Trust that life will take you where you need to be

Hej på er mina älskade läsare!
Efter några helt fantastiska dagar i Stora Sjöfallet var det igår dags att åka vidare. Jag hade nog kunnat stanna där minst en vecka till. Det var nästan tur att Stora Sjöfallet Mountain Center, som är hotellet där jag bodde på, igår skulle stänga för säsongen fram till januari. Annars är nog risken stor att jag skulle stannat några nätter till.

Det kändes bara så sorgligt att lämna allt det där vackra. Stora Sjöfallets berg i höstskrud. Om ingen är där och bevittnar det vackra, då är det ju som om det inte finns. Just nu är det nog kö till alla sevärdheter i Yosemite nationalpark. Tusentals människor överallt. Men i Stora Sjöfallet, där åker någon bil förbi i timmen. Där ekar tomheten under lågsäsongen. Men det är ju det som är så underbart. Bergen står där som oslipade diamanter med morgondimman som slöjor, och gör sig lika vackra varje dag oavsett om någon är där eller inte.

Jag körde därifrån efter lunchtid eftersom jag hade en lång bit att köra för att komma till min nästa destination. Men på grund av alla vackra omgivningar längs vägen så lämnade jag inte själva nationalparken förrän sent på eftermiddagen. Och ända tills solen hade gått ned stannade jag på alla möjliga vackra platser. Så vid sju-åtta på kvällen hade jag fortfarande ca 25 mil kvar att köra. Men jag var bara så överlycklig över alla fantastiska vyer och alla foton och filmer jag fick fånga längs vägen.
Efter en lång kväll och natt i bilen så befinner jag mig nu i Saxnäs, på Marsfjäll Mountain Lodge intill Marsfjället. Ännu ett helt otroligt vackert ställe som jag besökt en gång tidigare. Några mil härifrån ligger ju en annan fjällvärld, som även den har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Vackra Stekenjokk, som jag tänkte åka till idag.

Jag har verkligen er att tacka för att jag kunde göra det här blogginlägget nu istället för att sova bort hela förmiddagen. När jag vaknade vid 8 i morse för att gå och äta frukost, så var jag så trött att jag mådde illa och det kändes som om jag hade förlorat min balans. Världen snurrade och ögonen hade svårt att fokusera. Jag kände mig helt borta.

Men jag visste att jag behövde äta, eftersom jag minst sagt slarvat med maten de senaste dagarna. Så jag gick till huset där det serverades frukost, och åt en riktigt god och rejäl frukost. Jag såg en burk med saltgurka och blev överlycklig. Har nog aldrig varit så sugen på saltgurka, så jag antar att jag behövde lite salt. Efter frukost och kaffe så mådde jag mycket bättre, men var fortfarande så trött att jag bestämde mig för att gå och sova igen.
Trots att jag visste att jag egentligen behövde sätta mig och jobba en stund och sedan fara iväg till Stekenjokk.
Men tröttheten tog över.

Medan jag kröp ned i sängen så tog jag fram mobilen och gick in på bloggen och läste era kommentarer på mitt senaste inlägg. Och ÅH, ni är för underbara. Haha helt seriöst, jag fick så mycket glädjekänslor i kroppen att jag blev mycket piggare på några sekunder. Jag fick inspiration och energi och lite “jävlar anamma”, så jag hällde upp mer kaffe och bestämde mig för att göra ett blogginlägg istället för att sova.
Och nu sitter jag här, och är pigg och alert igen. Så TACK, tack! Som jag skrev i tidigare inlägg så hinner jag inte svara er just nu, men alla era ord går rakt in i hjärtat och jag är så lycklig över att få dela allt med er. Det gör mig så glad att ni uppskattar mina inlägg så mycket! ♥
Så nu ska jag strax packa ihop alla grejer och bege mig iväg mot Stekenjokk. Idag är det ganska mulet och blåsigt, men det gör inget. Så länge jag kan filma med drönaren utan att den kraschar så kommer jag bara njuta av de friska fjällvindarna. Jag ser fram emot den här dagen!
Jag håller tummarna att jag får till de där scenerna som jag så länge haft “i huvudet”.

