Kommentarer till Sömnparalys – nattens skräck

Av: Catarina

Catarina — Sun, 21 Aug 2016 10:57:22 +0000

Tillägg till Mias kommentar den 19 maj: Ja, tidigare när jag råkade ut för sömnparalys (har inte hänt på länge nu) brukade jag be Jesus om hjälp och då dröjde det inte många sekunder förrän djävlarna stack.

Av: Nannette Champeau

Nannette Champeau — Tue, 05 Jul 2016 14:13:58 +0000

I have experienced this many times. For me, it usually happens when part of my body is ‘numb’ and. I can’t wake up and I can’t move the numb leg or arm or whatever. Once I was trying to tell my partner to wake me up but he did nothing. (He said later he heard me but could not understand what I was saying). Finally, my cat came to my rescue and pounced on the bed right in front of my face to wake me up! Thank you kitty!

Av: Ellinor

Ellinor — Mon, 23 May 2016 18:24:29 +0000

Hej! Det är så intressant och befriande att höra din historia 🙂 Jag kommer så väl ihåg att jag var övertrött och somnade till i soffan, men efter ett tag vaknade jag och kunde inte röra kroppen…bara ögonen, men benen och armarna var förlamade. Jag kämpande och kämpade samtligt som ett högt gnisslade ljud dånade i huvudet. Jag kämpade verkligen för att komma tillbaka samtidigt som jag var livrädd. Efter några minuter eller ja kanske till och med sekunder kunde jag röra mig igen, men dom minuterna/sekunderna var dom längsta i mitt liv. Jag är livrädd för att hamna i det tillståndet igen, så fort jag känner att jag är på väg dit så får jag en panikattack och reser mig hastigt och börja gå. Jag önskar att det aldrig mer kommer hände eller att min rädsla för att det kan hända kommer försvinna. Tack förresten för en jätte fin blogg! 🙂

Av: Mia

Mia — Thu, 19 May 2016 09:08:31 +0000

Längtan efter något annat än det vi ser driver oss, kanske ibland åt helt fel håll. Nånstans inom oss vet vi att det finns Någon som söker oss, att det finns Något annat än det här. Det finns ett hål i oss som behöver fyllas för att vi ska bli hela. Naturen, musiken och människor är en del av detta, men helt hela kan vi inte bli utan Honom som älskar utan förbehåll, Han som vet vårt namn redan innan vi föds.
Vad har det här att göra med sömnparalys, kan man tänka? Men jag lider med er som upplever detta skräckfyllda mörker och vet att allt blir bra om ni ropar Hans namn.
JESUS.

Av: Filippa

Filippa — Thu, 19 May 2016 08:55:53 +0000

Jag är inte ett dugg andlig, och trodde tidigare inte alls på sånt här, men när min man dog så fick jag inse att det fanns mycket mer till världen än jag tidigare trott. Jag fick så många tecken, och kände (känner) sån närvaro. Drömt drömmar, hört röster, så mycket att jag blivit nästan rädd ibland. Han finns här, bredvid mig, i resten av mitt liv, vad som än händer. På samma sätt finns din mamma precis bredvid dig, alltid, i resten av ditt liv. Jag lovar!

Av: Isa

Isa — Sun, 15 May 2016 19:05:51 +0000

Hej! Vill tipsa dig om en mycket intressant dokumentär som heter The nightmare och handlar om just människors upplevelser av sömnparalyser.
Kram Isa

Av: Marie

Marie — Sat, 14 May 2016 08:08:30 +0000

Tack för tipset om padden 🙂 Det var en intressant lyssning och bra information 🙂

Av: Sandra

Sandra — Fri, 13 May 2016 14:36:55 +0000

Åh jag håller med! Jag har upplevt sömnparalyser i perioder sedan jag var 13 år. Jag har mest bara upplevt läskiga och otäcka paralyser där jag sett människor och hört oändligt många olika röster. Jag har aldrig varit med om att se det du beskriver på slutet men det låter helt fantastiskt ♡. Har hört berättelser från andra som lämnar sin kropp en stund och kan se sig själva under en sömnparalys 🙂 kan tänka mig att det låter flummigt men det är högst verkligt!

