Önskar er alla en superfin kväll! KRAM på er och TACK för allt ni skriver

Ganska snabbt kände jag att det var en sådan där typisk dag när allting liksom tycks gå fel. Jag vaknade med en stressklump i magen.
Men jag kände ändå att jag ville fortsätta filma eftersom jag tror vi alla kan känna igen oss i dessa dagar. Ibland är man inte på topp helt enkelt. Men det är ju kontrasterna i livet som också gör det fina stunderna ännu bättre.
Däremot så vände min jobbiga dag när jag tog en time out för att åka och hälsa på Stjärna istället. Det stunden lever jag fortfarande på.
Ni kommer säkert förstå varför om ni ser videobloggen. Kan inte förstå att det ens är möjligt att en ko är så kärl

Jag tänkte visa er lite bilder till detta inlägget också men jag mår så illa av att sitta med datorn i bilen så jag lägger endast upp videobloggen nu haha. Men nu önskar jag er en UNDERBAR helg så hörs vi snart igen. Tack för allt ni ger. Kramar 

NU tänkte jag visa lite bilder från den häftiga gala-kvällen, Finest Awards 2016, på Café Opera i Stockholm. Precis som jag anat så var det som att för en kväll få uppleva en helt annan värld. Jag var beredd på att det skulle bli något jag aldrig tidigare ens varit i närheten av men istället för att bli nervös över det så bestämde jag mig för att njuta av varje sekund fullt ut. Och det gjorde jag verkligen. Det blev en kväll som jag kommer minnas för resten av livet.
Jag och Johan innan det var dags att gå in på galan!
Vi mötte upp med Linda utanför Café Opera. Jag hade bästa tänkbara sällskapet!
Ingången till Café Opera. Det var första gången som mina fötter fick gå på röda mattan. Det kändes roligt!
Väl inne så var det mingel i någon timma innan själva galan drog igång. Det var fullt med folk och vi bjöds på god champagne och gick omkring och hälsade och lärde känna några nya människor.
Vi fann en ny vän i den härliga Louise Nordahl som bland annat är en grym imitatör! Vi blev som ett litet gäng som höll ihop en stor del av kvällen.
Dags att ta plats inne på galan. Såååå spännande!
Det var den fantastiske Daniel Paris som ledde galan och han bjöd på många skratt med sin härliga personlighet. Han och Ida Warg som vann årets träningsblogg var för övrigt med i TV4 nyhetsmorgon i går efter galan och Daniel pratar lite om mig där. Blev SÅ glad. Ni kan se klippet HÄR.
Det var ett pris för varje kategori som skulle delas ut, och när det var dags för Årets Inspiratör så trodde jag nästan att jag skulle svimma av nervositet. Men ÅHH vilken glädje när Anita Schulman ropade upp mitt namn!!
En bild lånad från Finest.se. Här stod jag och tackade alla som röstat. Jag önskar ni fått höra på det, eftersom det var just NI mina älskade läsare som jag tackade. Om ni vill se fler bilder från de andra lyckliga vinnarna så kan ni gå in HÄR.
En väldigt lycklig stund!
Galan avslutades med att själva Arne Weise kom in på scenen! Han gjorde succé!
Sedan var det dags för den stora efterfesten! Jag fick ett drinkbord på VIP-hyllan med egen bartender dit jag fick ta med mina vänner. Oj oj säger jag bara. Snacka om att jag den stunden befann mig väldigt långt ifrån det jag vanligtvis är van vid. Det var verkligen fest där inne! Men även om det var så långt ifrån min egen värld man kan komma så hade jag superkul och bara njöt av att faktiskt få uppleva det.
Det var smockat med folk där inne!
Jag fick äran att träffa den här underbara människan som driver bloggen Knivlisa. Åh vad hon spred kärlek och glädje och hennes ögon glittrade som tusen diamanter.
Daniel Paris och Louise Nordahl.

Som sagt så var varje sekund av galan en helt ny upplevelse. Efterfesten var väldigt pampig och jag som knappt minns när jag var ute på krogen senast (många år sedan). Därför var det extra roligt, att få uppleva det tillsammans med min älskade Johan och med fina vänner. Att få ett eget drinkbord var ju också något helt nytt. Det serverades nya drinkar hela tiden och det var som gjort för att få en minneslucka hela kvällen haha. Men jag var väldigt försiktig och sippade på nästan samma drink hela kvällen. Det kan ju annars sluta illa om man inte är van att dricka såhär.

