Lagom till alla hjärtans dag var det som om naturen öppnade dörren till alla vårkänslor. Fåglarna kvittrar, solen skiner, snön smälter och de milda vindarna leker med mitt hår. Precis sådär som de brukar vara i slutet av april. Jag har aldrig känt mig så förvirrad i årstiderna innan. Hela vintern har jag gått och längtat efter just vinter, men idag släppte jag nog taget om det helt och hållet. Istället kändes våren så mycket närmare. Det gör inget att det är februari. Det gör inget om det blir massor med snö och kyla i mars. Just idag är det vår i mitt hjärta.

Jag har varit ute nästan hela dagen idag och njutit av det vackra vädret. Lagade lite lunch över en eld ute i skogen, som ni kommer får se mer utav i en videoblogg i morgon. Sippade på mitt kaffe och lyssnade på fåglarna som säkert är lika förvirrade som mig. Men vad underbart, att få känna såhär mitt i vintern. Varje vår är det som om något vaknar till liv i mig som annars ligger i vila hela vintern. Och sådana här dagar känner jag hur något börjar bubbla där inne.
Det är is överallt nu. Jag glider omkring snarare än går omkring. Stora sjöar har bildats ute på ängen av all snö som så hastigt har smält.
Jordgubbslandet har börjat titta fram bakom istäcket. Den här sommaren tror jag att de kommer ge rikligt med skörd. Så jag hoppas de fortsätter sova vidare så de är redo att vakna till liv när den riktiga våren är här.
Vill såklart passa på att önska er en fin alla hjärtans dag, även om det är lite sent på dagen. Alla hjärtans dag är ingenting jag brukar fira på något speciellt sätt sådär. Men jag vill däremot sända ut lite extra mycket kärlek till alla ni, mina fina läsare  Hoppas ni haft en riktigt fin dag ni också!
Kramar i massor!

Jag älskar att balansera stenar bland annat för att det nästan ser ut som om de trotsar lagen om gravitation. Som om de svävar på varandra. Och det är något i mig som mår bra av att titta på balanserade stenar. Det nästan pirrar i magen när jag gjort en balans som ser riktigt overklig ut.  Och sen så älskar jag lugnet som kommer med att balansera. Det är inget som går att stressa fram. Det blir som att meditera och alla tankar stängs av. Det enda som räknas i den stunden är att få stenen att just balansera.

Jag får ofta frågan hur jag gör, och det kommer ni ju snart se i filmen. Men jag känner mig fram och leta efter den minimala balanspunkten som får stenen att balansera. Det handlar ibland om en tiondels millimeter, beroende på vilken sten det är. Det är små, små rörelser som knappt går att se på film. Man lär sig ganska fort att känna åt vilket håll man ska flytta stenen för att få den att balansera.

Det är väldig skillnad på vilken balans man gör också. Det går ju att göra mycket enklare där man väldigt lätt hittar balanspunkten. Men jag tycker om att göra “dubbel-balanser”, där stenen i mitten inte kan balansera utan den på toppen. Som på bilden ovan till vänster. Den stenen skulle inte kunna balansera utan toppstenen. Det är ofta sådana stenbalanser som ser väldigt omöjliga ut.

Igår nere vid sjön så gjorde jag den här balansen, som jag även kommer visa på filmen. Jag döpte den till “Balance of love“, såklart
Den gick ganska fort för mig att göra denna. Det tog säkert bara ca 3 minuter. Ibland kan jag sitta i en halvtimma eller timma med en enda sten, så det är väldigt olika. Jag är dock väldigt glad att det gick så fort eftersom det var så rysligt kallt i vattnet och luften, och solen var precis på väg ner.

Jag har inte klippt så mycket i filmen eftersom jag ville visa er hur det går till när jag letar efter balanspunkten. Så vissa scener är ganska långa, men det är inget i jämförelse med när jag sitter på samma sätt i 30 minuter ibland. Haha.
Titta gärna i HD och fullscreen om ni har möjlighet Enjoy!