Haha, ja jag kan ärligt säga att jag stundtals tänkt “vad sjutton håller jag på med?”. Jag ägnar dagar och nätter och all min energi åt att göra en liten film. Det är ju inget beställt jobb av någon. Det är inget jag får betalt för. Det är inget som jag egentligen borde prioritera just nu.
Men det är ändå så obeskrivligt viktigt för mig. En liten film som jag hoppas ska bli till något vackert. Som kanske för en liten stund ska få oss att stanna upp och drömma. Och mitt i allt är jag så otroligt tacksam över att jag har möjlighet att kunna välja att ägna min tid åt sådana här saker. Att jag har möjlighet att få göra verklighet av mina visioner, utan att någon säger åt mig vad jag ska göra. Och att jag samtidigt får så mycket oförglömliga upplevelser. Det är verkligen total lycka för mig.

Jag har ännu ingen aning om jag kommer få till det så som jag vill, men jag ska göra mitt allt.

Jag avslutar med nattens norrsken, som lyste upp på himlen medan jag befann mig på ensliga grusvägar mitt ute i skogen eftersom jag råkade följa GPS:ens väldigt märkliga “genväg”. Plötsligt såg jag något som jag tyckte likna ljuset från gigantiska strålkastare. När jag sedan tittade ut genom bilrutan fick jag se ett hav av ljus som dansade. Jag tappade nästan andan. Det var så längesedan jag såg norrsken nu, och det kändes som att titta på något utomjordligt vackert. Först var det knappt som om jag vågade kliva ut genom bilen, för det var så mäktigt. Som om jag när som helst skulle slukas upp av ljuset och stjärnorna.

Som allt under den här resan, så upplever jag det som om jag jämt råkar hamnar på rätt ställe vid rätt tillfälle. Det var meningen att jag skulle stanna hundra gånger längs vägen, för att få uppleva just denna stunden.

En sista sak; det är bara tre dagar kvar av röstningen till Årets Influencer, som jag är nominerad till. Man får rösta hur många gånger som helst! Så om ni vill rösta på mig, så vore jag evigt tacksam om ni ville ägna några sekunder åt att rösta. HÄR kommer man till röstningen. TACK! ♥

Nu önskar jag er en underbar torsdag. KRAM på er alla! ♥

55 Kommentarer på “Trust that life will take you where you need to be

  1. diow

    det är just det – att göra det du gör bara för du måste
    eller bara att du vill som kommer att ge dig tillbaka
    hela livet

    Reply
  2. Anna

    Du är helt fantastiskt inspirerande Jonna, som är så kompromisslös i att låta ditt skapande och dina drömmar bestämma din tillvaro! Ett sant föredöme och en enorm inspirationskälla! Jag har redan börjat drömma tack vare dig, så din film Är redan viktig just i detta nu, och även om den aldrig ens skulle bli klar.

    Reply
  3. Anita

    Wow att få uppleva ett sådant skådespel av naturen! Fjällvärlden är vacker hela året men hösten är speciell.

    Reply
  4. Anders

    Tack för ännu ett vackert reportage, och tänkvärda ord. Jag slås av hur du med din säregna skönhet alltid blir ett med bilderna, en självklar del av motivet…
    Något jag fäste mig vid var det du skriver om platser där man inte är, där ingen är, att det är som att de inte finns. När jag var bara något år eller så byggde min far, med hjälp av sin far, ett sommarställe vid kusten. En rejäl knuttimrad kåk, stockar av en dimension som är svåra att få tag på idag. Där har jag tillbringat så många somrar, jag var en av dem som aldrig gick på dagis, fritids, kollo och sådant… Så det var jäkligt långa sommarlov med kusinerna, som bodde granne där “på landet”. Efter Sommarmorgon på TV och frukost låg dagen framför en som ett oskrivet blad. Vi hittade alltid på något, oavsett väder, hade inga elektroniska leksaker. Jag vill minnas att det oftast var varmt och soligt, dock!
    När man åkte till stugan första gången på försommaren var längtan så stark, och förväntningarna. Och så på sensommaren, då var det lite av det motsatta. Kanske sista helgen på landet. Kanske rentav årets sista sommardag? Man kan känna om det är just den dagen, det kan vara varmt och soligt men det är liksom en mild värme, en blek sol. Det är en melankoli i luften och naturen är vilande, avvaktande. Men, den dagen är alldeles underbar, en otrolig stillhet och det allra bästa är att tillbringa dagen på en klippa en bit ut i skärgården.
    Som mer vuxen hände det att vi åkte till stugan för att se till något, kanske en smällkall vinterdag när isen lagt sig i viken och ute på fjärden. En chockerande insikt att detta är samma plats på midvintern som på midsommar! Så totalt annorlunda upplevelse.

