag mig så enormt mycket!
Hela mitt liv har jag trott att magstödet kommer ifrån bara magen. Alltså, där magmusklerna sitter. Jag som har gjort så jävulskt många magstöds-övningar. Men jag har fokuserat på fel ställe. Eller i alla fall missat att aktivera det på rätt sätt. Magstödet kommer lika mycket ifrån ryggen.
Det går som ett bälte runt hela magen och ryggen. Och det har faktiskt varit väldigt svårt att vänja kroppen att aktivera hela magstödet, eftersom muskelminnet bara vill aktivera magen. Men det har jag övat på jättemycket nu, och det har hjälpt enormt mycket.
Sen fick jag med mig massor av övningar för att slappna av i käke och tunga, något som jag inte heller var så kunnig inom. Inte visste jag att tungan sitter ihop med stämbanden, och att en spänd tunga och spända käkar gör att hela muskulaturen kring stämbanden blir spända.
Dock så blev det helt konstigt i min hjärna när jag började bli medveten om det. Jag insåg att jag spänner mina käkar hela tiden. Typ, i takt med mina tankar. Som om jag pratar mina tankar med min käke. Det låter jättekonstigt, men jag spänner den när jag tänker mycket. Och sen har jag ju gnisslat tänder på nätterna i många år.
Men nu när jag började bli medveten om detta, så har jag vaknat av mig själv när jag gnisslat tänder, och har insett att jag gnisslar när jag pratar i drömmen.
Och sen har jag också upptäckt att jag även gnisslar tänderna på dagarna ibland, när jag t.ex är djupt i tankar.
Så mycket olika beteenden som jag plötsligt såg tydligt, och som jag jobbat stenhårt med att få bort. Men det har varit en resa bara det.
Ett tag så blev jag så medveten om hur jag spände käken och hur tungan låg i munnen hela tiden att jag tyckte det blev svårt att prata bara därför haha. Men logopeden förklarade att det är ett helt normalt steg i att ändra mönster. Från omedveten, till medveten, till att det sen sker på automatik.
Nu ska jag dit en sista gång nästa vecka, och det jag lär mig just nu är bland annat att justera luften och meningarna när jag pratar. Jag har en tendens att prata slut på all luft för jag pratar så fort, så i slutet av meningarna finns ingen luft kvar och då blir det knarrigt. Jätteintressant!
I samband med att jag fick rätt verktyg för att kunna få tillbaks min röst igen så grubblade jag också mycket kring det är med mitt musikskapande. Jag har varit så fast bestämd om att jag ska få klart skivan 2018. Det sa jag offentligt till alla mina hundratusentals följare på facebook redan innan jag ens hade en mikrofon, studio eller någon som helst kunskap av att göra en skiva. Jag hade nog svårt att hantera allas önskemål om att jag skulle göra en skiva.
Det är ju en otrolig inspiration att dagligen få hundratals förfrågningar om min musik. Och jag ville kunna bemöta det.
Jag ville kunna säga “Ja, det kommer en skiva snart!”.
Men redan då la jag en otrolig börda på mina axlar. Jag har aldrig varit en sådan person som jobbar bra under press eller med en deadline.
Inte när det gäller skapande i alla fall. Det måste få flöda fritt. Så fort andra människor på olika sätt är beroende av att jag gör något bra, eller att det blir klart en viss tid, så lägger jag så enormt höga förväntningar på mig själv. Och det orkar jag inte bära i längden. Jag blir olycklig och otroligt stressad.
Och eftersom jag gav mig själv så lite tid med att hinna göra klart en hel skiva, så kändes det redan som jag låg back i tidsschemat innan jag ens börjat med den. Jag hade inte ens rätt utrustning. Jag hade inte ens en lokal. Jag visste inte ens hur man gjorde.
