Men januari var ju verkligen helt ofattbart vacker! När jag tittar på bilder jag tog då så känns det konstigt att det bara var någon vecka sedan som det såg ut så….som ett magiskt vinterland. Jag minns att jag var ute och fotade varje dag när det var som kallast ute. Jag tog bilen och for iväg med kameraväskan och stativet och letade nya platser. Och om jag skulle någonstans specifikt så tog det dubbelt så lång tid eftersom jag var tvungen att stanna hela tiden och gå ut och fota när jag såg något fint. Det var verkligen en vacker tid. Jag är så tacksam att jag fick uppleva vintern när den är som allra vackrast.

Jag har ju visat lite bilder innan som jag tagit under januari men det är många bilder kvar som bara blivit liggande. Så en slaskig dag som denna tänkte jag göra en liten bildbomb med olika foton från den vackraste januari jag upplevt! 

Det spelade ingen roll att det var runt -20 och – 30 grader ute de flesta dagar. Ljuset, rimfrosten och snön gjorde allt så vackert att det stundtals kändes som en sagovärld.
Jag älskar känslan av att gå in i en stor skog med väldigt höga granar. När man kommer in i skogen så blir det ett helt annat ljus och en helt annan stämning än utanför. Som att gå in i ett slott ungefär. På vissa ställen lyser solens strålar in och det känns som något magiskt vilar där inne. Dessutom känner jag mig alltid extra trygg att gå i djupa skogar på vintern eftersom björnarna ligger och sover : )
Mitt vackra sällskap i skogen.
Älskar den känslan av frihet som jag får när jag kör runt bland alla vackra landskap och stannar till lite här och där och fotar. En termos med kaffe brukar få hänga med i bilen, så jag kan gå in och värma mig en stund.
Här kan man andas.
Allt blir så vackert i kyla.
Home sweet home 
Vissa dagar såg nästan svartvita ut. Det blir så ibland med snön och dimman. Alldeles färglöst, men samtidigt väldigt vackert.
Och andra dagar lyste himlen i aprikos medan små oskyldiga snöflingor dalade ner mot jorden.
Varje dag blev det minst två turer till vedboden för att lasta skottkärran full.
Skymning.
Även om vintrarna här är långa, kyliga och kämpiga på olika vis, så skulle jag ändå aldrig välja bort den. Innan jag flyttade hit så ogillade vintern eftersom det mest innebar kalla vindar, slask och grått väder i Göteborg. Men här fick jag uppleva vintern på ett helt annat sätt, så som jag alltid önskat att den ska vara. Det blir ett sådant stort kontrast till de andra årstiderna, och det är det jag älskar. Kontrast.

Jag hoppas såklart att februari kommer med mer vacker vintern innan våren sätter av längre fram. Men skulle det inte bli så, så känner jag ändå att jag fått mig en rejäl dos av vinter i år. Det kommer göra gott inför sommaren.

Puss på er 

Den här semester var verkligen den bästa någonsin och jag hade aldrig vågat drömma om att den skulle bli så bra. Allt var perfekt. Platsen, hotellet, ön, naturen, värmen. Ja allt. Och inte minst att få dela den här resan min underbara vän Mathias. Jag tror det var det som gjorde att det blev det där lilla extra. Vi är så otroligt lika när det gäller så mycket så att resa ihop gick lätt som en plätt. Vi har aldrig behövt tjafsa eller ens diskutera kring vad vi vill göra. Vi har hela tiden haft samma känsla kring hur vi vill lägga upp dagarna. Vi blir hungriga på samma tider, trötta på samma tider. Vi har ibland gjort olika saker och sedan mötts upp lite senare, så vi fått det där utrymmet som vi båda behöver för att må bra. Så det har varit så lätt att göra det här tillsammans. Det känns så fint att jag inte varit ensam om alla de här upplevelserna, utan att jag faktiskt fått dela allt det här vackra med en annan människa.

