Min nya arbetsplats

Hej mina kära vänner!

Vad underbart det känns att få skriva mitt första riktiga blogginlägg ifrån min nya arbetsplats. I min vackra lilla stuga, med utsikt över ängarna och sjön. Om några dagar kommer även min ko Stjärna vara på ängen framför gården och beta, och det kommer förhöja känslan ännu mer att få se henne och de andra kvigorna från fönstret.

(I videon längre ned får ni se mer av hur det ser ut här inne i min lilla stuga)

Just den här platsen där den här gamla stugan står är väldigt speciell. Det liksom känns i luften på något vis.
Stugan står på gårdens allra första husgrund. Dvs, det första huset som byggdes 400 år sedan. Runt den här stugan finns stengrunden kvar, och det är en märklig men häftigt känsla att veta att det varit så mycket som hänt är innan jag kom hit.
På något vis är det som om allt ändå finns kvar. Jag får ofta en känsla av att jag definitivt inte är ensam här. På ett väldigt bra vis.

Nu har det snart gått en månad sedan vi fick huset, och vi börjar sakta men säkert landa i att vi bor här. Det har nog varit den mest intensiva månad på länge. Inte så mycket jobb, men intensivt på andra sätt.

Att få återgå till vardagen, och till att jobba en hel dag utan att bli störd av diverse grejer/flyttjobb/folk/situationer känns nästan som en lyx nu. Speciellt när jag har den här nya vackra arbetsplatsen på gården.

Johan kommer snart ha sin smedja här på gården också, men tills den är klar jobbar han kvar i vårt förra hus.

Och nu befinner vi oss ju i den magiska månaden Juni, som när man minst anar det bjuder till nattliga mästerverk ute i naturen. En natt förra veckan var så magisk att jag spenderade nästan hela natten ute. Det gäller ju att passa på, medan dimmorna vandrar över ängarna.

I min senaste video kan du se mer av den natten, plus en massa annat som hände den veckan. Vi fick bland annat besök av min vän Julia och hennes syster Almina och Alminas man Quayle. Jag har inte träffat henne på massor av år och det var ett kärt återseende.
Det och mycket annat kan ni se i videon nedan!

Jag önskar er alla en fortsatt fin vecka! STOR KRAM PÅ ER! ♥

Du gamla, du fria

Jag öppnade dörren i morse och kände morgonsolen i ansiktet och doften av svensk insjö, utslagna björklöv och torkat gräs från gårdagens gräsklippning. Svensk sommar.

Idag är det Sveriges nationaldag, och jag väljer att fira den genom att visa min tacksamhet för att jag får leva i just detta land. Ett land som gett mig frihet och ett liv jag bara kunnat drömma om.

Jag minns för exakt ett år sedan, när jag spenderade två nätter i min lilla “kiosk” där jag satt och knåpade på en egen version av nationalsången. Tidigt på morgonen på nationaldagen blev den klar. Men då hade jag hört den så många gånger att jag inte längre tyckte om den.
Jag var nära på att strunta i att lägga ut den, tills Johan kom och lyssnade.
Han hade tårar i ögonen genom hela låten, och han berättade hur berörd han blev. Det är jag tacksam för, tack vare det så bestämde jag mig för att ändå lägga ut den.

Så, här kommer den igen. Min kärleksförklaring till Sverige.

Jag önskar er alla en fantastiskt fin dag, var ni än är ♥

Filmen om flytten

Kära ni!

Vill börja med att tacka er för alla otroligt fina ord ni skrivit på mitt tidigare inlägg.
Det är så vackert att se att ni är så många som delar glädjen med oss. Det värmer i våra hjärtan ska ni veta ♥

Det har varit och är fortfarande intensiva dagar och i skrivande stund håller jag nästan på att somna här framför skärmen. Vid 3 i natt blev filmen klar och efter några timmars uppladdning kunde jag äntligen lägga ut den i morse.

Så här kommer den, filmen från dessa två veckor med flytten. Den handlar om allt från första stunden vi klev in genom dörren, till alla renoveringar i huset och inflytt. Och såklart, om all kärlek och glädje som jag känner för denna vackra gård.

För er som vill ha svenska undertexter så kommer det komma inom kort.

