Nicke Sjödin, föddes i Röån 1934, några mil här ifrån Grundtjärn. Han var en stor profil och hade många fans både i Sverige och utomlands. Han var poet, författare, krönikör och underhållare. Han har skrivit 18 böcker med dikter skriva på den härliga dialekten röåmål. Hans dikter handlade om allt från kärleken till sin hembygd, roliga minnen och barndomen. Nicke gick bort i cancer 8 april 2009 i Sollefteå. Bara drygt ett år innan jag flyttade hit.
När jag för någon månad sedan fick ett telefonsamtal från hans son Jerker Sjödin, så visste inte jag så mycket om Nicke. Jag hade hört talas om honom, och min mamma hade haft hans fru Hervor som lärare när hon var liten. Men jag hade aldrig läst något som Nicke skrivit.
Jerker berättade att de sedan 5 år tillbaks varje år haft en stor gala i Sollefteå, där de bland annat delat ut Nicke Sjödin-stipendium. Och så berättade han att jag vunnit Nicke Sjödins talangstipendium 2013, på 5000 kr. Det kom som en chock för mig, och jag blev alldeles till mig av glädje. Och jag skulle få komma på galan den 10 oktober för att mottaga mitt pris.
Mitt i glädjen blev jag också nyfiken på vem Nicke verkligen var. Min mamma berättade en hel del och jag läste lite på internet.
Så en natt, så drömde jag en märklig dröm om Nicke. Jag drömde att han och jag var på ett bibliotek. Vi pratade om allt möjligt, skrattade och han visade upp alla sina böcker och berättade djupt om texterna han skrivit.
Det var för mig en väldigt stark dröm. Jag vaknade upp med en känsla av att den gav mig något speciellt. Det kändes nästan som jag hade träffat Nicke. Och trots att jag inte minns vad han sa så hade jag en känsla av att det ändå påverkat mig på ett omedvetet plan.
Samma dag fick jag en idé. Jag skulle åka till biblioteket i Sollefteå och låna någon bok som han skrivit. Jag googlade först på hans böcker, så jag kunde vara förberedd på om det var någon bok som jag fann extra intressant och som jag skulle leta efter på biblioteket. Och det gjorde jag. Hans sista bok, som kom ut efter att han gick bort. “På annersia”, som betyder på andra sidan, och den fäste jag mig vid direkt. Jag läste ett utdrag av bokens sista dikt som heter just “På annersia”, som var den enda som blickade framåt istället för bakåt. Jag blev väldigt berörd av de där orden jag läste. Och fick genast en väldigt klar och stark bild framför mig. En bild som tolkade hans dikt.
Jag åkte till biblioteket och lånade boken. Jag ville läsa hela boken och även läsa hela dikten “På annersia”. Jag fick även låna hans två första böcker av min gammelmorbror Tage, som min gammelmormor köpte en gång i tiden. Både jag och min mamma läste högt ur böckerna en kväll och vi skrattade så tårarna rann åt de roligt formulerade berättelserna. Det är något med den där dialekten som får något att bubbla i mig. Det känns så “hemma”. Kanske för att min mormor, morfar och Tage och många andra äldre här pratar lite sådär.
Sedan ville jag ta det där fotot som jag såg så klart i huvudet. Jag blev överraskad när jag såg den tecknade bilden intill dikten. Den var läskigt lik bilden jag hade sett framför mig. Mest vattnet, och kläderna på mannen som stod vid floden.
För att kunna ta det där fotot behövde jag folk som kunde vara med på bilden. Så jag åkte runt i byn och knackade på hos mina grannar och berättade om min idé, och frågade om de kunde ställa upp som statist på fotot. Jag fick ihop en härlig skara grannar och dagen efter möttes vi i gammeldags kläder för att gå ner mot sjön och ta fotot. Det var den vackraste av höstkvällar. Sjön låg spegelblank och ljuset var så milt. Så mjukt. Kunde inte önska en finare kväll.
Jag fick fotot precis så som jag önskade, och efter fotograferingen åt vi middag tillsammans. En minnesvärd och rolig kväll.
Jag önskar att jag fick träffa Nicke. Jag får känslan av att han kände samma kärlek till hembygden och naturen här omkring som jag själv gör. Efter att ha läst några av hans böcker har jag själv blivit inspirerad till att skriva en egen bok framöver. Med mina texter och foton.
Jag ser verkligen fram emot att gå på galan i Sollefteå i morgon. Det är en enorm ära för mig att få mottaga det här talangstipendiet.