Även om jag redan visat er massor med bilder under veckan i Elba så har jag fortfarande massa fler bilder som jag vill visa er. Så nu kommer det där bildbomb-inlägget som jag lovade er tidigare! Enjoy 

Här är stranden nedanför hotellet där vi badade allra mest. En helt fantastisk liten strand med allt man kan önska. Vacker botten att snorkla och dyka i, och stenar istället för sand. Och grönt, klart vatten.

Men vi åkte ut med bilen varje dag och upptäckte nya ställen också. Ibland åkte vi till stan och ibland åkte vi och letade upp nya små stränder längs kustkanten. Den här vackra platsen heter Crocetta och det var helt underbart här! Man kunde hitta sin alldeles egna lilla “stenstrand” utan folk.

Vy över Crocetta.

Det är något med Italienska hus som jag tycker har en märklig tendens till att se fula och fina ut på samma gång.

I Marciana Marina och går längs de smala gatorna. Här var det väldigt vackert tycker jag!

Som jag nämnde tidigare så åkte vi upp med en linbana till Elbas högsta punkt, Monte Capanne. Det var en slags linbana med små burar där det högst fick plats två personer. Resan upp till toppen gick på ca 20 minuter.

Såhär kul tyckte jag resan med linbanan var. Jag var rädd redan innan jag satte mig i buren och hade strängt bestämt mig för att Mathias skulle få åka upp själv. Men då jag är så himla lättpåverkad så slutade med att jag ändå stod i den där buren på väg upp mot toppen. Det var stundtals ganska otäckt men samtidigt väldigt vackert! Är glad att jag gjorde det!

Uppe på toppen! Det var en obeskrivligt skön känsla att kliva ur buren och sedan uppleva den här vyn. Det var så stilla och tyst där uppe. Helt magiskt! Det här fotot tog Mathias på mig, och jag tycker det så tydlig visar känslan som var där uppe på toppen.

Man kunde se nästan hela Elba härifrån. Mäktigt.

Friiiiiiii!! Också fotat av Mathias.

När vi sedan kom tillbaks till hotellet och gick ner till stranden så förstod vi äntligen vad den där högsta toppen längst bort på berget var för något; Monte Capanne där vi just varit. Kändes häftigt att få se det från två olika perspektiv.

Porteferraio var staden som låg närmast Viticcio där vi bodde, så vi åkte ibland dit på kvällarna och åt på någon restaurang. En vacker hamnstad!

Tror aldrig jag badat så mycket som jag gjort under denna veckan. Det var så varmt i vattnet att jag aldrig började frysa, för annars har jag väldigt lätt att bli kall. Men här kunde man bada i timmar utan att frysa. Till och med när solen gått ner.

De fanns de mest fantastiska färger på stenarna i vattnet! Jag har aldrig varit med om maken!

Jag kunde ibland ägna timmar åt att bara dyka efter vackra stenar och samla i påsar.

Haha Mathias den stackarn fick bli försöksperson i min alldeles egna “Sten-chackra-healing”. Det tog mig mycket tid att samla ihop stenarna i alla olika färger, så jag ville ju göra något vackert av det sedan och då tyckte jag att ett konstverk på Mathias skulle bli alldeles utmärkt. Haha han är så snäll, det är nog inte många som skulle gå med på att ligga helt stilla så länge med stenar på sig mitt ibland alla strandfolk. Men visst blev det fint?

Och det här är ett annat stenkonstverk som jag gjorde, som jag döpte till “Fifty shades of grey”. Japp, räkna stenarna

Älskar att dyka!! Vilken frihet det är.

Ingenstans utan våra cyklop

En vacker kväll vid ett berg längs Sansone beach. Solnedgångarna på Elba var utan tvekan de vackraste jag någonsin sett.

Vi spenderade mycket tid med att fota på kvällarna. Mathias tar otroligt fina bilder, och han har laddat upp några på sin instagram @semborg, så gå gärna in och kika där om ni vill se bilder från hans perspektiv

Elba by night

Den här känslan, att ligga i det klargröna vattnet längs stranden och gunga med i vågornas rytm, och känna solen mot ansiktet. Obeskrivligt. Fotat av Mathias.

Underbara, älskade Elba. Minnen för livet har jag fått under dessa dagar. Lycka