Häromnatten var det stjärnklart och sovrumsfönstret stod öppet, det gick inte sova och inte heller bli förbaskad på näktergalen. Bara lyssna och njuta. Men plötsligt hörde jag två katter som började sjunga högljudd duett precis utanför, inte alls lika vackert. Det är tydligen så katter kommunicerar sinsemellan när skärmytslingar skall lösas. Min siameskatt är en envis rackare och har röstresurser, han ger sig inte. Till slut gav den större bondkatten upp och smög iväg väldigt tyst och försiktigt. Näktergalarna fortsatte med sin sång tills de övriga fåglarna satte igång timmen senare och tog över.

Under tiden hade katten hunnit in för äta sin frukost vilket han givetvis fick och jag kunde pusta ut lite grann innan dagens göromål började klockan 8. Blytrött staplade jag ut medan katten i godan ro låg ihoprullad och sov. Livet på landet kan ibland vara barskt.