Inte förrän i maj månad detta året kändes det äntligen som om jag var på rätt plats och hade de verktyg jag behövde. Och dessutom hade jag fått jobba in mig lite med musikern som jag samarbetar med. För ja, bara det är helt nytt för mig. Att samarbeta med någon. Att inte vara den enda i en skapelseprocess. Det är fasiken en helt ny värld det också.
I maj månad hade jag äntligen allt, men inte min röst. Som ju var det viktigaste av allt. Jag tappade styrkan och klangen. Det lät spänt när jag sjöng och jag hade ständigt ont i halsen. Och den pressen jag kände då skulle kunna liknas med en stor svart klump i bröstet.
Jag hade bara ett halvår kvar att göra klart alla låtarna.
Ingen låt var klar. Och jag hade ingen sångröst.
Det var en kväll när jag bara satte mig ned på golvet i smedjan där Johan jobbade, och ja sa rakt ut “Jag kan inte göra en skiva såhär. Jag kan inte jobba med ett sånt stort projekt”. Bara att säga dom orden rakt ut och erkänna för mig själv, det var en sådan djup befrielse. Lite ledsamt såklart, men när den lilla sorgen lagt sig så kom en otrolig lycka och lättnad.
Jag kom fram till att jag hellre vill göra en låt i taget och ge ut. Inte att se hela jobbet med skivan på en gång, utan ett steg i taget. Sen blir det ju ändå en hel skiva någon gång, när vi har tillräckligt med låtar. Men så länge så blir det fokus på en låt. Och det passar mig så perfekt.
Jag har nämligen aldrig varit en sån som kan jobba med långvariga, stora projekt. Jag är snabb när jag får inspiration. Jag gör gärna slag i saken med en gång. Jag kan åka 300 mil om det behövs, för att få en enda bild eller en filmsekvens. Eller sitta uppe dag som natt och göra klart ett projekt. Men den energin är väldigt kortvarig.
Jag jobbar snabbt och intensivt med ett projekt. Sen paus i form av att göra något helt annat. Så funkar jag.
Och när det gäller musik, så får jag oftast en visuell idé först. Jag får inte till mig låten först, utan “scenerna” och bilderna. Sen kommer musiken.
Det är nog därför jag har så otroligt många grejer jag håller på med. Foto, film, målning, musik, skrivande…ja allt möjligt!
Om jag skulle bestämma mig för att bara hålla på med foto i ett helt år för att göra t.ex en fotobok, då hade jag tröttnat och tappat energin och inspirationen efter någon månad. Jag behöver få röra mig fritt emellan alla olika projekt, då skapar jag som bäst.
Det var en enormt värdefull lärdom som jag fick utav detta. Jag lärde känna mig själv bättre utav den här långa, krokiga resan.
Och hör och häpna, någon dag efter att jag bestämde mig för att fortsätta med musiken på ett sätt som funkade bättre för mig, så kom rösten tillbaks.
Max 2 dagar efter detta!
Återigen fick jag bevis för hur våra tankar och känslor ger sig tillkänna fysiskt i våra kroppar. Att vi får blockeringar när vi inte mår bra eller känner oss stressade.
Egentligen känns det så himla logiskt.
Jag pratade med musikern som jag samarbetar med, och han tyckte idéen lät klockren! Sedan dess har jag känt så otroligt mycket inspiration och jag har börjat sjunga igen, och kulat på Stjärna om kvällarna. Rösten känns stark och jag ser så mycket fram emot att fortsätta skapa sånger nu. På ett fritt, spontant och lättsamt vis.
Det känns som hela 2018 har varit en lång resa fram till detta. Men det gav mig en lärdom som jag är väldigt tacksam över. Och numera är jag mycket mera lyhörd på vad jag egentligen vill, och inte forcera fram något utifrån vad jag tror att jag vill eller vad jag borde vilja göra. För det är en himla stor skillnad.
Oj vilket väldigt långt blogginlägg det blev nu. Jag hade inte tänkt göra det så långt, men det var så skönt att få skriva av sig lite och berätta om detta. Det har ändå känts som en stor del av mitt liv just nu.