Jag tänkte visa er en liten videoblogg med små klipp från galan och efterfesten. Det blir en videoblogg där ni kommer se mig i en miljö ni aldrig tidigare sett mig. Men jag tycker det är roligt med kontrast. Nu i skrivande stund sitter jag hemma vid mitt skrivbord och med skogen och ängarna utanför fönstret igen, och kan med glädje titta tillbaks på dessa ögonblick från kvällen när jag vann Årets Inspiratör och fick fira på pampigaste vis.
När klockan var runt 1 på natten så kände jag mig nöjd med festandet och ropade genom den höga musiken till Johan “Nu tror jag att jag vill hem“. Han nickade och höll med. Så vi tog varandra i händerna och smet ut till en taxi som tog oss tillbaks till hotellet. Det var en underbar känsla att komma in i det tysta rummet igen. Vilken kväll. Vilken upplevelse! Jag kände mig så lycklig, nöjd och tacksam efter allting, och redo att fara hem till lugnet i Grundtjärn igen.
Nästa dag satt vi trötta på bussen och allting kändes helt overkligt. Tre intensiva, roliga och spännande dagar i en annan värld. En känsla av lättnad låg i luften och tanken på att jag snart skulle få komma hem igen kändes underbar. Jag tog upp telefonen ibland och läste era kommentarer på mitt inlägg och smågrät mellan varven. Jag hade lindat in priset i en tröja och försiktigt lagt ner det i min handväska. Vilken lycka att få komma hem med det guldskimrande priset till skogarna.
Och bredvid mig satt en sovande, underbar Johan. Mitt livs största vinst. 

Tack återigen, från djupet av mitt hjärta för att ni är så obeskrivligt fina och underbara. Massor av kramar och kärlek till er 

På lördagen var jag och Johan in till Örnsköldsvik för att kolla på en kostym som han ska ha på Finest Awards-galan den 20 april. Det börjar verkligen närma sig nu, det är bara fyra dagar kvar tills röstningen avslutas! Så otroligt spännande. Jag såg att någon undrade om jag kommer få reda på hur det har gått i tävlingen innan vi ska på galan. Men det får vi inte reda på innan. Jag kommer inte veta någonting förrän på galakvällen när vinnarna koras. Så det blir verkligen spännande! Jag ser sååå mycket fram emot den här galan. Det känns väldigt stort att få gå på röda mattan tillsammans med Johan. Och nu har han hittat en så fin kostym också! Jag kommer göra ett litet blogginlägg om någon dag där jag kommer visa vad jag ska ha på mig ; )

Visar en liten videoblogg från min och Johans lilla tur till stan lite längre ner i blogginlägget.
Nu först lite bilder från söndagen! 

Tidig söndag morgon och jag bakar frukostbullar. Det har nästan börjat bli en helg-tradition nu. Men de är ju sååå goda och enkla. Receptet hittar ni HÄR.
Danny ligger och sover i fåtöljen.
Och Nanook väntar på att bullarna ska bli klara.
Söndagsfrukost. Mums!
Det har växt ordentligt från alla fröer så nu var det dags att plantera om i egna små krukor.
Åh…jag kan inte finna ord till hur mysigt det var ute. Solen värmde i ansiktet och det doftade vår. Fåglarna sjöng och man kunde höra vattnet porla i bäcken. Några flugor hade vaknat och surrade längs huskanten. Underbara, älskade vår.
Hade köpt lite nya fröer också, som jag även visade i videobloggen här nedan. Det blev lite luktärt och solrosor! Jag vill ha massor med solrosor, som jag kan plantera ut längs alla röda laduväggar. Tänk vad fint!
En spontan fikastund med mamma, Johan och Tage. Åh, det här väcker så mycket minnen till liv. Det här med att sitta ute en tidig vårdag och känna doften kan kaffe. Och så Tage, som berättar om gamla minnen från Grundtjärn, om tider långt innan jag levde. Det är bland det bästa jag vet, att få höra om förr och förundras över livet och tiden. Att få känna en annan dimension av Grundtjärn som jag aldrig upplevt, men kan göra mig en uppfattning om genom att lyssna på de som berättar. Underbar kaffepaus!

