Efter en helg i Göteborg sitter jag nu på tåget tillbaks mot norr. Nu väntar en resa på över 14 timmar. Tåg och buss kan vara bra segt ibland 😉 Men tur att jag har med mig datorn så jag kan ladda in lite bilder och skriva ett blogginlägg under tiden.
Jag kan inte i ord förklara hur roligt jag har haft det de senaste dagarna. Det kändes så jobbigt att säga hejdå till filmteamet förut. De har inte bara varit ett filmteam, utan blev också några riktigt underbara vänner. Vi har haft så roligt tillsammans och jag kan inte minnas när jag senast hade såhär roligt och skrattade såhär mycket som jag gjort med dem. Det känns som om vi varit tillsammans i två veckor. Vi har hunnit gjort så mycket! Det har varit en upplevelse utöver det vanliga.
Och vet ni, ni behöver inte alls vänta länge på att få se dokumentären. Jag kommer få se på en förhandsvisning runt slutet av november, och den riktiga kommer sedan ut någon gång i december. Så de har mycket att göra nu när de kommer hem till England igen.
Det känns ganska overkligt att jag varit tillbaks i Göteborg i helgen. Det har varit så mycket intryck att jag nog inte hunnit landa i att jag faktiskt var där. Det är svårt att beskriva hur det har känts. Som om jag slungats tillbaks till en annan livstid. På ett bra sätt. Det känns som det var bra att återvända igen och vända tillbaks mina dåliga minnen till något positivt. För jag hade så roligt och jag tycker verkligen om Göteborg. Det är en sådan härlig stad, med härliga människor. Jag är glad att komma dit, och glad att jag bor i Grundtjärn. Jag ska försöka åka ner lite oftare än att vänta över tre år emellan. Ville göra så mycket mer, och hälsa på fler vänner som bor där, men det blev så intensivt och kort om tid. Så jag ska åka ner om inte allt för lång tid igen.
Jag har filmat jättemycket under dagarna här så när jag kommer hem ska jag göra en film! Det ser jag fram emot, för det är en hel del tokiga klipp haha.
Här kommer lite bilder från min vistelse i Göteborg!
I går kväll gick vi till min favoritplats när jag bodde i Göteborg. Götaälvbron. Det var lite känslosamt att stå här igen. En fin stund.
Brunnsparken
Haha världens coolaste. Fy vad mycket jag tycker om dem här människorna! 😀
Yooo!
Som vanligt får jag alltid bäst kontakt med hemlösa. Den här goa mannen heter John och kom från Rumänien. Vi pratade ett tag och han var så sjukt trevlig. Så glad och snäll trots att han spenderar nätterna på en bänk. Önskar verkligen att framtiden blir ljusare för honom. Och alla andra hemlösa… <3
Fina Göteborg
Så underbara färger på dina bilder! Helt härligt!
Som vanligt så underbart fina bilder. Välkommen upp igen!
Jättefina bilder. Himmel jag har inte varit till Göteborg sen 1993… 20 år sedan…
Du får alltså bäst kontakt med tattare som drar omkring i Europa och lever på andra.
Nu får du skärpa dig lilla gumman.
Wow. Tror du de gjør det fordi de syns det er gøy? Hvor er medmenneskeligheten din? Vi har det veldig bra i Skandinavia, men det er ille hvis vi glemmer å bry oss om andre, som ikke er så heldig å ha blitt født under så bra vilkår som vi har.
Bra Siri!
Bra där Siri. Kram till dig.
Gillar du inte nån kära du!? Gillar nån dej? Hoppas verkligen det…
Verkar som du behöver en rejäl skopa me Kärlek…& värme….så hjärtat tinar….
Så varken Tattare eller Britter duger…Utan bara vissa….då alltså…Undrar vilka som är utvalda i din lilla värld…
Den dagen då kärleken kallnar…den bävar jag för…
Vet inte riktigt vem som behöver skärpa sej först…
men inte är det Jonna iallafall…Tvärtom!
Han John från Rumänien verkar rikare än dej….
På både värme, glädje & social kompetens…
Du vet…all rikedom räknas inte i Kronor & ören…
inte ens Euro…..
B.B.K.B-P
Holmér, varför läser du överhuvudtaget Jonnas blogg?
Hennes förra inlägg ansåg du vara “ointressant trams” och nu kläcker du ur dig en uppmaning om att hon ska skärpa sig när hon visar omtanke och medmänsklighet.
Sluta läs bloggen så kan du fortsätta att leva ditt trångsynta liv utan att behöva må dåligt över Jonnas “trams” och stora hjärta!