Tänkte avsluta med en liten sång jag spelade in här om kvällen. Det är en sån enorm lycka att kunna använda rösten som jag vill igen!
Tack underbara ni för att ni finns! KRAM på er ♥
HI Jonna… I didn’t finish reading your article in full, but wanted to suggest that you perhaps get an English translator to review your work before you print it? The “translator” that comes with FB is lousy. Hard to understand your sentences, as many don’t make sense. I get the “jist” of what you’re trying to say, but having a more exact interpretation of your words would be so very helpful! Please consider looking into this for your English speaking friends. xox
I, for one, am grateful to have this page translated to English. Perhaps our English is hard to understand when it is translated! I find it quite charming.
Jonna, you are correct, eventually you will have enough songs to put together an album, i think you do now already. It could be a EP. I think everyone will totally understand, it IS a lot of pressure to come up with a whole album of songs, and the world already has your beautiful music that you’ve shared. Happy to hear you have learned how to control your voice and keep it in ‘healthy’ shape, soooo important! Thank you for what you have already given to the world!
Åh, det var godt å lese… både her og på Instagram. Det var den «gode gamle» Jonna ?. Jeg har vært redd at du skulle bli kvelt av andres forventninger, betingelser og tidsfrister. Desto bedre har det vært å lese om ny selvinsikt og inspirasjon og skaperglede! Heier på deg!! ?
Så himla intressant och ett tydligt bevis på hur hela våra kroppar verkligen sitter ihop och påverkar varandra. Och hur mycket tankens kraft påverkar! ? det är så glatt att rösten är tillbaka igen, magisk film och sång! Du är en sann inspiration min vän ❤
Alltså wow Jonna, du är så himla modig och klok! ♥ Vilket ärligt och fint inlägg.
Älskar verkligen bilden på dig vid vattnet och den med två ’sammansmälta’ foton! För att inte tala om filmklippet och sången – alltså MAGI. ♥
Tycker det låter klokt att arbeta på det sätt som känns bäst för dig. Kreativitet och skapande går inte att schemalägga eller tvinga fram, precis som du skriver.
Ta hand om dig, fina du ♥ Kramar
Congratulations for discovering more of what is necessary for you! The heart of your work and presentation to us is about you being in balance and in tune with the pace of the natural world. Creativity is often shy and runs away if put under pressure. The amazing value you give us by showing us how to live in balance, slowly, but with passion and vigor is a beautiful gift. Best wishes. Remember that taking care of yourself is not a selfish thing, but something you are teaching us all while preserving the gentle beauty that you share with us.
Such beautiful and wise words! Thank you.
Dear Jonna, thank you for sharing your powerful beautiful journey, it is very inspiring. It makes me remember how important is know ourselves, not only what makes us happy, but also how to make it to makes us happy :)! Every person has their own style and way to create, in the optimal conditions. Please don´t rush your beautiful work to bring it into the physical reality: do trees or flowers rush themselves to blossom and create their new leaves and flowers in Spring? No, they are in their own natural rhythm, creating joyfully, not rushing things to happen 🙂
Another thing that came to my mind reading this post in your blog about how you like to work, with intense focus and fast, and then move to another thing…I got the image of a beautiful hummingbird! They are very fast, and move from one flower to another flower, so from one project to another. There is nothing wrong with that, it is their unique way to create, and that is beautiful itself 🙂 We can´t push the hummingbird to stay long time in the same flower, that´s not their nature 🙂
Tack och kärlek,
Sonia
“A song for the Earth” – så nordiskt, så melankoliskt och så vackert att man ryser!
