Vi håller ju även på att öppna upp ett galleri här i Grundtjärn, som egentligen skulle haft invigning i juli men som vi var tvungna att skjuta upp. Men vi hade öppet några gånger ändå under sommaren, lite inofficiellt sådär, bland annat när vi tog emot 50 pers på visning i juni, som ni kan läsa om här. Både jag och mamma är otroliga tidsoptimister när det gäller vissa saker. Eller, vi vill för mycket och tänker sällan på att det finns gränser för vad man orkar och hinner med. Vi båda har så mycket annat vid sidan om som vi gör. Därför kändes det väldigt skönt i somras när vi tog beslutet att skjuta fram öppningsdatumet till den dag vi känner att vi faktiskt är redo. Att fylla upp ett helt galleri/butik med smycken och konst endast skapat av oss, det tar sin tid. Alla smycken är handgjorda från råsilver (silvertråd och silverplåt). Så det är ingen masstillverkning av något slag. Det är skapande. Och då får det ta sin tid.

Nu har jag jobbat långa dagar och sena kvällar i verkstaden hemma hos min mamma. Det är intensivt och krävande, men också så otroligt roligt! Det känns så skönt att äntligen vara igång och känna att målet är nära. Den 1 november kommer vi ha den riktiga första öppningen av galleriet. Våra planer är att sedan ha öppet varje helg i december fram till jul. Det pirrar nästan i magen när jag tänker på det. Fy sjutton vad spännande och roligt det känns!

Det är fortfarande mycket att göra. Så det blir fortsatt intensivt jobb. Men det är roligt att se hur allt växer fram för varje dag som går. Jag älskar att gå in i galleriet en stund på kvällen och titta mig omkring. Planera vart tavlorna och fotona ska hänga. Hur smyckena ska läggas upp och vilka inredningsdetaljer som jag kan tillverka för att göra det ännu finare.

Nu vet ni vad jag gör som mest på dagarna. Här kommer några snabba bilder jag tog idag.
Ska absolut ta lite mer och bättre bilder sedan, så ni får se lite mer ingående i vad vi gör

Kram på er 

Arbetsplatsen

I morse. Trött som en gris men glad att komma igång med dagens tillverkning.

Silversmeden och mamman Anita