Jag ska dit med min fina tremänning Åsa. Det ska bli så roligt att få träffa Nickes fru Hervor, och hans två söner, Jerker och Jacke sjödin. Och allt annat folk såklart! Det kommer bli en rolig kväll. Och mitt foto som jag tolkade från Nickes dikt, kommer också att visas på galan i morgon.
Fotot har jag såklart döpt till “På annersia“. Och det vill jag tillägna Nicke, på andra sidan 🙂 Här är ett utdrag ur dikten:
“Å va je sakn
Ji på annersia
Nu ä vi gammal,
men jäg hoppas
få råke ji
På annersia”
Alltså, Jonna, du är fantastisk! Jag blir helt rörd av bilden. Den säger så mycket och inger på något sätt tröst. Speciellt när jag tänker på de kära mina, som väntar på annersia. TACK alla Jonnas fina grannar!
Så fint skrivet, Nicke Sjödin kommer jag ihåg från radion. Så många roliga stunder med honom! Grattis till priset!
Tänk vad djupt en liten text på någon konstig dialekt kan borra in sig i hjärtat. Trots dess korthet så kan det inte bli mer solklart, ärligt och avgörande än det här. Helt underbart. Och vacker bild.
Jag kan rekomendera att du ser filmen som Mikael Viklund har gjort om Nicke
På min breda och fula dialekt
http://www.mw-produktion.se/17657265
http://youtu.be/7qbmT-lvEM4
Jag sitter här och ryser. Och gråter. Vilken historia! Och vilken hyllning till Nicke. Ha det så kul på galan!
Oj, blev alldeles tårögd när jag såg bilden som avslutade inlägget. Otroligt rörd av både dikten, bilden, och allt du skriver. Vackert!
Oj, så häftigt! Vilken vacker dikt och bilden är verkligen klockren!!
Grattis till priset!
Åh så fint Jonna! Älskar fotot, känns verkligen som om det skulle vara tagit förr i tiden. Riktigt fint gjort. Och vilka underbara grannar du har!
Grattis till priset, väldigt hederligt! 🙂
Nä men så fint människa!
Vackert skrivet och vacker bild! 😀
Vilket fint foto Jonna! Och du är såå värd att få ett talangstipendie.
Åå så vacker bild och så passande! Kan tipsa om att Jacke Sjödin är en av de roligaste människor jag mött! Helt underbar!
Hej Jonna!! Vilken konstnär och levnadsglad människa du är, du som ett solsken man blir glad när man ser dej och dina bilder, du låter människor få uppleva det du fångar genom linsen på din kamera, samtidigt som du förmedlar en känsla , man blir så berörd av alla olika känslor ,de e enormt helt ofattbart och vilken gåva att kunna sprida detta. Jag hoppas att fler får upp ögonen och ser vad livet har att ge, allt det här som vi har gratis runt omkring oss, att vi tar till vara av det naturen ger och får uppleva det tillsammans det är en enorm skatt som vi skall vara rädda om, Tack för att du delar med dej, ta hand om dej!
Jonna , vilken gåva du har – hoppas du förstår det själv?
Jag är helt övertygad över att Nicke var till dig “från annersia” just för att han vill hjälpa dig på den väg du valt. Den där “drömmen” var mer än bara en dröm – det var helt klart ett besök av Nicke själv. Jag kan se honom mysa inför tanken på att få jobba med dig – din “idé” kommer från honom – det är på det sätt han hjälper dig att plötsligt ge dig idéer som du själv jobbar vidare på.
Om du “missade” honom i livet – så har du honom helt klart med dig nu – från annersia…
Jag blir så glad för Nickes skull – och för din – att ni hittat varann – all lycka på vägen med det samarbetet – det kan bara bli BÄST! 🙂 <3
Med vänlig hälsning Annika Falkensson
Men så fint 🙂
Kramar Åsa
Tack Jonna. Så fint du berättar med ord och bild.
Min favoritdikter av Nicke Sködin är den här:
Inuti hemstickevanten känns omtanken tydligare än i köpenesvanten.
Å omtanken – han värm han å.
Jag kan den utantill så det kanske inte stavas precis så där, men jag tänker på den jag sitter och stickar.
Mållös, igen. Alltså detta fick mig att bli tårögd, vilket otroligt fint inlägg, vilken vacker hyllning, vilket magiskt foto. ÅH. Du är så. Himla. Värd. Detta stipendium. Du skänker så mycket inspiration – dagligen! Lycka till imorgon!