    Reply
  5. Anonym

    Ja, jag faktisk tror att du alltid hamnar rätt, inte bara plats och tidpunkt, men i själva livet. Min konforma delpersonlighet har nog tidigare tyckt att du borde använda din tydligt så klara hjärna till förkovring och syssla med resten på hobbynivå. Numera tänker jag att så många hade gått miste om så mycket fint om du hade hamnat bakom ett skrivbord och “gjort nytta”. Så var god fortsätt med att följa din egen kompassnål, så förblir du med det du gör en oväntad krydda på livet. Och kör försiktigt på de mörka höstvägarna!

    Reply
  6. Lotta

    Haha, Jonna, du är ju bara SÅ härlig och sprudlande. Jag har läst varje inlägg och börjat på en kommentar varje gång men har typ somnat mitt i allt, men NU måste jag testa skriva till slutet och få iväg en kommentar.

    För några år sedan sa jag till mig själv (och till familj och några vänner) att NÄSTA höst vill jag upp i fjällen och vandra. Men sedan har det inte blivit av. Har sagt samma sak TRE år i rad nu, lite mer bestämt varje gång men alltid är det något som kommer ivägen (ja, jag själv också, som strular till planeringar). Men när jag fick veta att du skulle uppåt och ut i just dessa landskap så var det som att jag släppte ut den där stressen av att inte verka få till det iår igen. För jag visste att om någon kan visa dessa förtrollande vackra landskap i dess genuina och ärliga, nakna prakt så är det du. Och SOM du levererat och utöver. Har suttit i tårar när jag tittat på dina bilder och läst om dina upplevelser. Och drönar-bilderna är ju bara för mycket. SÅ vackra jag finner inte ord. Jag förstår att du ibland inte vet vad du ska ta dig till och göra av dig själv, och jag känner så VÄL igen det där med att inte kunna köra ett par minuter, ta någrasteg, förflytta sig från ögonblick till ögonblick, utan att stanna och fota och förundras. Just precis såhär tänker jag mig att mitt eget besök uppåt hade känts och sett ut om jag hade kommit iväg. Så TACK, från djupet av mitt hjärta för att du går din egen väg och följer dessa vindar och vågor av visioner och inspiration. Det ger hopp, det ger styrka, och främst stor glädje och frid i hjärtat.

    Men snälla, rara, fina du. Ta en rejäl vilodag när du kommer hem. För att elden ska kunna fortsätta brinna måste vi förse den med något att förtära också. Och våra biologiska kroppar ser inte skillnad på om själen dansar av glädje eller faller av sorg. Den bryts ned var dag och behöver mat och vila likaså. Som jag vet att du vet men jag blir så orolig ibland. ? Och jag vet att vi alla är så oerhört tacksamma för din glöd medan vi bryr oss om dig och din hälsa. Så var rädd om dig, även om det är svårt att pausa när det är sådant fantastikt flyt. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

    Hur som så ser jag med stor spänning fram emot vad ditt film projekt kommer bli, men känner på mig att det kommer bli något alldeles särskilt. ?

    STORA kramar underbara du.

    Reply
  7. Angelica

    Jonna – dina makalösa bilder…!
    Jag tappar ord för hur vackert det är! Satt här och brast i gråt när jag såg norrskensbilden! Det är svårt att förstå hur vacker naturen kan vara, speciellt när man bara ser stad varje dag som jag gör.
    Ser fram emot att se dina makalösa drönar-bilder och filminspelningar! Är så nyfiken på hur slutresultatet blir så jag sitter och hoppar av förväntan här! Önskar dig all lycka på din fortsatta färd. Ha det bäst nu! 😀 😀 😀

    Reply
  8. Dixi Wonderland

    Sista bilden var ju helt magisk! Du borde tillverka vykort som man kan köpa av dig. Tänk va glad man skulle bli om man fick hem ett vykort med dina vackra bilder 😀 Håller tummarna för att du ska få den filmen som du vill skapa. Om inte annat har du nog haft ett otroligt äventyr och vi är så tacksamma att vi får följa med dig 😀 Var dock noga med att äta :*