Du vet väl att Ann Charlotte är en duktig sångerska också. Hon , hennes man Kjell ( som varit musiklärare på Mellansels folkhögskola) och deras dotter Veronica har sjungit in skivor. De skriver musik också. Så du kanske kan få mer än bara röstvård av henne. Råd angående musik över huvud taget. Lycka till
Hoppas du vågar rådfråga henne. De är en väldigt trevlig familj./ hälsa från Tomas o Zazza
Ibland är det nog så, tyvärr, att kroppen känner sig tvungen att “klämma åt oss” när vi vägrar lyssna på, eller för den delen, förstå de signaler vi får. Har man sedan dessutom den viljan och det drivet du har när du går in i ett projekt, ja, då är det nog ännu lättare att missa kroppens signaler. Det viktiga är att man tar lärdom av kroppens protester och inte fallet tillbaka till gamla vanor igen.
Såg och hörde din fina sång när du la ut den på Instagram, och den är väldigt, väldigt fin. Jag ser fram emot nästa! Bara du lovar att ta det i DIN takt. Jag väntar mer än gärna!
Stor kram!
Ja det var ett väldigt långt inlägg xD Men såna är mysiga också 🙂 Är glad för din skull att du har möjligheten att arbeta med det som du gör idag. Känns som att du inte alls hade mått bra av ett 8 timmars arbete med fasta tider. Dock tror jag inte att någon kreativ själ hade mått bra av det 😉
Hej Jonna
Grattis till rösten. Vet att den är fantastisk och nu är det härligt att du fått lära dig hur du bäst förvaltar din gåva. Ser fram emot fler låtar med dig.
Bilden på dig med blomstret i hand under hakan – wow – vilken vacker bild <3, Ja de andra bilderna är också vackra men det porträttfotot är outstanding faktiskt.
Sköt om dig lycka och till med allt du företar dig / Evy
Dear Jonna: I am sorry that you struggled so hard with your voice. Imagine, while you were getting voice therapy, I was getting therapy for my injured arm! Yes, I think other’s expectations are something that we need to work through. We must do things at our own pace. The process will be more enjoyable then, as it should be! And your “Song to the Earth” is beautiful! Thank you for sharing it. ??? Valerie in PA.
Vet du, när du nyligen gjorde videon “The story of my life – From a dream to reality” så lade jag märke till att du hade en annan röst och jag tänkte att något hade hänt. Kanske logopeden har sin del i detta men jag funderade först att du gått någon typ av dramautbildning. Rösten lät så proffsig och anpassad till just denna story.
Sedan kan förväntningar, egna eller andras, mycket väl skapa en press som inte passar dig. Du är förmodligen en spontan människa som gärna kastar dig in i nya upplevelser men sätter samtidigt kanske för höga mål och tidsramar. T.ex. att utföra uppdrag på beställning, vilket kräver att du presterar ett bra eller mycket bra (tekniskt) resultat men kan hämma din kreativitet. Själv brukar jag ibland bli ombedd att fotografera vid bröllop, dop och liknande men det är inget jag eftersträvar. Dels får jag inte misslyckas och dels skulle jag vilja ta bilder på ett annat sätt än det traditionella, vilket jag inte vet om beställaren gillar. Så någon porträttmakare är jag inte. ha ha
Ett alternativ istället för att ge ut en CD nu är att i egen takt publicera din musik på Soundcloud och senare vid tillfälle samla allt på en CD. Många artister gör och har gjort på detta sätt. T.ex. Sara Parkman & Samantha Ohlanders som också har gett ut CD.
Exakt hur det fungerar vet jag inte men det är tanke som slog mig.
https://soundcloud.com/sara-och-samantha
Vilken fin sång ❤️
It’s a wonderful realization to discover that our ego-controlled mind will conjure physical illness in times of mental distress. We must run ourselves with put hearts. What feels correct to your heart? True art can’t get created on a scheduled time, it comes from inspiration, & that is random! I’m so proud of & happy for you to do what feels right, not what sounds right, or is expected. Be strong. Your heard will guide you on you way to personal growth.