Jag håller med! Jag grät när jag läste detta inlägg!
Du är verkligen så himla duktig! Det är så roligt att titta in här. Du har så mycket att berätta, både med dina bilder och dina ord.
Jonna,jag blir stum. Vilken talang du har! Folk älskar dig och dina idéer
Grattis till priset Jonna! Vad vackert du tolkat dikten och vilken fin gest. Jag tycker du är alldeles fantastisk! Stort grattis ännu en gång.
Se där grattis som ja skrev i morse på ditt förra inlägg ja väntar på boken
Jag fick också tårar i ögonen. Vad vackert skrivet. Jag läste alltid Nickes kåserier och sen hans son Jackes efter Nicke gått bort. Älskar det de skriver.
Grattis och bilden, ja vad ska man säga – du gör det om och om och om och ..igen.
Grattis, Jonna! Du kan vara stolt över detta pris! Jag hade Nicke som lärare, den bäste man kan tänka sig. Tack vare honom fick jag möjlighet att följa min dröm!
Wow, bilden. Häpnadsväckande vacker.
Grattis Jonna till
Texten,bilden,stipendiet.
Så himla fint.
Grattis Jonna! Du är helt fantastisk! Vad dina grannar ska vara glada som har dig som granne. Kram!
Här sitter en till som började gråta av det här inlägget. Så otroligt vackert. Både fotot och dikten! Och din berättelse förstås. Tack för att du delar med dig!
Grattis till priset, och vilken fantastisk bild som berör mig till tårar. Tack!
Helt underbar bild och grattis till talangstipendiumet 🙂
Oj oj finner inga ord! Så himla fint skrivet & vilken fantastisk bild:) Grymt jobbat!!!
Vilken fin bild tolkar dikten jättefint. Du är så duktig. Kram
Stark och häftig upplevelse som berör genom skärmen!
Vilken härlig dröm du hade! Bilden är fantastiskt vacker! I min trakt läser vi Jacke Sjödins härliga kåserier i Uppsala Nya Tidning.
Varma kramar
Susanne
Grattis till stipendiet! Du sopar snart rent med priser där uppe i norr.
Jag hade Nicke Sjödin som lärare i engelska. Det avgjorde antagligen att jag sedan också valde att läsa engelska på Universitetet. Han var en ekvilibrist även på det engelska språket.
Wow, båda bilder i detta inlägg är ju helt magiska 🙂 Grattis till stipendiet!
Ja du, Jonna… jag är mållös. Du går från klarhet till klarhet i dina projekt. Vilken fantastisk hyllning! Fortsätt bara fortsätt på din kreativa bana, din publik växer.
Vackert!! =) å ett stort Grattis Jonna!! <3
Jonna du är så fantastisk!
Så kul att du får stipendiet! Det visar att du är på rätt väg med all den välförtjänta uppmärksamhet du får. Fint att även få stifta bekantskap med Nicke Sjödin som tidigare var mig okänd. Just sådan diktning på dialekt tycker jag är intressant även om den i början kan vara svår att förstå. Att läsa högt gör det mycket lättare.
En annan författare från ungefär samma trakter är Pelle Molin som jag blev helt begeistrad i när jag först fick tag i hans böcker. Jag hoppas Nicke Sjödin blir en lika intressant bekantskap. Japp, jag klickade hem ett par av hans böcker ikväll. 🙂
Kan bara hålla med alla här ett underbart blogginlägg!!!! …..och någon här tyckte att du inte gör något.. skall man skratta eller gråta?
Men åh vilket fantastiskt foto! Gör mig alldeles tårögd!
Alltså, jag tror jag älskar dig!!
Helt otroligt. Hade aldrig hört talas om honom innan, men måste kolla in hans dikter nu. Älskar hur magisk den här bilden är, är både vemodig och kärleksfull på en och samma gång. Jag njuter av bilden och är helt översvämmad av känslor då det får mig att tänka på de jag förlorat. De kanske bara väntar på mig därborta.
Du kan ju träffa Jacke Sjödin, hans son.
Inte så stor skillnad, mkt rolig filur.
Pingback: På annersia ‹ Fjällträdgården
Helt fantastiskt Jonna!
Jag vill absolut köpa din bok!
Vilken underbar bild och tolkning av en sån fin och tänkvärd dikt. Tack fina Jonna! Sitter här nu alldeles tårögd, som så många andra. Nu ska jag tända ett ljus för min älskade och saknade mamma och riktigt längta efter och tänka på henne.
