Alltså, ni vet när man tänker, så hör man ju också en röst i huvudet? (Hoppas jag att ni gör!!) Fast man kan ju tänka på olika sätt. Ibland med ord och meningar, men ibland mer direkt utan någon röst. Förstår ni vad jag menar?
Jag har i alla fall förundrats lite över rösten som man hör när man tänker tankar. Det är ju typ, min röst. Eller era röster, ni ni tänker. Jag har inte riktigt förstått varför man ska höra sina tankar i huvudet via en röst. Men jag tror jag har kommit på något!

Tänk den här meningen i huvud (eller vilken som helst) : Hej jag heter bla bla bla och idag ska jag gå ut med hunden.

Hur lät det i huvudet? Ganska normalt va?

Okej nu till själva experimentet. Bit ihop tänderna på tungspetsen. Inte för långt ut, och inte för långt in. Och inte för hårt! haha Men någonstans där. Och nu när du har tungan fastbiten mellan tänderna, så tänk samma mening i huvudet:
“Hej jag heter bla bla bla och idag ska jag gå ut med hunden”

Lät rösten annorlunda nu? Lät det ungefär som om rösten hade sin tunga fastbiten mellan tänderna?!

Jag har kommit på att rösten i huvudet styrts av våra minimala muskler i tungan. När vi tänker tankar i ord och meningar så formar sig också tungan samtidigt, även om rörelserna är så små att de inte syns, så kan man ändå känna att musklerna rör sig lite. Och det är samma muskler som aktiveras när vi pratar på riktigt. Så rösten i huvudet måste ha en koppling till när vi pratar ? För om man läser en text, så hör man texten i huvudet, men samtidigt som man läser så jobbar tungan hårt med att forma rösten i huvudet. Om man lyckas få till så tungan inte rör sig något alls. HELT stilla, utan minsta muskel-ryckning, så går det i princip inte att forma någon tanke i huvudet. Inte med en röst i alla fall.

Okej, om ni har hängt med såhär lång så får ni en applåd! Men blev det samma resultat för er? Kan ni förstå vad jag menar? Eller funkar det annorlunda för er? Jag tänkte att jag måste skriva om detta och fråga!