Hoppas ni tycker om den! Och tack igen för alla era vackra kommentarer!
Ni är fantastiska.


Kram på er!

På plats i vårt nya, gamla hem

Jag kan verkligen förstå att mina förfäder valde just den här platsen att bygga upp sitt hemman på för nästan 400 år sedan. Och jag kan inte låta bli att fundera på hur dom kände när dom flyttade hit för första gången.
Kände de samma lycka? Samma starka känsla av att verkligen ha hittat hem? Så som jag och Johan känner nu.
Det tror jag.

Och jag kan nästan känna hur dom står här på gården och hurrar för att vi äntligen hittat tillbaks till platsen där vi hör hemma.
Och jag lovar att överösa denna plats med kärlek så länge jag lever.

Kanske har mina förfäder också stått ute på ängen såhär för hundratals år sedan, och blickat ut över allt det vackra.

Efter två väldigt intensiva veckor har vi nu börjat landa i vårt nya hem. Vi har sovit i huset i fyra fantastiska nätter och ikväll kommer jag börja inreda mitt arbetsrum ute i “häbret” så att jag i morgon kan återgå till vardagen igen. Tror jag aldrig någonsin har tagit en sån här lång paus på två veckor där jag varken rört datorn eller mobilen, och det känns ovant. Men jag ville verkligen fokusera helt på flytten ett tag nu. Och ja, en flytt är verkligen energikrävande, men också så roligt!

Jag har filmat massor under den här tiden och har mycket att berätta om vad vi gjort och vad som händer härnäst, och hur det känts med flytten.
Ser verkligen fram emot att dela det med er.

Jag har senaste dagarna gått runt här hemma med gåshud och rysningar av och till, för att det helt enkelt är så vackert och berör mig så djupt.
Samma sak för Johan. Vi ryser av välbehag. Har aldrig tidigare känt det av ett hus innan. Men åh…här är så vackert.
När jag sitter vid köket på morgonen och blickar ut över sjön så känns allting lite för bra för att vara sant. Hur kunde det bli såhär? Jag är så tacksam.

Tänk att jag bott här i Grundtjärn i snart 9 år. Ändå känns allt så märkligt nytt. Som att få tillträde till ett helt nytt perspektiv. En helt ny upplevelse av Grundtjärn. Det är bara några minuters promenad från där vi bodde innan, men ändå…så annorlunda. Så rätt.

Ska göra ett inlägg senare där jag visar er runt i huset så ni kan få se lite mer av huset och hur det ser ut här inne. Och gården och trädgården såklart! Här finns så mycket att berätta om!

Så länge jag kan minnas har jag drömt om att ha ett hus med skog bakom huset, så man är fri från insyn och känner sig sådär trygg och omhuldad.

När jag ser den här bilden på vår gård så kan jag inte sluta le.
Äntligen fick jag min skog bakom huset. Tusen gånger om.
Jag har hela Norrland där bakom, och norrskenet om vinternätterna.

Gamla, ståtliga granar står som väktare kring gården och håller sina armar om oss. Och längre in börjar storskogen, med bär och björnar.
En liten bäck rinner förbi trädgården och ger ett lugnande ljud av porlande vatten. Allting här är allt jag någonsin drömt om.

Den här platsen har något alldeles speciellt. Den är vald med hjärtat. Och jag känner mig så hemma här att jag blir alldeles tårögd när jag skriver om det nu.

Nu börjar ett nytt, väldigt efterlängtat kapitel i vårt liv.
Som jag ser fram emot vår första sommar på gården. Och vi inviger den med ett gårdsbröllop om några veckor.
Tänk, att både få min drömgård och min drömman. Vilket år alltså!
Jag är så djupt tacksam för allt som livet ger nu.

Tack kära ni för ert tålamod dessa veckor (och månader). En väldigt intensiv period av allt möjligt börjar äntligen lugna sig lite. Vi kommer snart vara på banan igen med nya krafter.

Stor kram till er alla! ♥


Redo för nästa steg

Hej på er!