There is a part in everyone’s psyche that feels inadequate and wants to complete itself by performing actions. The stronger the feeling of incompleteness the bigger the pressure to manifest favourable results very quickly. But the results of our actions depend on the whole field of existence and individual will is only one of the factors. Lack of results compounds the emotional tension that negatively affects the physical body and compromises the intellect responsible for proper planning and and execution. You experienced relief and joy when you disidentified with this part. It certainly was a very valuable lesson but watch for this part trying to take over again. To disable it permanently you would have to inquire who was aware of the whole process happening within you and gradually establish your identity there.
Kroppen är fantastisk!
Bra beslut. Tack för underbar sång?
Du är så klok.
Var rädd om dig, kram Kenna?
Så riktigt! Jag känner igen det. Jag hade en period då det var för mycket i livet och min kropp sa ifrån: när en viss person kom och ville ha mim uppmärksamhet fick jag nässelutslag på hela kroppen som alltid började runt midjan o snabbt spred sig. När en annan person kom slog det lock för ena örat. Och vid andra tillfällen blev jag alltid hes. Det var kroppens tydliga signaler om att jag gick över min gräns. Fick t o m åka ambulans till sjukhus en kväll efter att nässelutslagen täckte hela min kropp! Läkarna sa att det var nån slags stress. Och så var det. Så lyssna på kroppen! Den är visare än sinnet ibland!
Intressant ur verkligt många aspekter. Detta med tungträning visade odontlogenheten hos tandläkaren mig och övningarom avslappning. Jag hade aldrig ens tänkt tanken på att tungan kunde vara spänd! :O. Men det förklarade många fenomen hos mig faktiskt, och gav också kroppsmedvetenhet.
Men nåt annat jag lägger märke till nu är just din visualitet. DET ÄR DITT sinne! Alltså just du Jonna specifikt. andra kan också ha det, det är inte det jag säger, men alla har det på olika vis sas. Men ni som fotar etc, du beskriver det totalt själv med att du inte får musiken till dig först utan bilden. Det betyder att det är din hjärna som är konstruerad så. Du jobbar med DEN delen av hjärnan. eller den hjärnhalvan. kommer inte håg nu vilken som är visuell och audiell. Men du har preferenserna från den bildliga halvan av hjärnan.
jag är helt annorlunda där. Jag får ljuden, musiken etc ti mig först, sen bilden. jag hör hur det låter och vad jag vill ha spelar in ljudet och testar det. sen kan jag lägga till fina estetiska bilder til det sas.
Jag går hellre på konsert än vernisage tex. Jag är inte superförtjust i att fota även om du inspirerar oerhört så man får viljan. När fotomänniskor pratar om de olika ljusen etc så kan jag i vissa fall känna mest, jaha… Alltså även om ljuset och magin är det så otroligt viktiga som just i dina bilder. Men man måste faktiskt ha lite öga för det, sinnet, och du har det, och du förmedlar det på ett oerhört fantastiskt sätt. Så pass att du inspirerar så jag nästan skulle vilja fota ibland.
Men nej jag är mer aduiell än visuell. Jag hör du ser. Det betyder inte att jag är okänslig för himmelskt vackra bilder(ditt norrsken) som nästan tar andan ur mig. Men jag har tydligen mer audiodominans om du då förstår vad jag menar? Jag kan ta ut nästan vilka låtar jag vill på nästan vilka instrument som helst tex, så ja jag är mer aduell i min hjärna. Inget jag liksom har tänkt på så, men jag ser i jämförelse med andra hur de säger och uttrycker sig och då är det mer audio än bild för mig.
Så mycket spännande det du beskriver.
Hello Jonna, nice video, very well achieved…
everything in its path, each person has their own individual clock…
the best thing is to learn to recognize our own rhythm of work and of living…
much encouragement.
Greetings to you and Johan.
an old expression which may not translate very well:
‘Slow down, and you will get there faster’ 🙂
Enjoy the journey, Jonna. Everything will work out. Do not worry so much.
