Efter en ganska kylig vecka kom äntligen värmen tillbaks. Det är något speciellt när de ständiga vindarna plötsligt stannar. Det är som om allt plötsligt kan kännas och höras igen. Dofterna från alla blommor och all grönska. Sångerna från fåglarna och ljudet av koskällorna på kvällen. Jag älskar vindstilla sommarkvällar. Det känns nästan overkligt att gå ut i kvällsljuset och bara ta in energin från allt levande. I år har midsommarblommorna kommit ovanligt tidigt. Ängarna är nästan redan fullt utslagna och det är så otroligt vackert här i Grundtjärn just nu.
Det känns som att bada i grönska. Jag får inte nog av dessa vackra nyanser.
I juni månad spenderar jag mycket tid här, ute på ängarna. Jag har alltid fascinerats av blomsterängar. De är så fulla av livskraft.
Om ni inte har provat det…lägg er ned vid en blomsteräng och bara hör surret från alla bin och känn hur liksom…allting lever. Ni kommer först vad jag menar när ni provar. Det är så otroligt häftigt och vackert.
Jag fick sällskap av lille Tolouse ute på ängen.
Ljuva, älskade sommartid. Det är nu vi fyller oss med ljus som som ska räcka för den mörkare tiden på året. Och jag känner hur jag bara vill fylla hela min själ med ängar, grönska och solsken. Fylla i alla hålrummen som den långa, konstiga vintern lämnade kvar efter sig.
Då kändes en junikvällarna på sommarängarna som en dimmig, fjärran dröm. Men nu är vi mitt i det.
Mitt i den vackraste sommartid.

Njut! Ta vara på tiden. Gå barfota. Spring ut och bara känn dofterna och sommarvindarna. Bada naken i kvällssolen. Lukta extra länge på blommorna. Skapa minnen
Om så för bara några minuter varje dag. Det ska i alla fall jag försöka med

Hoppas ni har en helt underbar måndag!
KRAM på er