Nästan varje morgon går jag ner till sjön/isen. Det är en lagom promenad genom skogen och ett underbart sätt att börja dagen på. Nanook får springa fritt och jag får tid till att inte tänka. Den lilla stunden varje dag ger mig så mycket. När jag kommer hem efter promenaden är Nanook trött och jag laddad med ny energi för att sätta igång med dagens sysslor.
Det är en av alla underbara fördelar som jag ser med att bo såhär. Naturen finns tillgänglig för mig när jag vill. Dag som natt. Inga färdiga parker eller elljusspår, ingen trängsel, inga köer. Jag kan bara springa ut genom dörren och sedan är jag där. På en plats som ger mig ett otroligt lugn i hela kroppen.
Ja nu kan vi njuta av vår natur isarna håller och snön är på ingång. Men ta med lite ved ner och gör en brasa finns inget som suger ut negativa tankar som att se in i en lägereld. Sen är man som en ny människa
Hej, där är alltid nagon sak jag filosofera över när Du fota dig själv: hur fokussera Du da? Använder Du fjärrutlösare eller intervall eller nagon bestämmd fokusmodus? Jag producera ofta en massa oskarpa bilder när jag gör det. Men det är bra att ni har snö till jul nu!
Just för tillfället så saknar min fjärrutlösare batteri, så här använde jag endast självutlösaren i kameran.
På första bilden fokuserade jag på bänken där jag satt. Och på bilden när vi sprang så hade jag satt fokus någonstans där på isen och så tänkte jag att någon av bilderna säkert skulle bli bra. 9 bilder togs i ett intervall och endast en bild blev i fokus, den som jag lade upp 🙂
Men med en fungerade fjärrutlösare så kan man ställa in så fokusen rör sig efter där man är. Men det finns ju risk att det kan bli lite fel också ibland. Men efter att ha fotat med fjärrutlösare och självutlösare i så många år är jag väldigt van. Jag vet hur jag ska göra för att det ska bli bra (oftast).
Jag förstår dej verkligen!
Vilken lycka både för dej och Nanook att få leva så fint.
Så borde vi alla få börja våra dagar i harmoni med naturen och se dess skiftning allt efter väder och årstid.
Det gör ont att höra men jag förstår att du har våndor inför framtiden som borde vara ljus och fin. Njut av det du har och vårda dina minnen. Skriv av dig eller måla vad du känner så du får utlopp för dina känslor. Det finns väl en grillplats nere vid badstranden? Men helst inte ensam då. Åker gärna 8mil för att grilla en korv eller två 😉
Våndor inför framtiden? Tänker du på planerade vindkraftverken? Hade svårt att tyda din kommentar. Lät på den som om jag skrivit ett långt inlägg om oro inför framtiden 🙂
Och jag grillar helst ensam 🙂
Jo nog var det om vk. Så det var tråkigt att du tog det så. Men vad har jag gjort för att utstå din aggression? Är det nåt fel så har jag inget här eller där att göra. Jag åkte ändå upp så ? Jag vill att du mår bra i värmen utan bekymmer.
Oj oj, aggression? Det var o ta i 🙂 Jag var verkligen inte aggressiv i min kommentar. Ville bara veta om det var vindkraft du menade. Var svårt att veta eftersom blogginlägget inte handlade om det, men gissade att det var det du menade ändå.
Hej! Jag undrar en sak angående Nanook, och det är om du aldrig är rädd för att han ska springa efter ren eller andra vilda djur som kan locka när han är lös? Eller är han inte en sådan ras helt enkelt? Han är en superfin hund vad jag har förstått, men tänkte bara om du funderat över detta! Kram!
Hej Evelina!
Jo Nanook är en sådan typ av hund som gärna nosar spår och skulle säkert vara en väldigt duktig jakthund. Jag måste gå i koppel med honom, i alla fall i byn, annars rymmer han iväg. Kanske inte just för att spåra något djur men däremot leta upp gamla älgben från jakten eller välta ner grannarnas soptunnor osv. Då kan han vara borta i flera timmar.