Vilket bra beslut att ta hjälp av Logoped! bra att du delar med dig för visst är vi många som behöver lära oss att lyssna på kroppen och ta paus ibland. Njuter av bilderna och den fina avslutningen med din finstämda röst och bilder till det. Tycker att titeln på låten är extra lämplig nu efter “valkaoset”, ha en fin helg!
Träden skakar barren rasar, är det storm
Nä de Jonna som sjunger så VACKERT att alla skogens djur rusar till Grundtjärn av längtan att möta en skogsfe utan sångsorg.
Va kul att det funkar.
Kram
Du är en helt fantastisk inspiration unga fina kvinna! På alla vis väcker, stärker och bekräftar du något i mig som viskar att det vill fram, att det vill skapas… Jag önskar så innerligt att jag vågade som du, ge till omvärlden allt vackert som bor i mig med, bara för att jag vill och för att det glädjer mig så. All lycka till dig! Fortsätt lyssna på ditt hjärta och berika oss som står kvar i drömsk längtan…
Kram från en 52-årig drömmare.
Träden skakar barren rasar, är det storm
Nä de Jonna som sjunger så VACKERT att alla skogens djur rusar till Grundtjärn av längtan att möta en skogsfe utan sångsorg.
Va kul att det funkar.
Kram
?
Fin berättelse. Tack för det! Jag tycker att vi alltför ofta idag inte förstår vikten av yrkeskunskap. Vi tror lätt att vi kan göra allt och att det ska bli proffsigt.
Magstödet pratar vi om i pilates också, just det där bandet som går runt magen och ryggen. Härligt att läsa att du fått så bra hjälp.
Åh vad glad jag blir över att läsa att din röst har kommit tillbaka igen ❤️ förstår att det måste ha varit otroligt jobbigt med så mycket stress och tankar kring allt detta.
Älskar dina långa inlägg som blir en hel liten berättelse. Och dina foton är magiska! Ska ta och titta på videon lite senare när jag kan se den på datorn i bra kvalité ??
Stor kram till dig!
Dearest Jonna, I am so touched by your music. It goes straight to my soul. Your voice is hauntingly beautiful. Thank you deeply for sharing this video, to hear and see you dream, and when the time is right, I will be able to get your music CD. You’ve gone through a lot, your vision is huge. I haven’t been writing much to you for so long, going through my own challenges, but I’m so happy to hear you’ve come through and regained your voice. I will remember the information about using the back – how interesting this is. The way you sing is how I feel and often hear music within me, especially when I am in nature. All your recent accomplishments, IKEA and the jewelry, this new music, is so inspiring. In the past, I have found with my books, that taking time away from them when I thought they were finished always proved to be a good idea. And rushing caused great stress.Things bubbled up that I didn’t see before. The content only improved. Creation needs time to mature. Fallow fields await the seeds of spring. And your time away from singing has healed something very deep within you being. Much love and hugs, dear Jonna. ❤️ ❤️ ❤️
Din musik betyder otroligt mycket för mig, jag har problem med ångest och för ett tag sen upptäckte jag att det finns en enda låt som lugnar mig: Dance of the druids från Outlander. (som jag för övrigt skulle vilja höra dig göra en version av för vet att det skulle bli mycket episkt!)
Sedan lyssnade jag på din musik och kände samma lugn och frihet <3 Tack för att du gör sån fantastisk musik, jag tycker det låter som en bra idé att släppa en låt i taget!
Och wow, jag kanske också borde besöka en logoped, pratar alltid slut på all luft och får ont i halsen av det, speciellt när jag läser upp något.
Hej! Det låter bra med det du vill en låt i taget, sedan är det alltid spännande vad som kommer härnäst efter den första låten…spännande lycka till 🙂
Gomorgon varmhjärta
När glasbiten skar av nerven till
stämbandet och diafragman.
Kändes det som jag pratade som
vanligt, men det lät som en väldigt
svag viskning. Fick gå hos logopeden
och lära mig att jag också gjorde fel.