Grattis Jonna!
Jacke Sjödin, hans son är alldeles fantastisk. Har sett honom när han rimsammanfattade på en konferens…. Man blir alldeles stum!
Grattis Jonna till detta hedervärda pris. Du är värd det många gånger om 😀
Böckerna är härliga så trevlig läsning önskar jag dig. Häftigt att du kunde drömma så där. Jag tror fullt och fast på att det var en hälsning från andra sidan du fick. Gillar skarpt fotot du åstadkom därefter.
Jag letade förresten efter dig bland kandidaterna till Norrmejeriers Stipendium, men där fanns du inte. Tycker du gör mer för Norrland än alla tidningar där uppe, eller “flytta till Resele-gruppen” gör.
Jonna fick Norrmejeriers stipendium redan 2011 🙂
Jonna är ju en av medlemmarna i årets Jury för Norrmejeriets stipendium!
Wow. Det visste jag inte. Lite sent att gratta till det nu kanske men jag säger det ändå: GRATTIS till Norrmejeriers stipendium Jonna 😀
Grattis till stipendiet!
Så himla fin sak du gjorde! Blir tårögd! Det är så härligt med dig att du GÖR! Du får en idé och sen kör du bara! Jag tror att Nicke sitter uppe i himlen och är alldeles varm om hjärtan!
Förresten älskar jag också dialekten! Så mysig!
Grattis till stipendiet!
Du kommer att få en trevlig kväll tillsammans med familjen Sjödin. Själv kom jag i kontakt med dem i början av 80-talet. Hervor var min franskalärare, Jacke läste jag drama med några terminer, Jerker svärmade alla tjejer för och Nicke, ja han höll tal när min årskull tog studenten. Hans dikter kom lite senare, men de har jag burit med mig alltid och din bild – ja, alla har redan sagt det. Så fin och passar så bra, så bra…..
Underbara du, jag förstår att Nicke tagit kontakt. Han var underfundig som få och det är även du på ditt sätt. Jag hade både Hervor och Nicke som lärare på läroverket i Sollefteå. Underbara människor båda två.
Jag har de flesta av hans böcker och brukar läsa dikter av honom på bred dialekt på de flesta familjehögtider jag deltagit i. Det uppskattades tom i Halmstad. Då min dotter gifte sig mailade jag till honom och bad om förslag på någon dikt som skulle passa till bröllop men eftersom han då låg på sjukhus kunde han tyvärr inte gå igenom alla böcker. Men han gav mig några förslag. Inte långt därefter fick jag höra om hans bortgång.
Grattis till stipendiet! Själv lever jag ett stressigt liv men husrenovering, barn, karriär, etc och kan sakna möjligheten att göra saker som är sprunget ur lugnet. Därför är det så härligt att läsa din blogg om alla roliga och fina saker som du tar dig för – att du gör något med din kreativitet, möjlighet till reflektion och eftertänksamhet och att många gånger kunna ta dagen som den kommer.
Gud vilken fin bild!
Och väldigt intressant att få läsa hela historien bakom! 😀
Åh vad glad jag blir när jag läser detta! Underbar bildtolkning av dikt! Jag hade turen att träffa Nicke några år innan hans bortgång. Han var mycket lång och ståtlig karl må jag säga och hade verkligen förmågan att skriva. Grattis till stipendiet! Och hoppas du får en trevlig kväll!
Jonna, du blir bara bättre och bättre!!!
Bilden är underbar och högst gripande… <3
Grattis till priset!
Kramar från Paula på Gårdsbacken
Jonna – du tar andan ur mig! Du är bara BÄST! Jag tror helt klart att Nicke sökte upp dig från “annersia” – han vill vägleda dig på din väg och kanske dessutom få möjligheten att få “finnas med” ett tag till…
Bilden var dessutom bland det bästa jag sett på länge!!
Grattis till morgondagen – det är du värd!
Fantastiskt!!!
Jonna, genialt, kreativt, vackert. Jag var en stor beundrare av Nicke och njuter nu i Uppsala av hans lika otroliga son Jackie. Du är en så värdig pristagare, det visar inte minst detta foto.
Grattis! du är en värdig stipendiat till Nicke Sjödin-priset. Jag själv minns många intervjuer, anföranden och skivinspelningar av Nicke under slutet av -60 och början av -70talet. Han var verkligen en bygdens man och hade en underbar förmåga att beskriva livet med sin dialekt och med massor av humor. Många glada skratt men underton av allvar. Lycka till och ha en trevlig kväll på galan.