Tack Magnus! Jag ser också Jonnas positiva känsla att ha närkontakt med de mindre bemedlade.
Holmer nu får du skärpa dej, lilla gubben
hahahah… klockrent Iren.. stackars lilla gubbe Holmer, han måste ha en hemskt tråkigt liv..
Herregud Jonna vilket stort hjärta du har!
Alltså Holmér, jag vill inte tänka på hur knutet och snålt hjärta du måste ha i ditt liv när du inte kan känna medkänsla för medmänniskor som har det sämre än dig själv. Jag blir så ledsen när jag läser din kommentar för jag vet med mig att du inte är ensam med sådana tankar. De högervindar som blåser genom landet nu för bara med sig dåligheter. Känslan av att “bara jag har så att jag klarar mig” är inte hälsosam i längden. Tänk om ditt liv skulle ta en vändning och det var du som befann sig i situationen som “tattare” och inte hade något val än att “leva på andra”? Medmänsklighet och medkänsla. Omtanke och vänlighet.
Om Jonna väljer att hjälpa en hemlös så visar hon bara att hon är större än dig. Större än många andra och jag högaktar henne för det! Hoppas att du får en tankeställare och att du nästa gång möter en sämre bemedlad medmänniska, håller dig från att tänka nedlåtande och istället ger. Kanske inte i pengar men i medkänsla och värme.
Bra Bosse!
Håller med dig bra skrivet. Och skulle vi följa denna blogg om inte Jonna vore den hon är ett större hjärta än några av oss har tillsammans fortsätt du Jonna vi håller på dig.
Haha, du är så lik min dotter, Jonna. 🙂
Hon hjälpte också hemlösa där när hon bodde i Göteborg. Så hon blev barskrapad själv..
Jag tror att du och hon hade kunnat bli bra vänner också! Tyvärr bor ni ju i varsin ände i vårt avlånga land..
Ska bli spännande att se dokumentären om dig..
Var rädd om dig nu och ge Nanook en kram från mig! 🙂
Love & Hugs
//Carl
Ja du, Jonna. Det fordras så lite för att hjälpa en människa och det är inte alltid pengar som är den största gåvan. En blick, ett leende, en kram, ett samtal kan betyda oerhört mycket. Tyvärr ser vi det inte alltför ofta i ett allt mera kommersialiserat och hårdnande samhällsklimat. Ordet solidaritet verkar vara sällsynt. Heder åt dig för att du också ser de som inte har det så bra. – Det skall bli spännande att se filmen!
Välkommen tillbaka till ett snöigt Norrland du Goa vackra unga Jonna.
Ni verkar haft det riktigt härligt! 🙂 Men var det inte fyra stycken i filmteamet?
Ja, vad hände med den fjärde tjejen? 🙂
Underbart Jonna, du ser verkligen ut att ha haft en fin vistelse i Göteborg. Hoppas det fortsätter kännas bra.
Det verkar fantastiskt! Och jag längtar efter dokumentären 😀
Förr var Brunnsparken en fin park med sandlâda för oss barn och rosenrabatter och parksoffor för mammorna, som satt och stickade och smâpratade med varandra i frid och fröjd. Jag hade en vadmalsgrâ overall, lappmôssa med tofs pâ ett kort och mormor persianpäls med persian hatt. Idag sjuder Brunnsparken av multikultliv, dâr finns inga oskyldiga barn längre och vita duvor fâr verkligen akta sig sâ de inte blir uppätna av kringstrykande hungriga, hundar eller katter. Samhället har förändrats. Alla verkar hungriga pâ nâgot, vad det nu vara mânde…. Grundtjärn är nog ett bra alternativ just nu med alla fina människor du har däruppe omkring. Passa pâ och använd tiden till att utvecklas ! En örn med starka vingar och microsyn är nyttigare än vita duvor….duvor hamnar förr eller senare i kastrullen ! Funderar nu pâ att ta planet till Stockholm ! Eller Paris ?!?
Stor kram till världen finaste Jonna.
Ser ut som du haft en fin vistelse i Göteborg! Så fint av dig att ta dig tid att prata med den hemlösa mannen John. Du har verkligen ett stort varmt hjärta!
Tänk att du varit här, nästan hos mig. Känns så märkligt att se dig på bilder med vyer som jag själv ser varje dag till och från jobbet. Lite som en karaktär ur en bok som plötsligt finns på riktigt 😉
Vackert det du gjorde Jonna med John. 🙂
En tanke: Holmer om du finns eller är fiktiv vet jag inte men följ ändå den här bloggen men det bestämmer du själv. Hon vi följer har få eller inga fördomar alls, det bör vi alla eftersträva.