Vi har den mörkaste tiden framför oss nu. Det är alltid en speciell känsla att ha vinterhalvåret framför sig. Men jag känner ingen tyngd över det alls. Tvärtom. Jag ser fram emot mörka november och kyliga december. Och jag vet att i slutet av mörkret väntar en ny vår. Tänk er. En ny vår. Bara tanken får mig att le.

Och så länge, får vi tänka att det mörker vi ser, gör att stjärnorna märks lite mer.

Och mörkret och kvällen faller även över den magiska tjärnen. Men älvorna fortsätter dansa.

Stjärnorna och månljuset gjorde mig sällskap när jag steg in i den mörka skogen med skottkärran tung av marschaller. Redan när första ljuset tändes växte en sagovärld fram. För varje ljus som tändes blev den större och känslan allt starkare.
Eldarnas sken reflekterades mot trädstammarna. Tystnaden avbröts ibland av isens råmande från sjön och kylan som fick träden att knäppa högt som skott. Ett rävskrik ekade i natten. Men bland alla ljusen kände jag mig trygg.

Aldrig tidigare har jag varit i en skog en mörk decembernatt omringad av hundratals ljus. En känsla som är svår att sätta ord på. Stundtals blev jag tårögd av allt det vackra.

Gaständaren slutade fungera redan efter första marchallen vilket gjorde att jag fick tända dem alla genom att sprida elden vidare från ljus till ljus. Det tog lång tid men för varje ljus som tändes gav jag önskningar om en ljusare värld. Jag tänkte på människor jag älskar och som lämnat denna värld. Jag tänkte att varje ljus som tändes skulle vara en källa till kärlek och hopp.

Det var som att skogen sjöng med. Känslan i luften var så underbar att jag knappt kände den bitande kylan av 14 minusgrader. Det blev precis så magiskt som jag önskat.

Den här filmen är till Er underbara människor där ute  Jag önskar er en lucia full av värme och ljus 

Titta gärna i fullscreen och HD om möjligt

Den här filmen är från mig till Er alla där ute.
Ha en underbar lucia <3