Tog bilen och åkte iväg med Nanook en sväng i morse. Ganska långt eftersom vägen inte var plogad och jag tyckte inte om att behöva vända på för smal mötesplats, då min bil fastnar så lätt haha. Så jag körde en mil minst, innan jag hittade ett lagom bra ställe att vända och stanna på.
Men det var värt det. Vilken fantastisk utsikt 😉
Jag hittade ett stort fågelbo uppe i en hög tall. Någon som är duktig på fågelbon? Snälla säg att det är ett kungsörn-bo!!
Och hur satan kom du upp på högstubben . Det kan vara ett sånt bo men annars brukar dom bygga i klykor i toppen men ingen regel utan undantag. du får hålla koll i vår vi har ju mest överlevande Kungsörns kläckningar i Ångermanland
Funderar mer på hur hon kom ner igen!
Ner kommer man alltid haha
Hahaha du är för rolig du Jonna. 🙂
Tror nog att det är en fotomanipulation ;).
Kan bra vara ett bo för en kungsörn, men vågar inte säga att jag är 100% säker. Måste själv ta en biltur till skogs och se om jag ser boet i mina skogar. Flera gånger har jag stött på en kungsörn då jag vet var hen bor 😉
Förmodligen bara en utväxt på trädet. Knappast ett rovfågelsbo med sådan placering långt ut på grenverket. Ormvråk kan ibland häcka så lågt ut från stammen men då är det i regel mycket gamla grenar som boet består av.
Ja jag tänkte igår att: Åk med bilen och Nanook så får du nåt annat att tänka på, det har funkat tidigare. Men du är rolig i dina upptåg =)
Hade gott!
Kan det vara detta du sett? http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xkvast
Häxkvast, missbildning i grenarna. Jag såg det på en gran en gång. Det var som en boll av grenar mitt i granen 🙂 fränt!
Precis vad jag tänkte också, fast lite svårt å se på bilden. Fågelbona brukar vara som mer i en klyka, precis som det var någon ovan som nämnde.
Men hur lyckades du komma upp på stubben?! Fotomontage?
Men vi har 5 par som häckar här och fyra av dom fick ungar som överlevde
Det gör gott för sinnet att komma ut i naturen. Du har verkligen avancerat i trädklättring sedan den bilden du publicerade i höstas när du var uppe i luften och höll i två tallar! : )
Bilturer rakt ut i naturen utan bestämt mål är en avslappnande sysselsättning dom också roar mig stort. Helst bara sakta “glida fram” så man kan studera naturen ordentligt. Stanna upp och kika närmare på något spår eller som du nu kika efter fågel.
Naturen tar ingen energi, den bara ger och göder en med lugn och ro!
När jag har svårt att gå ner i varv kan jag lägga mig rakt upp och ned i soffan och Lyssna på Naturmorgon – till och med det gör mig gott! Oftast blundar jag och då förflyttar jag mig rakt ut i naturen (mentalt förstås).
Jag har inte förmågan att klättra i träd som dig, men däremot har jag kramat träd och hur tokigt det än kan låta var det väldigt befriande härligt (vad tallen tyckte vet jag inte, men den levde vidare).
Så fantastiskt läckra bilder, hoppas det är ett Kungsörnsbo! Vilken lycka att få se ett sådant!
Hade du kanske ett möte med Troll och annat oknytt som du köpte magiska kunskaper av, bla att kunna förflytta sig uppåt i luften. Har fått mig berättat att Anundsjö- trollen är goda affärsmän att ha att göra med. De hjälper gärna till så att människobarnen får uppleva slika ting som du fick där ute i skogen så länge du betalade vad de ville ha. De gillar all grannlåt så kanske hade du något litet smycke som gjorde dem nöjda? (Har du sett skenet från den stora stenen ute i Storsjön, det lyser ibland av alla glittrande föremål som trollen har gömt därunder.) Men vad sade Nanook? Han fick ju inte flyga….Underbara upplevelser ute i skogen är till för att ladda allas våra batterier.
Shhh…don’t tell everybody!
🙂
Jag tror inte att det där är ett bo, utan snarare en sjukdom på trädet.
På björkar kan man också se det. Då växer det väldigt många kvistar på samma ställe och tittar man noga så ser man att det inte är ett fågelbo.
Helt klart vad ovan andra redan gissat, en s.k missbildning i tallen, förekommer i många olika träd. Fast den är himla vacker ändå, så skulle kalla det nåt annat.
Underbart att följa dig genom livet i naturen, har samma drömmar till och från i livet. Bodde 5 år utan el och vatten i ett torp mitt ute i skogen med min familj, det var en kämpig men helt underbar tid, nästan helt självförsörjande var vi också. Tid existerade inte på det vis den gör nu, saknar det mest. Lugnet.
All pepp till dig som kämpar för att bevara allt det vackra vi människor får leva i!
/My
Med tanke på att ett Kungsörnsbo kan väga upp emot ett ton (!) så är jag rätt säker på att det inte är ett sådan, tyvärr, med tanke på placeringen i trädet. Grenarna är på tok för klena utan jag håller med dom som skrivit att det är en missväxt i tallen.
Ja tänk vilka smultronställen vi ofta har i närheten av oss och ibland lägger vi inte märke till det för att vi går i samma mönster varje dag. Så kul att bara åka ut så där och se vad som väntar! Det är frihet;)
Jonna är en ängel så hon flög bara…
Pingback: Närkontakt | Jonna Jinton
Hej härliga Jonna!
Ett kungsörnsbo är såå tungt! Medelvikten ligger ända upp till ca 700 kg, vilket kräver stora grenar och det har bara gamla grova tallar. I norra Sverige är dessa normalt äldre än 250 år. Jag har dock sett ett i en gran då jag har varit med och inventerat kungsörnsföryngringar i NB. Sen fick vi märka två ungar. Här är nog det finaste boet jag funnit (i ekopark Tjadnes-Nimtek): http://egentligeningenting.wordpress.com/2013/09/15/kungsornsbo-2/
Ha det bra and keep looking 😉 Nu vet du hur en häxkvast ser ut iaf…
Det där är nog ett skatbo Jonna!
Hur kom du upp – och sedan ner. Funderar och funderar…