Ja Du Jonna, Du är helt underbar. För att inte tala om bilden.
Grattis till ännu ett fint pris i Din samling. Du är värd alla priser i världen!
Ha det så bra vid prisutdelningen. Kram Anki
Grattis! Fantastiska bilder! (Behöver inte säga mer, tror jag) 😀
Finns inga ord som beskriver hur berörd jag blir av era kommentarer. Tack från hela mitt hjärta <3
Du är värd alla ord som skrivs här idag
Helt enkelt underbart att läsa dig., vâr norrländska Jonna frân Stampen som hittat sin plats i allas hjärtan däruppe precis som Nicke Sjödin. Grattis till stipendium ! Kul. 🙂
Wow vilken berörande berättelse! Så fascinerande att läsa detta. Man lever sig in i hur du beskriver din upplevelse ang Nicke, drömmen och alltihop. När man så läser dikten i slutet på inlägget och ser bilden så suger det till i magen och tårarna kommer. Otroligt stark känsla. Överrumplande. Känns så häftigt att bli så berörd. Du förmedlar något alldeles speciellt och unikt. Det känns så äkta och befriande.
Nicke Sjödin minns jag från hans underfundiga krönikor/kåserier i Sundsvalls Tidning i slutet på 90-talet/början på 00-talet.
Stort grattis till stipendiet!! <3
Jonna, kommer du ihåg, när jag tog mod till mig och skickade det där första mailet, att jag skrev att du skulle göra en fotobok om ditt första år i Grundtjärn? Det tycker jag fortfarande att du skall göra! Och du har ju massor med vackra bilder utöver dom från första året så jag ser fram emot mer än en bok från dig. Dom skall i så fall få en hedersplats i min bokhylla!
Båda bilderna i det här inlägget är magnifika. Även på mig knöt det sig i magen när jag såg den andra bilden, “På annersia”, och tårarna kom då mina tankar gick till mina föräldrar som finns just “på annersia”.
Stort grattis till det fina priset Jonna! 🙂
Vilken vacker berättelse och vad vackert du gjorde av allt!
Alltså Jonna, du är ju bara helt otrolig! Talang är ordet! Är en ära för mig isig att få gå på galan tillsammans med dig! Det kommer bli toppen, du kommer få en känsla för vem Nicke var genom Jacke 🙂 Ses snart..
Jag satt igår tittade ut mot annersida havet och gjorde försök att stapla sten. Fick underbar frid i själen. Samma känsla kommer när jag tittar på din bild! Tack Jonna du är fantastisk fotograf!
Magisk bild. Ryser när jag ser den för att den ger en vemodig och glad känsla i kroppen på samma gång. Bilden är fantastisk och älskar redigeringen 🙂
FANTASTISKT! Underbar bild! Grattis till Priset och även bilden!
Grattis till priset 🙂 Vad roligt. Och vilken bild! Riktigt bra fick ni till det.
Haha så säger min pappa med, “han bo ju på annersia vägen”.
Helt underbart!!!!!
Mycket bra sammanfattning av en STOR diktare,jag (tror) att jag har dom flesta av hans böcker.Och Priset är dig väl unnat.
Vilket roligt projekt, och vilken häftig tolkning! Stort grattis till stipendiet också!
bilderna är sagolika, så vackert!! Jag ryser….
Jonna du är bara bäst!
Jag och min sambon sitter här och läser och tittar på dina fina bilder,
med tårarna rullande ner för våra kinder.
Jonna du är bara bäst!
Grattis! Kram och fortsatt lycka till
Ditte
Hej!
Jag tror inte att jag någonsin har kommenterat en blogg.
Jag är 25 år, född och uppvuxen i Junsele. Jag älskar naturen och hembygden, precis som du. Nu pluggar jag på annan ort (typ så långt bort man kan komma utan att lämna landet) och saknar allt det du har så mycket ibland.
Ville bara säga tack, för alla vackra bilder och för att du delar med dig av dina tankar kring ditt – och mitt – vackra norrländska inland.
När hemlängtan är som värst, då läser jag din blogg och blir lite lite gladare igen 🙂
Med vänlig hälsning, Linda.
Galet talangfull är vad du är – stort grattis till ett
fantastiskt möte och ett välförtjänat pris!!