    Reply
  9. Jenn - forever abroad

    OTROLIGA bilder. Och vilket norrsken. Tänk att det redan gjort entré där uppe. Till vårvintern hoppas jag få åka norrut och öva med min lilla kamera på att fota norrskenet!! 🙂

    Ser förresten fram emot filmen. Tycker det är så fint att du lägger tid på det som är viktigt för dig också, i den här världen full av massor av måsten :*

    Reply
  10. Samantha

    Thank you for sharing your wonderful trip with us. So much natural beauty! I am always excited to see new blog posts from you, but the posts about this trip are just filling my soul with beauty and joy.

    Reply
  11. Vara med Naturen : josefin

    Är likt övriga kommentarer överväldigad av din vilja att åstadkomma och producera.. Kan även verkligen känna igen mig i känslan av att “bara göra massa saker” för att jag liksom känner att jag måste.. Typ skapa videor, röstinspelningar å kollage som tar flera timmar bara till mig själv..
    ????

    Reply
  12. Therese

    HI Jonna,

    Thank you for another great post and the fantastic pictures! Everything is so beautiful, it is nice to see a “view” through your eyes! You remark that you do not have a specific purpose for your movie, but it is very specific purpose for those that you share it with as inspiration and beauty so magical that it must be shared! Think of it as work that you do for a higher purpose to inspire all those in your social media forums, as well as family and friends that strikes certain feelings within each person the views it. And promotes the beauty of Mother Earth to entice all to get out and see such things in their own areas! Leave the comforts of inside the home, and venture out into parks, lakes, and wilderness to witness the beauty for themselves! Maybe you should have a little nickname of “Mother Natures Guide to all things of Beauty, the lovely Jonna Jinton!” Oh, maybe a title to a future book of pictures!

    And maybe you will get no pay for it, but maybe someone will see it that sees the professional quality of your work, and then hires you to film something for them! So just maybe it is all for practice for a future job down the road for you! Or practice for you to hone your skills as a film maker!

    Take some rest when you get home, and forget social media for a time. It will all be there when you are fully rested!

    Much love!

    Reply
  13. Melissa

    What beautiful scenes you’ve captured! Be sure to take care of yourself and get plenty of rest. I’m a night owl, too and had to learn this myself. You’ll be happier with yourself and your work. Safe travels.

    Reply
  14. PJ:s byffé - från by till fe

    Just detta att stanna och fotografera stup i kvarten var något som jag också drabbades av under min road trip i fjällvärlden i mitten av månaden.Så många vackra scener och underbar natur! Till sist måste jag stålsätta mig mot att stanna för att alls komma vidare. Jag ville ogärna köra i mörker och speciellt då eftersom min bil hade nåt fel i maskineriet. Uppe på Stekenjokk var det också fint, troligtvis inte sista gången jag körde där. Jag vet inte om du kommer att besöka Fatmomakke, samernas gamla kyrkstad, som är en liten avstickare från vägen till Stekenjokk men det är ett ställe som fått en speciell plats i mitt hjärta. Varför vet jag inte och jag skulle gärna besöka det stället när det är någon högtid eller samling där så att det skulle var mera folk där och kunna ta del av det som Fatmomakke verkligen är avsett för. Kanske besök vid midsommartid som kunde kombineras med både fjällvandring och återbesök uppe på Stekenjokk vid midnatt för att se solen. Vi får se.

    https://southlapland.com/fatmomakke

    Det blir verkligen spännande att se filmen du håller på att göra med tanke på all den tid du ger den och det engagemang du visar. Själv laddade jag ned Mitras film igår och tittade den. En fin belysning av och ett stilla berättande om ditt liv i Grundtjärn.Speciellt tyckte jag om det sätt som hon vävde in din röst till alla scener. Jag fick en känsla av att det hänt för länge sedan. Kanske var det valet av musiken som framkallade den känslan? Synd att SvT inte nappade för denna film hade passat oerhört bra att sända vid jul när vi behöver få ro efter allt ståhej, all mat och allt firande.