Maj månad är äntligen här, men den kom med ett rejält köldslag. Det är vitt av snö så långt ögat kan nå och det har snöat av och till hela dagen. I natt blir det -5 grader, och jag hoppas verkligen att alla små knoppar som börjat slå ut klarar den här köldveckan som vi är i nu.
Det brukar ju alltid komma bakslag, men eftersom april var så himla varmt och underbart, så tog det nog lite extra hårt när det plötsligt blev vinterkyla igen.

Och jag hade ju såklart stängt av elementet ute i “kiosken”, min lilla arbetsplats, där jag sitter nu i skrivande stund och håller på att frysa fingrarna av mig eftersom det är 0 gradigt här inne nu.
Så det blir ett kort litet inlägg här idag!

Jag tänkte mest dela min senaste film, som jag spelade in förra veckan, om ni inte redan sett den. Den får mig redan nu att känna längtan efter vårvärmen igen. Finns det något vackrare än de där riktigt lugna, magiska vårkvällarna med tusen fåglars sånger från alla håll?
Jag hoppas snart att vi får uppleva det igen, när kylan släppt taget.

Som jag berättar om i filmen så går vi nu in i ett nytt spännande kapitel.
FLYTTEN!

Åh äntligen får vi börja packa och greja. Som vi längtat.
Det är nu nästan bara en vecka kvar tills vi får tillträde till huset och gården, så det är hög tid att börja göra sig redo.
Så det tänkte jag ägna den här helgen åt helt och hållet. Packa, greja, slänga, städa. Göra sig redo för en ny plats. Ett nytt hem.
Som jag nämnde i videon så kommer jag såklart dela med mig av vår flytt med er. Ska filma och fånga så mycket som möjligt av denna spännande tid!

Men herregud, nu fryser snart mina fingrar sönder haha. Jag känner knappt tangenterna längre. Så nu blir det till att gå in och koka mig lite kaffe.

Men TACK underbara ni för allt vackert ni skriver. Kärleksförklaringen till mina följare i videon ovan är ju såklart till ALLA följare, både här på bloggen, YouTube och andra ställen. Ni är verkligen så fantastiska.
Är så tacksam att jag har just er som följare/läsare.

Jag önskar er en jättefin helg! KRAM på er så hörs vi snart igen! ♥

En nyvaken värld

Hej mina kära vänner
Jag vet att det gått lång tid sen mitt senaste inlägg. Det var inte planerat att jag skulle göra ett sånt långt uppehåll, det råkade bara bli så.
Mycket annat har stått i fokus sista tiden, och samtidigt så kändes det som det behövdes en paus. Speciellt efter det som hände Angeliqa.

Det tog ganska länge innan det kändes som gråten hade kommit ut helt och hållet. Och det har varit så mycket tankar och frågor som snurrat i huvudet.
En tomhet, och en känsla av att allt liksom stannade upp.
En sak vet jag säkert, och det är att psykisk ohälsa skördar alldeles för många liv…

Visst är det märkligt hur en sådan händelse får en och känna att hela jorden stannar. Så märker man sen att allt runt omkring bara fortsätter.
Solen går upp igen nästa morgon, och fåglarna fortsätter att sjunga sina vårsånger.

Det är som det värsta och det bästa på samma gång. Att allt går vidare.
Om 100 år finns nog ingen av oss kvar längre. Men även då kommer vårfåglarna sjunga och nya knoppar brista.
Livet är så märkligt. Som jag önskar att vi en dag får svar på allt.

Jag var på väg ut till min lilla kiosk förut, för att skriva detta inlägget. Solen var på väg ned och allting var bara sådär fullkomligt magiskt som den tidiga våren kan vara. Ljuden av porlande vatten, milda vindar och doften av nyvakna träd.

Det är något med ljuset också. Ett varmt gyllene ljus som ger liv till det bruna landskapet.
Jag tror alltid att jag ska minnas hur fantastisk våren kan kännas. Men den slår mig alltid med lika stor häpnad.

Livet just nu består av väldigt mycket jobb med det sista designerna för vår smyckes-kollektion. Det har varit sååå mycket jobb med det, och det har känts som en evighetsprocess. Men plötsligt nu är vi inne i sista veckan.
En vecka kvar med mycket jobb, sen börjar en ny tid.
Flytten.