Nu tänkte jag visa en liten videoblogg som jag klippte ihop från det jag filmade när jag och Johan var i stan. Haha, jag måste verkligen börja tänka på hur jag filmar när jag gör sådana här videobloggar. Jag vet att jag filmar väldigt ryckigt och med hastiga rörelser. Jag tror det beror på att jag är ivrig och glad och då tänker jag inte riktigt. Men ska bli bättre på det innan, så ni inte blir åksjuka  Jaja, nu får ni hänga med oss på en tur till stan och prova kostym! Enjoy 

(Rösta på mig i Finest Awards här! Man kan rösta 1 gång/dag. Tusen tack)

Vi spelade in var sin video, en till hennes youtube kanal, och en till min. Vi började med hennes, så vill ni se den först så kan ni gå in på hennes youtube kanal här och se den.

Så, here we go. Enjoy! 

(Rösta på mig i Finest Awards här. Man kan rösta 1 gång/dag. Tusen tack )

Så här kommer en något flamsig videoblogg från dagen med Linda i stan. Enjoy! 

(Rösta på mig i Finest Awards här. Man kan rösta 1 gång/dag. Tusen tack )

Den här veckan har varit väldigt rolig. Det har varit mycket på gång och roligast var nog när vi samlades några bybor i onsdags för mitt lilla fotoprojekt, som jag lovar att jag ska berätta mer om snart.
I går råkade jag för övrigt sjunga högt för en granne. Jag var hemma hos mamma, som inte var hemma, och jag skulle gå ut och skaka någon matta. Radion var på och som alltid när jag är själv är jag väldigt högljudd. Jag sjöng för fullt på en låt som spelades på radion samtidigt som jag öppnade dörren för att gå ut och skaka mattan.
”You raise me UUUUUUUUUP”, och precis när jag är på högsta tonen så ser jag att grannen står utanför och hämtar posten i sin brevlåda. Vad är oddsen? Det kändes så pinsamt. För inte lät det bra heller. ”Hej!” sa jag och sedan fortsatte jag nynna ganska högt. Det konstiga med mig är att när jag råkar göra något sådant där pinsamt, så fortsätter jag ofta att göra det som jag ”råkade” göra. Jag tror det är för att jag måste få den andre att tro att jag inte alls tyckte det var pinsamt.

Lite som när man snubblar eller halkar när man är ute och går bland folk. Det har hänt mig massvis med gånger. Så snubblar jag till och så vet jag att någon såg det. Då fortsätter jag att ”snubbla” till lite fler gånger, eller gå lite sådär konstigt, så att de ska tro att jag inte bara råkade snubbla, utan att jag faktiskt går sådär. Av någon anledning verkar det som att jag tror att det blir mindre pinsamt då. Men det lär ju bara göra att jag verkar ännu mer konstig?

Åh och en annan pinsam sak hände mig i veckan. Jag skulle låna en bok på Sollefteå bibliotek, och samtidigt skaffa lånekort, för det hade jag inte innan.
Så stod jag där med bibliotikarien och hon skulle fixa ett lånekort till mig.  Hon frågade som vanligt efter namn och adress. Sedan sa hon ”Bilnummer?”. Trodde jag! Hon sa ju naturligtvis MOBILNUMMER. Men jag hörde bilnummer. Och istället för att ifrågasätta varför sjutton hon behövde mitt bilnummer för ett lånekort, så började jag säga mitt registreringsnummer på bilen.
”ööh…okej…eh låt se….det är D…..C…” Men som tur var så avbröt hon mig och sa ”Men det kan väl inte vara ditt mobilnummer?” DÅ hörde jag vad hon menade  ”Jaha, nej oj jag tänkte fel” sa jag. Men jag sa ju absolut inte att jag trodde hon sa bilnummer.

Jaja, veckan har varit rolig men nu är det skönt att det är helg! Jag har lite glass som jag ska äta nu, och bara slappa och ta det lite lugnt i kväll.

Tog med mig filmkameran idag och filmade lite, som jag nu klippt ihop till en liten videoblogg, som jag hoppas ni vill titta på!

Önskar er en riktigt mysig helg! Kram på er! 

Så, här kommer en mycket flamsig videoblogg!