    Reply
  15. Robyn

    You are not being paid to create but what you are doing is contributing to a life force that awakens in us when we see what you see. You build postivity that creates ripples throughout the world and reminds us that we are of the earth. You are beng ‘paid’ by the universe by making all these connections and riches of all kinds will always come to you as a result. You are wealthy beyond measure.

    Reply
  16. Jon Ross

    Hi Jonna,
    Fear not, you are going to be a brilliant film maker. I spent many years shooting film on 16 and 35 mm. The first years were hard as hell. I see progress in you that is very rapid which means that unlike the rest of us who had to really struggle at it, you have natural talent.

    Reply
  17. Roman

    Thank you Jonna for sharing these beautiful views. A sunrise in the morning freshness, some pine trees and crystal clear river in the afternoon, and a sky cocktail with northern lights in the evening – that’s the recipe of a perfect day outdoors!

    Reply
  18. Ash

    gorgeous pics as usual – hope you get some really good sleep SOON! You need it.
    Voted again, and again, and again, and again……
    Much love
    Sx

    Reply
  19. sandrajunhammar.se

    Alltså åh ♥ Så himla fint inlägg och magiska bilder som vanligt, älskar verkligen de sista två! Blir lite orolig när jag läser om din trötthet och ditt illamående, var rädd om dig Jonna ♥ Har självklart varit inne och röstat på dig! Hoppas du får en fortsatt fin resa och ta hand om dig. KRAM

    Reply
    • Christiane

      Goodness . . . . nausea AND pickle cravings AND a little of the dizzy . . . . when I was a young woman, that was a sign that something really special might be forecast

      I hope you feel better soon, Jonna

      Reply
      • Storken

        My thoughts too, and I’m not even a woman but those signs are pretty obvious!

        She’ll figure it out soon enough 🙂

        Reply
        • Christiane

          I dare not assume anything so personal, but those symptoms do make one think of possibilities, yes 🙂

          Reply
  20. Lily in Montana

    When you say “yes” to the opportunities the universe presents, and follow your heart to expand on those opportunities, wonderful things can happen, which you’ve discovered. You really seem to be fulfilling your role in this life, Jonna, by bringing so much beauty and inspiration to others. Even though your spirit burns bright, your body needs to be cared for, too. So please, be sure to eat and sleep. We appreciate what you’re doing, but your health is important, too. Have voted for you again. Hugs, Lily p.s.: Absolutely gorgeous northern lights! Only once have I see something similar – how lucky you are!

    Reply
  21. Janusz

    The world responds to you with love because you love the world. You feel personally satisfied when you pursue projects for the greater good. This is very beautiful.
    We benefit the world not by trying to change or fix anything or anybody but by acting selflessly in it.

    Reply
  22. Lars 8463

    Gomorgon “knasboll” ❤
    Efter att ha läst alla otroligt fina
    uppskattande, omtänksama,
    peppande kommentarer du får (?)
    Brukar jag få en “svag” misstanke
    att min hjärna är byggd på en
    experimentverkstad, med tanke
    på vad den brukar bygga.

    När dina bilder faller genom mina
    regnbågeshinnor.
    Färgläggs dom alltid av mina
    känslor och minnen.
    Bilder som andas sorg och saknad.
    Bilder som andas glädje och närhet.
    Men oavsett med vilken takt,
    dom andas.
    Förändrar dom min egen takt,
    får mig att andas.
    För där finns alltid lugn och ro,
    en eftertanke.

    Men bakom bilderna….
    Även om man tror på livet
    kan det behövas mycket hårt arbete
    för att få vara där man behöver vara.
    Så “knasboll” ❤
    Även om du får min omtanke
    att känna oro.
    Fortsätt vara den du är.
    För hur skulle du må om inte du
    fick släppa ut en del av allt
    som expanderar i dig?!

    Du vet hur det ser ut, när man gått
    långt och har riktigt ont i fötterna.
    Inför min första längre promenad
    Nordkap till Mora hade jag härdat
    fötterna. Men dom hann mjuka
    innan jag började gå.
    Fick blåsor under blåsorna
    tappade naglarna på lilltårna.
    Men fortsatte gå, för jag var där
    jag ville vara.
    Så jag ÄR en KNASBOLL.