Herregud, jag trodde aldrig att det skulle bli maj.
Att få flytta till vårt nya hus har känts som en väldigt stark men nästan onåbar dröm. Som om det är i ett annat liv vi ska få flytta in där.
Varje dag, flera gånger om dagen, går vi ut med Nanook, förbi våran älskade gård, och sneglar på trädgården och huset utan att försöka se för desperata ut.

Nu börjar det för första gången kännas nära. På riktigt.
Vi ska nämligen “ta ledigt” så gott vi kan från våra jobb under hela maj månad, så att vi helt och fullt ska kunna fokusera på flytten och komma i ordning så fort som möjligt.
Så i början på maj börjar vi städa, packa saker och göra oss klara för en flytt som förhoppningsvis sker i första halvan av maj.
Åh, ni anar inte hur mycket vi längtar.

Även om vi kommer vara lediga och fokusera på flytten så kommer jag såklart att filma massor och dela med mig av hela vår flytt. Jag hoppas att det ska gå att få in lite tid till att redigera film och lägga upp varje vecka. Men jag anar att det blir en väldigt intensiv månad. Men världens roligaste månad. Tänk, att vi tillslut fick gården jag drömt om i snart 9 år.
Det är liksom…nästan för bra för att vara sant.

Jag har ju varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen senaste tiden, men jag har gjort två videor på YouTube som jag inte delat här på bloggen än. Vissa kanske redan följer mig där och har sett dom.

Annars så kan ni se dom här nedan. En är en vlogg som jag gjorde nu i april, när snön började smälta och de där första riktiga vårtecknen började kännas. Den andra är ett recept på mitt favoritté, som är bladning av tallbarr och chaga. Båda filmerna har svensk översättning för de som vill.
Hoppas ni tycker om dom!

Jag hoppas att ni hade en fin påsk allihopa! Vi hörs snart igen.
Ta hand om er ♥ KRAMAR

Livets skörhet

Hej mina kära vänner!
Det var ett litet tag sedan jag skrev här på bloggen nu. Det har varit mycket runt omkring.
Men mest så har jag bara känt mig så ledsen. Har inte haft ork att göra något senaste dagarna.
Vaknat på morgonen och undrat om det kanske bara var en mardröm trots allt. Sen fylls mitt hjärta av tyngd när jag inser att det inte var det. En vän till mig har gått bort…och det är fortfarande så svårt att ta in.

Jag har nämt henne i bloggen många gånger förut, och jag vet att många som följt min blogg även följt henne.

Min vackra vandringsvän, Angeliqa Mejstedt.
Hon drev Vandringsbloggen och har skapat den mest fantastiska community för likasinnade själar. Hon har inspirerat så otroligt många människor att komma ut i naturen och varit en sån genuin och driven kreatör.  En ledstjärna. Hon har gjort ett stort intryck och hon lämnar oss med en djup saknad.

Finaste Angeliqa med vår vän Johan Forsberg på vandringen genom fjällen.

Jag fick äran att vandra med henne flera gånger. Bland annat delade vi tält under flera dagar på vår vandring genom Kungsleden för några år sedan.
Vi har också åkt till vackra Dolomiterna och vandrat bland de mäktiga bergen.
Delat både skratt och gråt med varandra. Plåstrat om varandras skavsår.

Hon höjde alltid stämningen trots långa, motiga dagar med flera mils vandring. Alltid en chokladkaka nära till hands och ett smittande leende.
Världens bästa vandringsvän.



Det känns så ofattbart att en människa med så stort hjärta lämnat jorden alldeles för tidigt. Men allt hon skapade och all glädje hon spred lever kvar och kommer fortsätta leva för alltid. Vi är många som bär henne med i våra hjärtan.

Käraste Angeliqa.
Din vandring på jorden har nått sin ände. Men jag vet att vi ses igen.
Du har ju alltid vandrat i din egen takt, och du vek av lite tidigare.
För att förbereda kokkaffet och chokladen.
På en plats som är vackrare än vad vi någonsin kan föreställa oss.
Vi ses igen, där bergen möter himlen.
Vandra i frid ♥

En rörig tid

Hej kära vänner!