När jag går ut med honom i skogen däremot så brukar han hålla sig nära mig. Han springer iväg en kort sväng och sedan tillbaks till mig. Det har hänt en gång att han kom med en ren framför sig. Och en gång med en älg. Men annars har det aldrig hänt. Jag önskar såklart att han inte hade jakt-instikten i sig men nu har han det och jag försöker få det att funka så bra som möjligt både för han och för mig. Han är en hund med en otrolig energi och jag skulle aldrig klara av honom om han inte fick springa lös lite då och då. Helst varje dag. Annars går han på väggarna, blir orolig och gnällig och drar så hårt i kopplet att jag bara flyger efter 🙂
Så för att han ska må bra och få utlopp för sitt behov av “frihet” låter jag han springa lös i skogen, men försöker alltid ha koll på att han är i närheten och inte försvinner iväg. Självklart finns alltid risken att han skulle kunna spåra något djur och jaga det men det har hänt endast två gånger och jag hoppas att det ska fortsätta funka okej 🙂
Detta är något jag tänker på ofta, så det var en bra fråga du ställde 🙂
Kram!
Önskar jag bodde som du, med natur och frihet utanför dörren, det är värt så mycket både för oss skogsnissar och våra hundar. 🙂
Ibland undrar jag om du finns på riktigt,men du är nog ett skogsrå eller vittra,men du är otrolig, tur att du finns och att vi får vara med på din resa,det är ovärderligt.
Åh vad fint skrivet Åke. Men jag finns på riktigt och jag är en helt vanlig människa 🙂
Jätteglad att du följer min blogg! Kram på dig!
Tror kanske hon finns på riktigt,
om man hade mod kunde man fått reda på det om man besökte nån utställning eller så.
Tänk om det tom. är så att verkligheten överträffar bloggen?
Men ett sånt mirakel vågar man knappt hoppas önska eller tro på.
(hört ryktas om att det tom. kan va så faktiskt)
Vi får hoppas att du inte är någon Vittra för dom var elaka och det måste ja säga att det är du inte.När man pratar med dig och ser ditt leende så blir hela dagen räddad
Åh jag har också en fråga angående fotograferandet som kom upp när jag såg den fantastiska bilden på dig mitt i ett tungt snöfall som du la upp längre ner. Verkligen SÅ fin bild, men jag undrar om du har nåt form av skydd på kameran så att den inte ska ta in vatten från snön?
Tack för din fråga!
Om det regnar eller snöar jättemycket så brukar jag bara trä en vanlig fryspåse över kameran. Det är kanske inte bästa sättet men det är billigt och funkar ganska bra ändå. Den kameran jag har nu är väldigt tålig. Ibland har jag haft den ute i snöstorm utan skydd och det har aldrig varit några problem. Men det är nog bäst att alltid försöka skydda den.
De är bra att tillåta sig att ta en paus då och då och släppa alla mer eller mindre nödvändiga tankar och bara vara. Att busa med en glad hund, eller för den delen bra sitta och titta på, är ett både bra och mysigt sätt.
Kram!
Jag hade ett sånt ställe jag brukade fara till för att njuta av naturen, stillheten och prata med Jesus. Nu är där ett kalhygge så det blir o hitta nåt annat ställe.
Nån gammal Jäg-mästare började prata me en grabb som oxå ofta drog sej undan till naturen och fundera på om det ev. kan finnas nån skapare bakom allt unikt.
Dom stötte på varann i skogen…
Efter han fått skäll av prästen & folk i kyrkan där han bodde för att han gick för lite till kyrkan så var grabben som nyligen upptäckt sin Skapare ganska nedstämd & bekymrad, men så sa jägmästaren såhär:
-Det är bättre att du sitter i Skogen & tänker på din Skapare än att du nöter kyrkbänken & tänker på skogen….
Kan ibland förså lite vad han menar…
Vilket bra svar
Fick han nå fisk grabben som skulle me ut å pimpla på isen me dej Per?
Jag kan bara hålla med om att det är skönt att komma ut i naturen, man kan bara gå eller ta med sig en termos och fika o fundera på livet.
och med en fyrbent vän så blir det roligt.
Åh önskar vi också fick en vit jul här nere i Kolmården, är inte riktigt samma julkänslor inombords 🙁
http://www.drömhuset.nu