    KRAMAR

    Reply
    • Janusz

      How are you doing mate ? “For how would you feel if you had to drop off a part of everything that is expanding in you ?!” and “Got blisters under blisters but continued walking, because I was where I wanted to be.” – wow !!! I wish I could appreciate your whole comment in Swedish, but it looks that even a google electronic translator becomes a little bit of a poet, while translating your words.

      Reply
  23. Helen

    Fina Jonna! Ja, jag tror precis som du, att livet tar oss precis dit vi är menade att vara. Men för att hamna där måste man lyssna, och våga lite på sitt inre. Det är inte alla förunnat att klara/våga det. Det krävs mycket träning för många människor. Du verkar ha en unik förmåga att klara av det där helt instinktivt och naturligt. Det är en gåva! ❤️

    Reply
  24. Birgitta

    Så underbara bilder från Stora Sjöfallet, vilken lycka att du fick ett så fint Norrsken på din bilresa. Ser nu fram emot fina bilder från Marsfjäll och Stekenjokk. om du har tur kanske du tom får plocka lite kantareller!! Hoppas att det blir soligt och fin fortsättning på din resa och visst ser jag fram emot filmprojektet. Lycka till också i Årets influencer!!!

    Reply
  25. Magnus

    Du får inte göra så här Jonna! Jag vill bara sätta mig i bilen och åka upp till den där vackra fjällvärlden! 😀 Min längtan efter att få resa runt i Sverige och Norge är redan stor och inte sjutton blir den mindre av dina underbara bilder. Jag hade sååå gärna velat parkera bilen i vägkanten och bara knalla rakt ut i naturen. Gå dit näsan pekar i 3-4 timmar. Slå läger och göra lite mat och sen sitta bara sitta och njuta med en mugg kaffe innan jag återvänder till bilen.

    Jag skriver det igen, jag tycker att du och Johan skall ta er en ordentlig funderare på att skaffa en liten husbil. Hade du haft det nu så hade du tex kunnat stanna kvar längre i Stora Sjöfallet. Du hade kunnat ha en ny frukostvy varje morgon. Och, Johan hade kunnat använda den dom gånger han “ligger ute” på jobb som alternativ till ett trist hotellrum. En sk “plåtis”, en husbil byggd i en vanlig skåpbil skulle kunna ersätta en av era nuvarande bilar. Nya “plåtisar” är svindyra men med lite letande kan man hitta begagnade i bra skick för en anständig summa.

    Stor kram!

    Reply
  26. Anonym

    Hej Jonna! Vad gillar du att göra när du inte är i naturen eller håller på med de kreativa? När du tex är hemma. Hade vart jättekul att veta! 🙂

    Reply
  27. C

    Dina resereportage är dina bästa inlägg! Du är den bäste ambassadören för vårt land. Ser fram emot fler bilder!!

    Reply
  28. Ingela

    Vet inte om du har läst den här dikten av Robert Burns, men ditt senaste inlägg på Instagram får mig att tänka på den.

    Farewell to the Highlands, farewell to the North,
    The birth-place of Valour, the country of Worth;
    Wherever I wander, wherever I rove,
    The hills of the Highlands for ever I love.

    My heart’s in the Highlands, my heart is not here;
    My heart’s in the Highlands a-chasing the deer;
    A-chasing the wild-deer, and following the roe,
    My heart’s in the Highlands wherever I go.

    Farewell to the mountains high covered with snow;
    Farewell to the straths and green valleys below;
    Farewell to the forests and wild-hanging woods;
    Farewell to the torrents and loud-pouring floods.

    My heart’s in the Highlands, my heart is not here;
    My heart’s in the Highlands a-chasing the deer;
    A-chasing the wild-deer, and following the roe,
    My heart’s in the Highlands wherever I go.