Men jag har fortfarande en ovana
att ibland spänna halsen.
När jag slappnar av känns det som
om halsen “sjunker”, rösten djupnar
och det blir lättare att andas när
jag anstränger mig.
Du har kanske också känt det?
Har du fått bettskenan? känns?
Ett långt blogginlägg, ja.
Känns som att få sitta vid elden,
röraom med pekpinnen och lyssna
på hur du ser dig själv ❤
Jag tror att vårat “jag” pågrund av
omgivningen, åren, LIVET.
Är i en ständig förändring.
Ibland märks den inte
Ibland tar den skutt.
Och Mats verkar vara ett fint sätt
att ta steget in i ett samarbete.
Dina visioner har utrymme att bli
verklighet av det du “ser”.
När jag här på min planet ser
det du såg, känslan i dina visioner.
Text, bilder…❤
Om jag får önska mig något?
Du skapar blandningen där du
MÅR som BÄST
(svårt oavsett vilja)
KRAM
❤
Hej Jonna.
Det var verkligen skönt att läsa att du fick en tid snabbt till en logoped, jag led nämligen själv av lite samma problem för nio år sedan, då jag förlorade rösten och var utan den i ett halvår (det är nästan ofattbart hur begränsad man blir utan talets och sångens gåva). Så det var skönt att se att du fick hjälp snabbt, så att du snart kunde börja prata och sjunga igen!
Massor med kramar ❤
Jag är rädd att jag kommer få problem.
För att jag pratar med min bebis!! Gaaahh.. varför ändrar vi sättet vi pratar på när det gäller barn och djur?
Jag vet inte var min naturliga röst är längre, finns den ens där? När jag pratar med vuxna så tycker jag ändå att jag låter fel.
Wooops.
Jonna, whatever happens, happens for the best. You were lucky to find a proper voice therapist, so now your path to a dream of recording a disc may be just a bit longer but straight and reliable 🙂 wish you success on this way, as well as in other projects (agree that keeping balance is an important factor in creative work).
P.S. the photo of you with double exposition is amazing!
Dear Jonna,
thank you so much for sharing your hard times and your learnings <3. This is so authentic and so human. We all know struggles like this. And it gets hard when you need your body and full physical presence to perform. I'm so glad you got your voice back <3. I love listening to you. Your voice and songs give me so much power and inspiration. You have been my personal inspiration to start over singing again 🙂
Although I would love to listen to your upcoming album, I'm happy that you take your time to create it. I'll be patient and I will wait with pleasure, no matter if it's released in December or July or even next December! Take your time, dear one.
In April I started a yoga teacher training. It is based on "Alexander technique". It was invented by an Australian opera singer who had trouble with his voice. He realised that this voice is strongly dependant from his body postures. To create the right body posture was his relief to get back his full voice. The technique is quite simple. If you’re interested, there are a lot of good sources in the web. Please don't hesitate to ask me for further recommendations.
All the best,
Carolin
Tack Jonna <3
Hej Jonna! Jag bara hamnade här på din blogg och läste det här inlägget idag. Och det var så perfekt synkat med mig! Jag hade också bestämt mig för att göra en skiva 2018 och har klart och tydligt deklarerat det för alla och jobbat med totalfokus. Men för nån månad sen kändes det bara som att jag gick in i en vägg. Jag tappade inte rösten, men jag kände bara: Detta kan jag inte göra själv! Jag har en studo och jag har all utrustning men ingen nätverk att få ut min kreativa skapelser i.
Att läsa ditt inlägg var på nåt sätt en bekräftelse att : Ja, det är ok att känna så här nu! Kanske behöver jag bara vila lite.. och jobba på att lösa upp nån blockering 😉 Att jobba med rösten än ju väldigt djupt, det rör vid så många lager, det är att blotta själen. Och det är väldigt spännande, vackert, underbart och helande! Låt det växa fram organiskt…