Av: Rebecka

Rebecka — Thu, 12 May 2016 20:57:19 +0000

Åhhh känner igen det precis. Var på språkresa i Bournemouth med en kompis när jag var 14 och upplevde vad jag minns som första gångerna. Kunde dock berätta för henne allt jag säg. Har upplevt det med jämna mellanrum alltsedan dess. Jag önskar jag kunde få ur mig allt som kommer i min twiligtht zone dessa timmar. Det är inte drömmar. Är vaken och medveten. Har hört de mest underbara symfonier och kompositioner och om jag bara hade kunnat förmedla allt i noter och alla olika instrument som är med så skulle jag nog knappast kommentera här : ))) Jag har upplevt både ljus och mörker. En gång upplevde jag en man som hade ett budskap till mig jag frågade gång på gång vem är du och han sa du ser det på min mantel och där var ett tecken som såg ut som ett a och ett B liknande tecken på varsin sida av ett X med Ett vad jag såg – såg ut som ett R. Jag började leta och leta efter tecknet. Online. Till slut fann jag det. Det var tecknet – det gamla – för Chi-Ro. Det var ett X och P men det såg ut som ett R sammansatt och …. Det ögonblicket var magiskt för jag han berätta om det tidigt på morgonen för några som trodde jag blivit smått galen. Men jag hittade det. Det var stort för mig då. Kan få föraningar också i form av musik, bilder, symboler, färger. Som tex innan Michael Jackson dog. Skrev om det på min blog. Lade dit både videon the final countdown och black and white på min sida, och skrev regnbågens färger på min status uppdatering och mood, thriller. I bloggen skrev jag att jag packar min väska i svart och vitt fem minuter i 12 och kastar tärningen då jag inte vet i vilken riktning jag är på väg. Plockar med de nödvändigaste. Solglasögonen, hatten, gitarren och lap toppen. Kände det på mig att de hade betydelse. Räknade bara mellan skillnaden mellan LA och Sverige den dagen. Exakta tiden stämde. Alla färger finns en symbolisk innebörd i. The secret forgotten languge. Premonitions and signs. Om du lär dig tyda dem. Så fascinerade så det är inte sant. Får mig att tänka på Jeanne D’Arc. Obeskrivbart för de som aldrig upplevt det, men för de som har. Skapas ett särskilt band. Av respekt för det mystiska. The symphony of the stars. Jag har också skrivit ner en önskan nu. Och lagt i elden. Och tänt rökelse. Jag hoppas det blir vår tur nu. Hopppas hoppas hoppas. Lycka till du med. Ni ?. Kram Rebecka ???

Av: Maya

Maya — Thu, 12 May 2016 11:19:01 +0000

Min man både pratar och gör saker i sömnen. Ibland är det lite kul, men om jag är trött och vill sova kan det bli jobbigt (särskilt om det är flera nätter i rad) för jag blir klarvaken av minsta lilla rörelse eller ljud. Hur trött jag än är. Och med dålig sömn redan som det är kan det bli tufft. Ofta är han iallafall rolig, det är ju tur att han är SÖT 😉 Ibland vaknar han och inser att han sagt eller gjort nåt tokigt, ibland vaknar och minns han inte. Jag tror också att jag innerst inne är omedvetet orolig att han ska typ gå ut genom dörren i sömnen utan att vara medveten om det och råka illa ut, typ bli påkörd, ramla eller råka ut för nåt. (Han har faktiskt kört bil en gång i sömnen, bara ca 50-100 meter utan trafik och människor i rörelse, men galet ändå!). Därför blir jag nog liggandes vaken ett tag tills han “somnar om”. Jag har nu lärt mej att han gör detta när han är som mest orolig, stressad och har mycket på jobbet, övertid och sånt. Då kan jag ha mer “koll” på honom så att säga.

Har en hel del roliga anekdoter om saker han sagt i sömnen som vi ofta skrattar åt såhär efteråt. Som sagt, det är tur att han är söt <3

PS! Jättefina fotoillustrationer på sömnparalys. Lättare att "se" vad Du "ser" då!

Kram!