    Reply
  29. Camilla

    Vilka underbara bilder! Känns som att du verkligen är på helt rätt ställe. Älskar det där citatet och brukar höra/se det hos “yoga girl” så kändes så kul att se det hos dig med. Ni båda står för att vara sanna och tillitsfulla, till oss och värden så det var bara så passade ?
    Jag har nu, precis i skrivande stund, tittat på dokumentären om dig. Underbar film! Vilket jobb Mitra har gjort. Kommer ihåg när du skrev om det och hon var med i något blogginlägg, och det känns fantastiskt att äntligen få se resultatet.
    Ögonen tårades flera gånger, av glädje för dig, medkänsla, samt lite för att jag själv inte riktigt har funnit min plats och mitt sanna kall än.
    Naturen är även för mig min källa till kreativitet, det samt en önskan att hjälpa andra att finna sin egen lycka.
    Jag hoppas att en dag nå dit du nu har nått i ditt inre.
    Tack Jonna och Mitra för att jag fick ta del av detta ❤

    Reply
  30. Johanna o Pano

    Vad nyfiken jag blir på filmen!!! Blir lite nyfiken också om hur du tänker om filmskapande, är det ytterligare ett uttryckssätt helt enkelt liksom, foto, måleri och musik är? Provar du dig fram och ser vad det blir? Eller har du en tydlig plan om vad det ska bli o vad du ska använda filmen till? Blir det långfilm framöver? Har för mig du berättat för länge sen att du gillade att göra film som barn,,,
    Häromkvällen var höstens första norrsken här, helhäftigt! Och jag blev påmind om hur alla olika årstider har sin tjusning här på vischan i Västerbotten,,
    O man blir ju typ rätt sugen att fara till fjälls också när man ser dina bilder!! Underbart!! <3

    Reply
  31. Linda

    Åh så vackert! :))) Synd att de stänger – det är väl nu det är som vackrast.
    Men glöm inte att lyssna på kroppen, behöver en vila så behöver en oavsett vad omständiheterna är. Positiv stress är ju härligt och energigivande, men en må ge sig själv tid för återhämtning också även om allt är skoj.
    Alternativet är ju mindre mysigt, så var rädd om dig och ta kroppens signaler på allvar. <3

    Reply
  32. Lotta

    Jag tror jag har röstat typ 25 gånger nu, spritt på olika tillfällen 🙂
    Fantastiskt att få följa med dig på din resa Jonna, både den här specifika och livets resa! Du ger mig så mycket inspiration och pepp till att bara våga/orka/vilja göra allt det där som mitt hjärta trånar efter, men som ofta gömmer sig bakom vardagens stress och press… Så tack!!! Skulle vara så kul att träffa dig i verkligheten någon gång. Det känns som att jag känner dig och någonstans som att du känner mig, men så är det ju inte – kanske är det så i ett annat universum eller något 🙂 Hur som helst, tusen tack för att du finns och för att du är du <3 Kram!

    Reply
  33. iza

    Först och främst: AVUNDSJUK på sista bilden, på norrskenet. Det har varit så mycket moln här nu. Disigt, regn och bara massor moln, lyckligtvis är norrskenssäsongen verkligen inte över, men jag har avundats de bilder som tagits nu, alla som haft klara stjärnhimlar. Så glad att du fick se de vackra skådespelet givetvis, och bilden är helt enastående vacker. Jättefint.
    Det är otroligt härligt och vackert, och som du säger, svårt att slita sig från att fota när allting bara är sådär magiskt underbart. Så härlig känsla. Bara fotografera, leva och njuta. För egen räkning, precis som med att få fotografera det.
    Helt helt underbart. Superkul att få “följa” med på dina resor. <3
    kram <3

    Reply
  34. Åsa B

    Jag säger bara WOW! Så otroliga foton! Man blir bara så glad i hjärtat av att du får uppleva allt det här och man känner din tacksamhet på långa vägar. Och norrskensbilden – åh! Förstår att känslan var mäktig när du steg ur bilen. Håller tummarna för tävlingen!

    Reply
  35. Monnah

    Tack för påminnelsen! Jag vill verkligen leva som om jag är precis där jag ska vara och jobbar på att leva mer här och nu än då och sedan! Dina bilder är så otroligt vackra och inspirerande. Verkligen fint att du gläder så många!

    Reply
  36. :D

    Koko Koko knäppjök 🙂
    Snygg huvjacka är det en sån där typ lajvdräkt eller liknande du pratat om.
    Passar dig riktigt bra.

    Prova att trycka in lite slomo överflygningar som du filmat på max fps (påverka upplösningen) men din klarar väl 96 FPS i 1080p?
    Kan bli snyggt när du typ hoppar ner för en mindre klippa eller hoppar eller varför inte springer och käkar nudlar!

    Ha en bra dag

    Reply

Lämna ett svar till Janusz Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.