Det är en alldeles tyst, stilla augustinatt när dimman ligger tät över ängarna och skapar en mystisk stämning. På natthimlen blinkar miljoner stjärnor och jag fick en behaglig rysning av att återigen få se vintergatan sträcka sig över himlavalvet. Nu minns jag allt det vackra som framhävs när ljuset drar sig tillbaka.