Kram Johanna
Är det någon som ska vinna ett talangstipendium så är det du, Jonna. Undrar om inte Nicke Sjödin själv var med om beslutet. Med din genuina kärlek till – och känslighet för – livet och naturen så sänder du ut goda vibrationer. Det skulle inte alls förvåna om de nådde fram till Nicke.
Ett stort grattis till stipendiet!
Superfin bild med fantastik stämning, du fångade verkligen själen i dikten. 🙂 Jag älskar hur drömmar kan påverka en. Du fick nog kontakt där i drömmen…
Vilka underbara bilder! Du är så duktig! Och så roligt att alla ställde upp! Och Grattis till pengarna! Jag bara känner som alltid när jag läser din blogg: “Jag vill också!” Ett år till sedan får det räcka med Göteborg – jag flyttar till landet!
Grattis till priset Jonna!! =) Riktigt fina foton!!! Som alltid… =) =)
Den fantastiske Nicke Sjödin översatte en del psalmer till Junselemål i boken “Nickes lilla psalmbok”. Lyssna och njut när Ulrika Bodén framför en av dem…
Här är länken http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3336&grupp=18661&artikel=5172981
Wow helt otroligt! De var verkligen rörande.
Du är fantastisk Jonna, hur ska det sluta för dig? 🙂 Jag är så fascinerad och imponerad över dig, din talang och drift, hur du bara gör det, det magiska och självklara.
Du förtjänar så mycket all lycka och kärlek!
Kramar
Pingback: Alice och Nicke | PJ
Hej och grattis Jonna, brukar vara in och titta på dina bilder, och läsa vad du skriver. Men det här tar priset, det här MÅSTE bara bli årets bild, bland alla andra bra bilder du tagit är den suverän.
Hoppas du fick en trevlig kväll, men du hör nog mest hemma i skogarna kring Grundtjärn.
Lycka till i framtiden.
Ibland träder änglar ner på vår jord, säkerligen i ett speciellt syfte. Du är nog helt klart en av dom. Det du gör berör på ett så otroligt fint sätt och du vidgar människors vyer att se.
Carpe Punctum <3
Men åh vad vackert. Vilket underbart foto.
Så har jag alltid tänkt mig det, Jonna. Som din vackra bild.
När de vi älskar lämnar oss, lämnar de oss med sorg i hjärtat som gör riktigt ont.
Men då är det skönt att veta att de inte lämnat oss för alltid.
De har bara gått i förväg till den andra sidan!
Love & Hugs!
//Carl
Underbar bild! Grattis till stipendiet!
Vilken fototolkning av dikten, helt fantastiskt 🙂
Underbart… du är otrolig. 🙂
du får bekanta dig me Amos Persson
Dette bildet traff meg rett i hjertet! <3
Og dialekten høres nesten norsk ut, noen av ordene i alle fall. Minner meg om min bestemor 🙂
Det är jättekul att du fick talangstipendiet – det har du med råge gjort dig förtjänt av. 🙂
Jag fick både gåshud och en liten tår (minst sagt) när jag läste Nickes text och fick se din otroligt vackra bild som du och dina grannar hade skapat. 🙂
Vilken himla fin bild, älskar den!
Underbart, är det någon som kan levandegöra saker med film och tal så är det du. Suttit här och läst och sett bilderna, även tårarna har träng på och runnit ner för kinderna, helt magiskt, men kan inte hjälpa det som väl har jag ingen som sett mina känslor. Om någon är värt ett pris är det du; lycka till hälsar Kai-Ewe.
Jag älskar också Nicke’s fantastiska diktböcker med det språk som min mormor talade. Böcker med underbara ord som möxe och oblannesän 😉
Hans “Förr tillhörde jag Röåns IF” (Ångermanlands Fotbollsförbunds jubileumskrift) är också helt underbar läsning – “Lägg straffen du Nils-Eric, som ha tage studenten”.
http://www.youtube.com/watch?v=dH_064Sqjh0 att titta på när luften är fri
Så fin blogg:D! bilderna e jättefina!
Oerhört välformulerat och fantastiskt skrivet om Nicke Sjödin (som är och förblir min förebild inom dialekter) Du/Ni kan gå in och kika på min förnärvarande stillastående hemsida/blogg på mål. Man ska vara rädd om sin dialekt livet ut, likt Nicke gjorde.
Hela din sida är sagolikt magisk och otroligt fin.
Pingback: Nattpyssel | Jonna Jinton
Grattis Jonna! Underbar bild som berör till tårar.
Pingback: Bilder från vernissagen | Jonna Jinton