Jag sitter här i min lilla kiosk nu med en kopp kaffe och hör hur snön smälter från taket. Tar några djupa andetag och försöker stilla alla snurrande tankar i huvudet.
Ja, för livet just nu är som ett stort kalas av en massa projekt samtidigt. Många bollar i luften. Så har det varit ganska länge nu, men just nu är vi liksom mitt i piken, om man kan säga så.
Det är så intressant att se hur allting som känts så osäkert och ofärdigt plötsligt börjar göra sig redo för att landa. För ett tag sedan kändes det som ingenting någonsin skulle bli klart. Det kändes som en mardröm när allting går i slowmotion. Som om vi satt fast i ett träsk av jobb och halvfärdiga projekt och aldrig tog oss ur det.
Men nu, just den här dagen specifikt, så kommer ett stort projekt i mål.

I skrivande stund sitter Johan och gör klart de två sista beställningarna på den långa listan som för några månader sedan hade hundratals ofärdiga beställningar. Jag kan inte beskriva hur glada och lättade vi är att det projektet snart är i mål. Vi har senaste tiden lagt all fokus på det, så att våra kära kunder äntligen ska få sina smycken. Vissa har väntat i flera månader.
I morgon skickar vi iväg de sista beställningarna, och kan äntligen fokusera på våra framtida idéer och visioner för smyckena. Det ska bli så himla roligt!


Det är så mycket annat som också äntligen börjar bli färdigt. Denna veckan kommer den nya hemsidan/bloggen att bli klar för lansering, som min kära vän och virtuella assistent Jackie hjälpt mig med under lång tid.
Att förnya bloggen har legat som ett tungt orosmoln över mig under lång tid. Den är så gammal nu att den riskerar att rasa när som helst eftersom jag inte kunnat uppdatera till senaste versionerna på grund av temat jag har.

Den gjordes för över 5 år sedan nu, vilket är en lång tid på internet. Därför har vissa funktioner slutat fungera och jag kan inte beskriva hur lättad jag är att äntligen få uppdatera till det senaste.
En ny fräsch vacker hemsida som laddar fort och som har alla funktioner jag vill. ÅH! ♥
Jag och mamma tog äntligen tag i något som också legat och tyngt i bakgrunden. Flytten ut ur Boa.
Vi hade bara hyreskontrakt till april så nu var det tags att flytta ut allting. Detta ser ni mer av i vloggen längre ner!

Jag kände sådan djup tacksamhet i förrgår kväll när vi städade ur och flyttade in alla grejer i vårt lilla, lilla hus igen. Tacksamhet över att vi bara ska leva såhär trångt med alla grejer i två månader till. Hade vi inte haft huset framöver så vet vi inte hur vi hade hanterat denna situation över att behöva klämma ihop 2 pers, 2 katter, 1 hund och 4 företag på 70 kvm.

Nu känns det mer som om man kan skratta åt situationen. Vi behöver bara hålla ut en liten, liten stund till.
Sen kommer vi få allt plats vi någonsin vågat drömma om. Sen börjar liksom…ett nytt kapitel.
Och jag längtar så mycket att jag nästan skulle kunna börja gråta på studs.
Jag tror faktiskt aldrig jag någonsin känt en sådan stark längtan efter något i framtiden, samtidigt som jag absolut inte vill att tiden ska gå fort, eftersom vi har så många projekt vi vill hinna klart med innan vi får tillgång till huset. Det blir så dubbelt på något vis.

Men det vore ju så underbart om vi hann klart med det viktigaste innan vi får tillgång till huset. För den dagen vi får flytta in, så kommer vi inte vilja göra något annat än att just få flytta in. Få börja greja och renovera och göra ordning på det viktigaste så att vi sedan kan bona in oss.
Och trots att det känns som en evighet till slutet på maj, så vet jag ju att tiden går så fort. Snart är vi där.

Här kommer veckans senaste video! Som ganska tydligt visar hur vårt liv sett ut senaste tiden och just nu.
Mycket jobb, mycket grejer och väldigt rörigt. Just nu känns det nästan outhärdligt, men jag vet att vi kommer kunna blicka tillbaks på denna tiden någon gång med skratt, kärlek och värme. För mitt i all röra så är det också så mycket fina stunder.

Hoppas ni får en underbar dag! KRAM på er! ♥